I vilken utsträckning påverkas barns hälsa av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation? Mycket, visar en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har 40 till 45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus. Och barn vars föräldrar har det illa ställt och lägre utbildning löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen och har tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.
Det får givetvis konsekvenser även senare i livet. Hälsan under barndomen har betydelse för både skolresultat och det framtida arbetlivet.
- Vi har kunnat se att barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer i lägre grad avslutar sin gymnasieutbildning och i större utsträckning själva söker ekonomiskt bistånd som vuxen, säger Eva Mörk, som är professor vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.
Man har även kunnat se ett samband mellan dålig hälsa i barndomen och dålig hälsa som vuxen. Personer som vistats mycket på sjukhus som barn har en benägenhet att göra det även som vuxna.
Det finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, även om risken att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa och att äta antidepressiv medicin är mindre för pojkar.
Rapporten pekar ut några frågeställningar för den framtida politiken. En av de viktigaste är barnperspektivet.
- Man bör överväga om man kan konstruera det ekonomiska biståndet till barnfamiljer så att det ger en mer långsiktig trygghet. Ett villkor för att få bistånd är ofta att föräldern deltar i olika slags aktivitetsprogram i syfte att få jobb. Men det är viktigt att fokus på aktivering inte konkurrerar ut fokus på barnen, säger Anna Sjögren, som är docent på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och en av rapportförfattarna.
