Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det beskrivs ofta som ett oförargligt "zzz" i de tecknade serierna. Men den som försökt sova bredvid vet att det inte är det minsta kul. Att ständigt få nattsömnen störd är tortyr.
Ändå är det snarkaren själv som far mest illa. Framför allt den som lider av sömnapné och har många andningsuppehåll på natten.
- När man inte får luft så innebär det att man dör. Kroppen har därför utvecklat väldigt kraftiga skyddsreflexer så att man vaknar till vid varje andningsuppehåll och återtar muskelkontrollen. Kroppen offrar sömnen för att man ska överleva, säger Richard Harlid, överläkare vid den privata snarkningskliniken Aleris Fysiologlab i Stockholm.
Minst en halv miljon svenskar uppskattas snarka varje natt, ungefär hälften tros också lida av sömnapné. Om man räknar in anhöriga som utsätts för oljudet är långt fler berörda.
Att man snarkar beror på att luften inte flödar fritt när man andas in under sömnen. Musklerna i svalget slappnar av för mycket för att klara att hålla tillräckligt öppet när man sover.
Luftflödet blir då så starkt att delar av svalget börjar vibrera. I värsta fall kan ljudnivån ligga på över 80 decibel, vilket motsvarar bullret från en startande motorcykel. Enligt Socialstyrelsen kan ljudnivåer över 45 decibel vara hälsovådligt i ett sovrum.
Även om problemet förmodligen alltid funnits så var det först på 1970-talet som snarkning började tas på allvar och ses som en sjukdom i Sverige.
I dag vet man att den som snarkar mycket också får sömnen störd.
När kroppen måste anstränga sig för att få luft blir inte heller sömnen tillräckligt djup vilket innebär att man blir onormalt trött på dagarna. Eftersom produktionen av en del hormoner också påverkas går man upp i vikt, kontrollen av blodsockret blir sämre och immunförsvaret försämras.
Den som också har andningsuppehåll är ännu tröttare och löper en mångdubbelt större risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och en för tidig död.
När man aldrig får en ordentlig vila blir det också sociala följder för privatlivet och jobbet.
Det kan bli svårt att orka med ett heltidsjobb, minnet försämras och man nickar till under viktiga möten.
Kraftiga humörsvängningar, depressioner och ett sämre sexliv, på grund av mindre lust och impotens, är andra konsekvenser.
Sömnapné ökar också risken för arbetsolyckor liksom trafikolyckor.
Trots att problemet uppmärksammats mycket beräknas ännu endast 20 procent i den industrialiserade världen få hjälp, enligt Richard Harlid.
- En orsak är att man själv ofta inte kopplar ihop sina problem med att man snarkar, en annan är att den läkare man eventuellt söker hjälp hos inte heller alltid gör det.
Eftersom hörseln kan "somna" innan resten av medvetandet hör man inte heller sina egna snarkningar.
Richard Harlid är övertygad om att snarkning och andningsproblem kan ligga bakom, eller i alla fall förvärra, många andra diagnoser, som utmattningssyndrom eller depressioner.
Som exempel nämner han en kvinna som kom till kliniken för utredning sedan hon varit oerhört trött i flera år.
- Hon hade flextid och kom så sent som möjligt till jobbet men orkade sedan inte jobba in tiden. Nu har hon fått sin diagnos och rätt behandling, annars hade man säkert sjukskrivit henne för utmattningssyndrom, säger han.
En del av dem som får sin snarkning konstaterad kan bli av med den genom bättre sovvanor, att de går ner i vikt, slutar röka och dricker mindre alkohol.
Men de som har svår sömnapné behöver mer hjälp för att luftvägarna ska hållas öppna. En speciell bettskena, eller "snarkskena", som prövas ut av tandläkare kan vara effektiv genom att den förskjuter underkäken. En särskild ansiktsmask, en så kallad CPAP-utrustning, är ett annat alternativ. Genom en mask över näsan leds då rumsluft med lätt övertryck ner i svalget, vilket hindrar luftvägarna att falla ihop under sömnen. Ett tredje alternativ är en operation i svalget, som dock är en omtvistad metod för vuxna.
Richard Harlid förordar i första hand andningsmasken då "den är mest effektiv och oftast oerhört belönande".
En av hans patienter var en man som var på väg att förlora både jobbet och familjen när han kom för utredning.
- Han kunde inte längre sköta jobbet och var en sådan plåga för familjen med sina humörsvängningar att hans fru tänkte begära skilsmässa. Ingen hade tänkt på att hans snarkning kunde vara orsak till problemen. Men när vi konstaterat att han led av grav sömnapné och han fått sin andningsmask upptäckte familjen en helt ny partner och pappa efter bara några dagar, säger Richard Harlid.
(Siftidningen nr 8-2007)
"Snarkbälten" och annan hjälp
Källa: Boken "Sluta snarka - börja leva! Orsaker, risker, behandling" av Tore Strandell
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.