Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Vi är många som lider av hudhunger nu, när vi länge har behövt hålla avstånd. Men det finns faktiskt en del man kan göra själv för att lindra bristen på den livsviktiga beröringen.
Anita Täpp Publicerad 18 maj 2021, kl 12:42
Shutterstock
Ett bad kan dämpa hudhunger, när vattnet rör sig mot huden så aktiveras belöningssystemet. Shutterstock

Att kunna krama vem man vill är något vi länge tog för givet och mådde bra av.

Men också den sorts beröring som man ofta inte ens tänkt på, som den lätta, flyktiga beröringen på ens arm när kollegan vill understryka poängen i en historia eller att ens hand snuddar vid någon annans vid kaffemaskinen, spelar roll för hur vi mår och fungerar socialt.

Beröring minskar stress

För all beröring påverkar kroppen på så vis att den sänker pulsen och blodtrycket. Det samtidigt som våra stresshormoner reduceras så att vi blir avspända och känner lugn och ro. Samtidigt aktiverar beröring hjärnans belöningssystem, så att må-bra-hormonet oxytocin frigörs.

Och om vi i stället lider brist på beröring, eller har hudhunger som det kallas, kan vi i bli deprimerade och sjuka.

Men beröring är också ett viktigt socialt kitt.

– När vi berör andra människor på ett bra sätt, i konsensus och i överenskommen ordning, så ökar också chansen att vi vill hjälpas åt, att vi vill vara generösa och bygga bättre relationer, säger Helena Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som är expert på beröring.

– På jobbet kan det betyda att man kan bygga bättre team, öka medarbetarskapet och samarbetet kollegorna emellan. Och man exempelvis kort lägger handen på en kollegas arm och frågar om den kan kika på en sak som man jobbar med så ökar beröringen kollegans vilja att hjälpa dig.

"Livsfarligt med ensamhet"

Att länge sakna möjlighet till beröring och att ingå i ett socialt sammanhang, på jobbet och privat, kan vara livsfarligt, påpekar Helena Wasling.

– Flera stora studier har visat att det är en konkret hälsorisk att leva i ensamhet, utan beröring, vilket ju hör ihop. Risken att dö ökar då lika mycket som om du röker 15 till 20 cigaretter om dagen eller har en kraftig övervikt, säger hon.

Att försöka kompensera bristen på beröring genom självberöring, som att man smörjer in sin kropp med en lotion efter duschen, fungerar bara till en liten del.

– Då går visserligen signaler fram till hjärnan så att det kan ha en viss lugnande effekt. Men hjärnan bryr sig inte lika mycket om det du själv åstadkommer. Dessutom innebär ju inte heller självberöring att du är med i ett socialt sammanhang, där du känner att du är med i ett vi, vilket ju också är viktigt för vårt välmående, säger Helena Wasling.

Titta på när andra kramas

Lite bättre effekt ger ett bad. För när vattnet rör sig mot huden så aktiveras troligtvis också det emotionella belöningssystemet. Men det bästa sättet att lura hjärnan, så att man får nästan samma hälsoeffekter som riktig beröring ger, är att titta på när andra människor kramas exempelvis på film.

– Forskning har visat att då reagerar vår hjärna som om vi fått den kramen själva. Det ger inte en helt identisk effekt men är ändå likt. Och i teorin skulle det kunna fungera på samma sätt om vi nu, på coronasäkert avstånd, ser varandra i ögonen samtidigt som vi kramar om oss själva när vi skiljs åt efter ett möte, säger Helena Wasling.

Läs mer: 7 tips för att undvika stressmage

5 tips för minskad hudhunger

  • Se på när andra kramas, i verkligheten eller på film.
  • Ta ett bad. Vattnet skapar känslan av lätt beröring.
  • Lyssna på din favoritmusik, gör att oxytocin frigörs.
  • När du skiljs från en vän: Se varandra i ögonen samtidigt som ni kramar om er själva.
  • Gosa med eget eller lånat husdjur. När du klappar det frigörs lugnande oxytocin.

 

3 CM PER SEKUND

Vi har två beröringssystem i huden. Ett är beskrivande beröring, där en typ av nervceller i handen via banor i ryggmärgen ger information till hjärnan som är viktig för vår motorik, så att vi exempelvis kan äta med bestick.

Det andra systemet triggas igång av en annan slags nervcell som når andra delar av hjärnan där de bearbetas i ett emotionellt centra så att vi blir lugnare och gladare.

I sin forskning har Helena Wasling funnit att den beröring av huden som upplevs vara mest positiv är en lätt, kroppsvarm strykning med en hastighet på en till tre centimeter per sekund, där det optimala är tre centimeter.

Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2023, kl 06:00
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.