Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

När natten blir en mardröm

Ljudnivån kan vara lika hög som bullret från en startande motorcykel och kroppen tar mycket stryk. Men bara var femte snarkare får hjälp.
Anita Täpp Publicerad

Det beskrivs ofta som ett oförargligt "zzz" i de tecknade serierna. Men den som försökt sova bredvid vet att det inte är det minsta kul. Att ständigt få nattsömnen störd är tortyr.

Ändå är det snarkaren själv som far mest illa. Framför allt den som lider av sömnapné och har många andningsuppehåll på natten.

- När man inte får luft så innebär det att man dör. Kroppen har därför utvecklat väldigt kraftiga skyddsreflexer så att man vaknar till vid varje andningsuppehåll och återtar muskelkontrollen. Kroppen offrar sömnen för att man ska överleva, säger Richard Harlid, överläkare vid den privata snarkningskliniken Aleris Fysiologlab i Stockholm.

Minst en halv miljon svenskar uppskattas snarka varje natt, ungefär hälften tros också lida av sömnapné. Om man räknar in anhöriga som utsätts för oljudet är långt fler berörda.

Att man snarkar beror på att luften inte flödar fritt när man andas in under sömnen. Musklerna i svalget slappnar av för mycket för att klara att hålla tillräckligt öppet när man sover.

Luftflödet blir då så starkt att delar av svalget börjar vibrera. I värsta fall kan ljudnivån ligga på över 80 decibel, vilket motsvarar bullret från en startande motorcykel. Enligt Socialstyrelsen kan ljudnivåer över 45 decibel vara hälsovådligt i ett sovrum.

Även om problemet förmodligen alltid funnits så var det först på 1970-talet som snarkning började tas på allvar och ses som en sjukdom i Sverige.

I dag vet man att den som snarkar mycket också får sömnen störd.
När kroppen måste anstränga sig för att få luft blir inte heller sömnen tillräckligt djup vilket innebär att man blir onormalt trött på dagarna. Eftersom produktionen av en del hormoner också påverkas går man upp i vikt, kontrollen av blodsockret blir sämre och immunförsvaret försämras.

Den som också har andningsuppehåll är ännu tröttare och löper en mångdubbelt större risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en för tidig död.

När man aldrig får en ordentlig vila blir det också sociala följder för privatlivet och jobbet.

Det kan bli svårt att orka med ett heltidsjobb, minnet försämras och man nickar till under viktiga möten.

Kraftiga humörsvängningar, depressioner och ett sämre sexliv, på grund av mindre lust och impotens, är andra konsekvenser.

Sömnapné ökar också risken för arbetsolyckor liksom trafikolyckor.

Trots att problemet uppmärksammats mycket beräknas ännu endast 20 procent i den industrialiserade världen få hjälp, enligt Richard Harlid.

- En orsak är att man själv ofta inte kopplar ihop sina problem med att man snarkar, en annan är att den läkare man eventuellt söker hjälp hos inte heller alltid gör det.

Eftersom hörseln kan "somna" innan resten av medvetandet hör man inte heller sina egna snarkningar.

Richard Harlid är övertygad om att snarkning och andningsproblem kan ligga bakom, eller i alla fall förvärra, många andra diagnoser, som utmattningssyndrom eller depressioner.

Som exempel nämner han en kvinna som kom till kliniken för utredning sedan hon varit oerhört trött i flera år.

- Hon hade flextid och kom så sent som möjligt till jobbet men orkade sedan inte jobba in tiden. Nu har hon fått sin diagnos och rätt behandling, annars hade man säkert sjukskrivit henne för utmattningssyndrom, säger han.

En del av dem som får sin snarkning konstaterad kan bli av med den genom bättre sovvanor, att de går ner i vikt, slutar röka och dricker mindre alkohol.

Men de som har svår sömnapné behöver mer hjälp för att luftvägarna ska hållas öppna. En speciell bettskena, eller "snarkskena", som prövas ut av tandläkare kan vara effektiv genom att den förskjuter underkäken. En särskild ansiktsmask, en så kallad CPAP-utrustning, är ett annat alternativ. Genom en mask över näsan leds då rumsluft med lätt övertryck ner i svalget, vilket hindrar luftvägarna att falla ihop under sömnen. Ett tredje alternativ är en operation i svalget, som dock är en omtvistad metod för vuxna.

Richard Harlid förordar i första hand andningsmasken då "den är mest effektiv och oftast oerhört belönande".

En av hans patienter var en man som var på väg att förlora både jobbet och familjen när han kom för utredning.

- Han kunde inte längre sköta jobbet och var en sådan plåga för familjen med sina humörsvängningar att hans fru tänkte begära skilsmässa. Ingen hade tänkt på att hans snarkning kunde vara orsak till problemen. Men när vi konstaterat att han led av grav sömnapné och han fått sin andningsmask upptäckte familjen en helt ny partner och pappa efter bara några dagar, säger Richard Harlid.  

(Siftidningen nr 8-2007)

Fakta

"Snarkbälten" och annan hjälp

  • Sluta sova på rygg eftersom tyngdlagen drar tungan och de mjuka delarna i svalget mot den bakre svalgväggen. Det finns flera hjälpmedel, exempelvis "snarkbälten", som gör det obekvämt att sova på rygg.
  • Undvik stora kuddar som böjer huvudet framåt.
  • Pröva receptfria näsdroppar om du är täppt i näsan. Om det fungerar kan läkare skriva ut andra medel.
  • Undvik alkohol, sömntabletter och lugnande medel som gör att du sover djupare varpå gommen och svalget slappnar av för mycket.

Källa: Boken "Sluta snarka - börja leva! Orsaker, risker, behandling" av Tore Strandell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.