Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Föräldrarnas inkomst styr barnens hälsa
Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt bistånd från kommunen löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn, visar en ny studie.
I vilken utsträckning påverkas barns hälsa av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation? Mycket, visar en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har 40 till 45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus. Och barn vars föräldrar har det illa ställt och lägre utbildning löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen och har tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.
Det får givetvis konsekvenser även senare i livet. Hälsan under barndomen har betydelse för både skolresultat och det framtida arbetlivet.
- Vi har kunnat se att barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer i lägre grad avslutar sin gymnasieutbildning och i större utsträckning själva söker ekonomiskt bistånd som vuxen, säger Eva Mörk, som är professor vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.
Man har även kunnat se ett samband mellan dålig hälsa i barndomen och dålig hälsa som vuxen. Personer som vistats mycket på sjukhus som barn har en benägenhet att göra det även som vuxna.
Det finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, även om risken att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa och att äta antidepressiv medicin är mindre för pojkar.
Rapporten pekar ut några frågeställningar för den framtida politiken. En av de viktigaste är barnperspektivet.
- Man bör överväga om man kan konstruera det ekonomiska biståndet till barnfamiljer så att det ger en mer långsiktig trygghet. Ett villkor för att få bistånd är ofta att föräldern deltar i olika slags aktivitetsprogram i syfte att få jobb. Men det är viktigt att fokus på aktivering inte konkurrerar ut fokus på barnen, säger Anna Sjögren, som är docent på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och en av rapportförfattarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
6 sätt att träna din hjärna
Ge knoppen vad den behöver och bli en hjärnatlet. Då jobbar du smartare, snabbare och bygger starkare team. Samtidigt som du ökar kreativitet och trivsel både för dig själv och medarbetarna.
En ledares viktigaste uppgift är att se till att sin egen och medarbetarnas hjärnor fungerar maximalt. Genom att på djupet förstå vilka faktorer som påverkar den betydelsefulla och komplexa muskeln som sitter mellan våra öron kan vi också förändra och förbättra allas potentialer. Och göra oss mer motståndskraftiga mot skadlig stress.
Det menar Maria Engström-Eriksson, som är civilingenjör i industriell ekonomi och har en master i psykologi. Hon är aktuell med boken Hjärnatlet där hon med hjälp av forskningsrön, egna modeller och praktiska exempel beskriver en mental träning med hjärnan i fokus.
Maximera hjärnans potential för bättre ledarskap
De senaste åren har hjärnans betydelse och funktioner uppmärksammats alltmer. Ändå menar Maria Engström-Eriksson att många, inte minst personer i ledande position, har bristfälliga kunskaper kring detta.
– Dagens företag och organisationer behöver fler hjärnatleter som likt fysiska atleter känner in och förstår sina verktyg – hjärnan respektive kroppen – för att kunna maximera prestationer och engagemang, förtydligar hon.
Så blir du en hjärnatlet: Sex sociala drivkrafter
Att bli en hjärnatlet handlar inte om elitism eller att vara superbegåvad, utan om att utgå från de resurser man har och göra det bästa av dem.
Vad är det då som påverkar våra hjärnor på jobbet och privat? I boken utgår Maria Engström-Eriksson bland annat från en egen modell, Master, för att förklara hur man blir en hjärnatlet. Modellen består av sex sociala drivkrafter och biologiskt grundade behov.
Maria Engström-Eriksson liknar drivkrafterna vid ”hinkar” fyllda med vatten och har använt modellen i över tio år vid teambuilding och ledarskapsutveckling.
– Är hinkarna fyllda känner du dig trygg. Men om någon hink töms uppstår stressorer som gör att hjärnan fungerar sämre. Välfyllda hinkar ger starkare hjärnatleter, sammanfattar hon.
Masterhinkarna är till god hjälp för att skapa ett gemensamt språk och identifiera vad som skaver. Att se om hinkarna är fulla eller inte gör det enklare att göra en analys. Och att kunna åtgärda problemen.
Förutom att öka skaran av hjärnatleter i världen har Maria Engström-Eriksson ett annat tydligt syfte med boken. Hon vill så hål på myten om stress.
– Stress förknippas ofta med att ha en hög arbetsbörda. Men det stämmer inte alltid. I själva verket kanske förklaringen är att en eller flera av hinkarna är tömda. Kanske finns det brist på mening eller självständighet. Då hjälper det inte att minska på arbetsuppgifterna.
Hon anser att det borde vara en given fråga på ledningsnivå att nu ta kunskaperna om hjärnan på allvar.
– Att göra chefer och medarbetare till hjärnatleter är i grund och botten en ekonomisk fråga. Det handlar om att få människor att producera på sin fulla kapacitet. Jag hoppas att det snart kommer att bli lika självklart att fokusera på hjärnans hållbarhet som det är tala om hållbarhet för miljö och ekonomi, säger Maria Engström-Eriksson.
Text: Gertrud Dahlberg
Master – Den högpresterande hjärnans behov
Tänk dig sex hinkar som en modell för att förklara hjärnans behov och sociala drivkrafter. Det optimala är välfyllda hinkar – då har du lagt grunden till att bli en hjärnatlet.
Mening
Handlar om att hitta det som inspirerar, ger glädje och tillfredsställelse. Att förstå varför vi gör något kan vara lika meningsfullt som själva målet. Om vi saknar mening och riktning kan det leda till stress och utmattning.
Status
Innebär att uppleva sig som betydelsefull och begreppet beskriver vår position i gruppen. När du upplever att din status är låg känner du dig osedd, vilket ökar stressnivåerna. Om du tvärtom känner dig uppskattad, erkänd och betydelsefull är din upplevda status hög. Det är grundläggande för motivation och arbetsglädje.
Equity (Rättvisa)
Utgår från att vårt behov av rättvisa är biologiskt grundat. Rättvisa är att ge människor förutsättningar och anpassningar för att skapa lika möjligheter. Det hjälper oss att bygga starka och sammanhållna grupper.
Autonomi
Att själv få bestämma är ett bränsle för att kunna prestera på topp. Friheten är en förutsättning för kreativitet och för att hitta nya lösningar. När vi har möjlighet att fatta egna beslut föds känslan av kontroll, vilket ökar belöningssystemet i hjärnkontoret.
Truth (Sanning)
Bygger på att vi måste ha klar och tillförlitlig information för att våra hjärnor ska kunna navigera rätt. När vi får bristfälliga eller motsägelsefulla besked skapas ofta frustration. Osäkerheten liksom otrygghet frodas, vilket i sin tur påverkar arbetsklimatet negativt.
Relationer
Visar att vi är flockdjur som är beroende av starka sociala band. Vi behöver samspel med andra för att överleva och utvecklas. En stark sammanhållning på jobbet främjar kognitiv flexibilitet, skapar arbetsglädje och ökar produktiviteten.
