Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Att kunna krama vem man vill är något vi länge tog för givet och mådde bra av.
Men också den sorts beröring som man ofta inte ens tänkt på, som den lätta, flyktiga beröringen på ens arm när kollegan vill understryka poängen i en historia eller att ens hand snuddar vid någon annans vid kaffemaskinen, spelar roll för hur vi mår och fungerar socialt.
För all beröring påverkar kroppen på så vis att den sänker pulsen och blodtrycket. Det samtidigt som våra stresshormoner reduceras så att vi blir avspända och känner lugn och ro. Samtidigt aktiverar beröring hjärnans belöningssystem, så att må-bra-hormonet oxytocin frigörs.
Och om vi i stället lider brist på beröring, eller har hudhunger som det kallas, kan vi i bli deprimerade och sjuka.
Men beröring är också ett viktigt socialt kitt.
– När vi berör andra människor på ett bra sätt, i konsensus och i överenskommen ordning, så ökar också chansen att vi vill hjälpas åt, att vi vill vara generösa och bygga bättre relationer, säger Helena Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som är expert på beröring.
– På jobbet kan det betyda att man kan bygga bättre team, öka medarbetarskapet och samarbetet kollegorna emellan. Och man exempelvis kort lägger handen på en kollegas arm och frågar om den kan kika på en sak som man jobbar med så ökar beröringen kollegans vilja att hjälpa dig.
Att länge sakna möjlighet till beröring och att ingå i ett socialt sammanhang, på jobbet och privat, kan vara livsfarligt, påpekar Helena Wasling.
– Flera stora studier har visat att det är en konkret hälsorisk att leva i ensamhet, utan beröring, vilket ju hör ihop. Risken att dö ökar då lika mycket som om du röker 15 till 20 cigaretter om dagen eller har en kraftig övervikt, säger hon.
Att försöka kompensera bristen på beröring genom självberöring, som att man smörjer in sin kropp med en lotion efter duschen, fungerar bara till en liten del.
– Då går visserligen signaler fram till hjärnan så att det kan ha en viss lugnande effekt. Men hjärnan bryr sig inte lika mycket om det du själv åstadkommer. Dessutom innebär ju inte heller självberöring att du är med i ett socialt sammanhang, där du känner att du är med i ett vi, vilket ju också är viktigt för vårt välmående, säger Helena Wasling.
Lite bättre effekt ger ett bad. För när vattnet rör sig mot huden så aktiveras troligtvis också det emotionella belöningssystemet. Men det bästa sättet att lura hjärnan, så att man får nästan samma hälsoeffekter som riktig beröring ger, är att titta på när andra människor kramas exempelvis på film.
– Forskning har visat att då reagerar vår hjärna som om vi fått den kramen själva. Det ger inte en helt identisk effekt men är ändå likt. Och i teorin skulle det kunna fungera på samma sätt om vi nu, på coronasäkert avstånd, ser varandra i ögonen samtidigt som vi kramar om oss själva när vi skiljs åt efter ett möte, säger Helena Wasling.
Läs mer: 7 tips för att undvika stressmage
3 CM PER SEKUND
Vi har två beröringssystem i huden. Ett är beskrivande beröring, där en typ av nervceller i handen via banor i ryggmärgen ger information till hjärnan som är viktig för vår motorik, så att vi exempelvis kan äta med bestick.
Det andra systemet triggas igång av en annan slags nervcell som når andra delar av hjärnan där de bearbetas i ett emotionellt centra så att vi blir lugnare och gladare.
I sin forskning har Helena Wasling funnit att den beröring av huden som upplevs vara mest positiv är en lätt, kroppsvarm strykning med en hastighet på en till tre centimeter per sekund, där det optimala är tre centimeter.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden