Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Körsång på jobbet

Körsång är en av Sveriges största folkrörelser. Och än större lär den bli när alla har insett vilka hälsovinster sjungandet ger – inte minst när det gäller företagskörer.
Johanna Rovira Publicerad

Från ett konferensrum högt uppe i ett kontorshus vid Slussen i Stockholm hörs helt obegripliga fraser:

– Jaha! Jaha? Joho! Jaså? Ojojoj. Bababababa! Schhhhhhhh.

Det är ett gäng medarbetare på arkitektfirman Tengbom som tillsammans med körledaren Sanna Rogberg försöker hitta huvudklangen, få in andningstekniken och värma upp rösterna inför dagens körsession. Nio sångare ur den runt 20 röster starka företagskören har dykt upp på dagens repetition.

Kören startades för knappt två år sedan på initiativ av en av medarbetarna, alten Karin Svenonius.

– Jag har sjungit med Sanna i en annan kör och vet hur bra körsång är för det allmänna välbefinnandet. Särskilt för oss arkitekter som sitter stilla hela dagarna – vi får skratta och öppna upp nya sinnen i andra hjärnhalvan genom att sjunga.

– Det är som yoga – man tränar sig i att andas rätt och spänna av, säger hennes kollega Christine Hammarlund, sopran.

Deras upplevelser bekräftas av forskningen. Flera studier visar att sång generellt gör att vi mår bättre. En studie visar att halten av oxytocin, ett slags harmonihormon, ökar hos sångare, oavsett om de är proffs eller amatörer. En annan studie avslöjar att nivån av testosteron hos patienter med IBS, irriterad tarm, som fått sjunga i kör, ökade väsentligt jämfört med kontrollgruppen.

– Testosteronet har en uppbyggande effekt på skador som skapats av stress, säger Christina Grape Viding, forskare vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

– Vi såg också att mängden fibrin minskade, vilket leder till att man är mindre benägen att få blodpropp.

Att körsång även frigör endorfiner råder det knappast någon tvekan om när man ser och hör arkitektkören trestämmigt sjunga en låt från Zimbabwe på gehör. Sanna Rogberg växlar snabbt och vant mellan stämmorna för att hjälpa sångarna att hitta rätt ton. Om de råkar hamna på fel ton är det inte hela världen – det finns inget krav på att man ska kunna sjunga rent eller kunna läsa noter hos Tengbom eller i de andra företagskörer Sanna Rogberg leder.

– Att vara med i kören ska vara opretentiöst, man ska kunna vara med när man vill. Men för många finns det nog en barriär mot att sjunga i kör som vi har med oss från skolan – det är kanske därför som inte fler kollegor är med, trots att de ju märker på oss hur mycket energi det ger, säger Christine Hammarlund.

I framtiden blir det kanske inte helt otänkbart att arbetsgivare uppmanar sina medarbetare att sjunga i kör – forskare vid Sahlgrenska akademin testar teorier om att körer kan användas för att skapa vi-känsla på jobbet och stärka samarbetsförmågan hos de anställda. Syftet är dock främst att hitta nya former för att använda musikens helande kraft inom rehabilitering och friskvård.

Det finns också forskning som visar hur körsång kan hjälpa dementa patienter och autistiska barn.

– Körsång är som ett Kinderägg, du får flera överraskningar i ett. Dels är du med och skapar något vackert. Dels är det socialt. Och sedan har du allt det fysiologiska som faktiskt händer i kroppen när du sjunger tillsammans med andra, säger Christina Grape Viding.

Foto: Johanna Rovira

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.