Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Från ett konferensrum högt uppe i ett kontorshus vid Slussen i Stockholm hörs helt obegripliga fraser:
– Jaha! Jaha? Joho! Jaså? Ojojoj. Bababababa! Schhhhhhhh.
Det är ett gäng medarbetare på arkitektfirman Tengbom som tillsammans med körledaren Sanna Rogberg försöker hitta huvudklangen, få in andningstekniken och värma upp rösterna inför dagens körsession. Nio sångare ur den runt 20 röster starka företagskören har dykt upp på dagens repetition.
Kören startades för knappt två år sedan på initiativ av en av medarbetarna, alten Karin Svenonius.
– Jag har sjungit med Sanna i en annan kör och vet hur bra körsång är för det allmänna välbefinnandet. Särskilt för oss arkitekter som sitter stilla hela dagarna – vi får skratta och öppna upp nya sinnen i andra hjärnhalvan genom att sjunga.
– Det är som yoga – man tränar sig i att andas rätt och spänna av, säger hennes kollega Christine Hammarlund, sopran.
Deras upplevelser bekräftas av forskningen. Flera studier visar att sång generellt gör att vi mår bättre. En studie visar att halten av oxytocin, ett slags harmonihormon, ökar hos sångare, oavsett om de är proffs eller amatörer. En annan studie avslöjar att nivån av testosteron hos patienter med IBS, irriterad tarm, som fått sjunga i kör, ökade väsentligt jämfört med kontrollgruppen.
– Testosteronet har en uppbyggande effekt på skador som skapats av stress, säger Christina Grape Viding, forskare vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
– Vi såg också att mängden fibrin minskade, vilket leder till att man är mindre benägen att få blodpropp.
Att körsång även frigör endorfiner råder det knappast någon tvekan om när man ser och hör arkitektkören trestämmigt sjunga en låt från Zimbabwe på gehör. Sanna Rogberg växlar snabbt och vant mellan stämmorna för att hjälpa sångarna att hitta rätt ton. Om de råkar hamna på fel ton är det inte hela världen – det finns inget krav på att man ska kunna sjunga rent eller kunna läsa noter hos Tengbom eller i de andra företagskörer Sanna Rogberg leder.
– Att vara med i kören ska vara opretentiöst, man ska kunna vara med när man vill. Men för många finns det nog en barriär mot att sjunga i kör som vi har med oss från skolan – det är kanske därför som inte fler kollegor är med, trots att de ju märker på oss hur mycket energi det ger, säger Christine Hammarlund.
I framtiden blir det kanske inte helt otänkbart att arbetsgivare uppmanar sina medarbetare att sjunga i kör – forskare vid Sahlgrenska akademin testar teorier om att körer kan användas för att skapa vi-känsla på jobbet och stärka samarbetsförmågan hos de anställda. Syftet är dock främst att hitta nya former för att använda musikens helande kraft inom rehabilitering och friskvård.
Det finns också forskning som visar hur körsång kan hjälpa dementa patienter och autistiska barn.
– Körsång är som ett Kinderägg, du får flera överraskningar i ett. Dels är du med och skapar något vackert. Dels är det socialt. Och sedan har du allt det fysiologiska som faktiskt händer i kroppen när du sjunger tillsammans med andra, säger Christina Grape Viding.
Foto: Johanna Rovira
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
