Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för förändring? Så tar du första steget!

Har du äntligen hunnit med att tänka under semestern? Och kommit fram till att förändringar på jobbet är nödvändiga? Då är dags att ta nästa steg – att göra något åt saken.
Petra Rendik Publicerad
Graja/Colourbox.com
För många är det svåraste med förändringar att ta första steget. Graja/Colourbox.com

För många innebär semester tid för återhämtning och reflektion. Drömmen om att göra något nytt växer ofta under ledigheten. Kanske kommer du fram till att du vill byta jobb eller börja plugga? Eller så har du kommit till insikt om att du behöver ändra saker på ditt befintliga jobb för att förbättra din tillvaro.

Men förändringar, stora som små, är ingen lätt sak. Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, säger coachen och entreprenören Kristina Närman som driver The Professional Freedom Academy som vill hjälpa människor att skapa sina ideala arbetsliv.

Hur gör man det då?

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat, förklarar Kristina Närman.

– Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt.

Kristinas bästa tips på hur du får en bra jobbhöst

Kickstarta hösten, är det verkligen nödvändigt?

Vi pratar inte om en rivstart utan att ta vara på känslan att du vill göra något annat. Du är utvilad och har haft semester, läget är med andra ord perfekt. Ett tips är att åka på kickoff med dig själv. Du läser rätt, med dig själv. Åk bort en helg och lämna alla måsten, borden och allt du ska. Eller avsätt några timmar bara med dig själv i solstolen på altanen så länge vädret tillåter och nysta vidare på din nystart.

Men hösten känns så lång och mörk, hur ska jag härda ut till jul?
Hjälp hjärnan att fokusera på rätt saker. Tänker du att hösten är oändligt lång och trist, då blir det en sanning. Avsätt en stund varje kväll med att skriva ner det som har varit roligt eller positivt under dagen. Hjälp hjärnan att upptäcka det som faktiskt är bra.

Hur hittar jag tillbaka till arbetsglädjen utan att behöva byta jobb?
Du gillar ditt jobb och kollegorna. Men glöden saknas. Ibland kan det räcka med att prata med din arbetsgivare. Säg att du trivs men behöver hjälp att hitta energi. Det visar på att du tar ansvar och initiativ.

En vanlig missuppfattning är att vi tror att alla andra vet hur vi känner och tänker. Men så är det sällan. Så börja prata och berätta vad du vill, med chefen, en kollega eller någon annan som du har förtroende för. Det är en viktig faktor i att skapa förändring i det lilla.

Men jag vill säga upp mig, hur vet jag att jag fattar rätt beslut?
Det är så klart individuellt men arbetslivet är lite som en privat relation, det finns dåliga dagar det finns bra dagar. Gör en utvärdering under en längre tid. Det kanske är rätt att din förändring innebär att ta steget och säga upp dig.  

Men sov ändå på saken, så du inte handlar i affekt.

Jag behöver en förändring men hur ska jag våga ta steget?

Följ minsta motståndets lag.
Gör det löjligt enkelt. Vill du promota dig själv som ledare, börja med att dela en artikel om ledarskap på Linkedin.

Vill du testa att starta eget men vågar inte säga upp dig? Fråga om du kan gå ner i arbetstid. Då har du kvar inkomst samtidigt som du får tid att utforska nya områden. En förändring behöver inte innebära en clean cut med det gamla. Små, små steg kan ta dig långt.

Fatta ett beslut.
Det är så frestande att hålla alla dörrar lite öppna. Men då gör vi oss själva en otjänst. Bestäm dig för att utforska en dörr, stäng de andra så länge för du kan alltid öppna dem senare.

Gör en korrekt riskanalys.
Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt. Det är lätt att stressa upp sig. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag får sparken om jag pratar med chefen om att jag har tappat arbetslusten? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.
Hälsa

Känner du dig som en bluff? Här är 7 vanliga tecken

Bluffsyndrom innebär att du känner dig mindre kompetent än du faktiskt är och oroar dig för att andra ska upptäcka att du inte håller måttet. Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

Martin Söderström Publicerad 7 september 2026, kl 05:59
Bluffsyndrom på jobbet
Tvivlar du på din kompetens och har svårt att ta emot beröm? Här är sju vanliga tecken på att du kan ha bluffsyndrom på jobbet. Foto: Colourbox.

Många som upplever bluffsyndrom har svårt att själva se sin kompetens och sina prestationer i proportion till vad de faktiskt åstadkommer. I stället finns en återkommande känsla av att inte riktigt räcka till – trots erfarenhet, kunskap och positiva omdömen från andra.

Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

  • Du tvivlar på din kompetens trots att du har bevis på motsatsen.
  • Du har svårt att ta emot beröm och positiv respons.
  • Du ställer orimligt höga krav på dig själv.
  • Du ser varje misstag som ett tecken på personlig otillräcklighet.
  • Du oroar dig för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du arbetar mer än du egentligen orkar för att kompensera.
  • Du undviker utmaningar av rädsla för att misslyckas.

Att känna igen sig betyder inte att man har en sjukdom. Bluffsyndrom är ingen klinisk diagnos, men känslan kan påverka både arbetsliv och välmående.

Ursprungstext: Gertrud Dahlberg.
Bearbetning: Martin Söderström

Hälsa

Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det

Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det