Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Andra fästingburna sjukdomar

Det finns också en mängd andra fästingburna sjukdomar, som Erlichios eller fästingfeber, Harpest och Babesios. Det lär även finnas fästingburen tyfus.
Gabriella Westberg Publicerad

För några år sedan larmade kvällstidningarna också om den nya fästingen som kom österifrån, via Finland – taigafästingen, som sprider RSSE, Russian spring summer encephalitis, en slags extra allvarlig form av TBE som ger svår hjärnhinneinflammation.

Erlichios är en bakteriesjukdom som angriper vissa ”nyckelceller” i infektionsförsvaret. Den är vanligare hos djur än hos människor, men förekommer i två former som kan drabba människor: monocytär och granulocytär, beroende på vilka celler som infekteras.

Den monocytära formen har aldrig upptäckts i Sverige varken hos djur eller människa, men den granulocytära formen av erlichios har diagnostiserats på såväl hund, häst, katt och människa.

Många av de som smittats känner inga symptom alls, medan andra får feber, huvudvärk, muskel-, ledvärk och illamående. Några enstaka drabbas av lunginflammation, andningsbesvär och njursvikt. Dödsfall förekommer. Men Erlichios är en bakterie, och det fina med bakteriesjukdomar är att de till skillnad från virus kan behandlas med antibiotika.

Rickettsia är en av de tre vanligaste fästingburna smittorna (dock inte så vanlig som borrelia eller ens TBE) som kan ge upphov till olika typer av tyfus och så kallad Q-feber hos människor. Inkubationstiden är som regel en vecka.

Efter att fästingen bitit sig fast sprids rikettsierna till blodet varpå den drabbade insjuknar i hög feber följt av huvud- och muskelvärk. Ofta uppstår en blå-röd rodnad eller en svart krusta vid bettet. Hos ungefär hälften av de som drabbas uppstår också finprickiga utslag över hela kroppen.

Sjukdomsförloppet varar i ett par veckor, men bland de som drabbats är det inte ovanligt med komplikationer som njursvikt, blodpropp, lunginflammation och smittan kan även ge långvarig muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Dödlighet utan behandling varierar från 10 till 40 procent.

Harpest eller tularemi är också en bakterieorsakad sjukdom som sprids mellan djur och insekter till människor. Förr var harpesten vanligast i Norrland, men på senare tid har den spridit sig också över Götaland och Svealand.

Symptomen är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Lymfknutorna närmast bettet svullnar och ömmar. Harpest kan också smitta via luftvägarna vilket då leder till lunginflammation. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Dödsfall på grund av harpest är ovanliga.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande parasit som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige och som kan föras över till människor via fästingbett. Det är en sällsynt sjukdom bland människor - men som kan vara dödlig. Nästan alla som drabbas saknar mjälte.

Det finns inget vaccin mot babesios, men den kan behandlas med vissa antibiotika. Symptomen är influensaliknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland även gulsot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.