Föräldrarnas inkomst styr barnens hälsa

Väntrummet till barnakuten på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna Henrik Montgomery/TT

I vilken utsträckning påverkas barns hälsa av föräldrarnas ekonomiska och sociala situation? Mycket, visar en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har 40 till 45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus. Och barn vars föräldrar har det illa ställt och lägre utbildning löper dubbelt så hög risk att dö under barndomen och har tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.

Det får givetvis konsekvenser även senare i livet. Hälsan under barndomen har betydelse för både skolresultat och det framtida arbetlivet.

- Vi har kunnat se att barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer i lägre grad avslutar sin gymnasieutbildning och i större utsträckning själva söker ekonomiskt bistånd som vuxen, säger Eva Mörk, som är professor vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.

Man har även kunnat se ett samband mellan dålig hälsa i barndomen och dålig hälsa som vuxen. Personer som vistats mycket på sjukhus som barn har en benägenhet att göra det även som vuxna.

Det finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, även om risken att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa och att äta antidepressiv medicin är mindre för pojkar.

Rapporten pekar ut några frågeställningar för den framtida politiken. En av de viktigaste är barnperspektivet.

- Man bör överväga om man kan konstruera det ekonomiska biståndet till barnfamiljer så att det ger en mer långsiktig trygghet. Ett villkor för att få bistånd är ofta att föräldern deltar i olika slags aktivitetsprogram i syfte att få jobb. Men det är viktigt att fokus på aktivering inte konkurrerar ut fokus på barnen, säger Anna Sjögren, som är docent på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och en av rapportförfattarna.

Lina Björk

lina.bjork@kollega.se

Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning. — Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.