Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Alna hjälper anställda som dricker

Den som dricker för mycket alkohol kan få hjälp av organisationen Alna Sverige. Luis Hellebuyck är psykolog där och vill se tidigare insatser från arbetsgivarna.
David Österberg Publicerad 9 december 2016, kl 14:30
Illustration: Annica Huett

Arbetsgivare har skyldighet att hjälpa den som dricker för mycket. Ett sätt kan vara att kontakta organisationen Alna Sverige som jobbar med skadligt bruk i arbetslivet.

Luis Hellebuyck är psykolog och träffar varje dag personer som dricker alkohol på ett riskfyllt sätt. Det första mötet är ofta jobbigt för den drabbade.

– De flesta ser inte sin alkoholkonsumtion som ett problem och tycker inte att de behöver hjälp. Många känner sig kränkta, ledsna och arga och upplever att de har tvingats till oss av sin arbetsgivare. Men efter första mötet tycker de flesta att det känns bättre och är glada över att de får hjälp, säger han.

Enligt Luis Hellebuyck har arbetsgivaren nästan alltid rätt när de misstänker att en anställd har problem med alkohol.

– När vi blir kontaktade har det oftast gått väldigt långt. Personen har kanske blivit av med körkortet eller luktar alkohol på jobbet – signalerna brukar vara väldigt tydliga.

Har arbetsgivaren rätt att lägga sig i vad någon gör på sin fritid?

– Man får förstås göra vad man vill på sin fritid. Samtidigt är det så att om man exempelvis dricker mycket på fredag, lördag och söndag så kommer det att påverka arbetsinsatsen på måndagen. Man luktar kanske inte alkohol, men man kommer att vara tröttare, ha svårare att planera och organisera sitt arbete och ha sänkt arbetsförmåga. Många har uppfattningen att så länge de inte dricker på arbetstid spelar det ingen roll vad de gör på fritiden, men dricker man mycket på fritiden kan det påverka arbetet.

Behandlingen anpassas efter varje individ. Vid samtalen får klienterna bland annat prata om sin livssituation, hur de har det hemma och på arbetet, hur mycket de dricker, hur de har vuxit upp och om de har några psykiatriska diagnoser. Luis Hellebuyck hjälper också till med motiverande samtal för att få klienterna att själva vilja genomföra förändringar i sina liv.

– Vi tittar på för- och nackdelar med att ändra livsstil och fördelarna överväger nästan alltid. Det svåra är att behålla motivationen på lång sikt, men om man får hjälp är det lättare att behålla sina nya vanor. Vi är inte allsmäktiga, men omkring 8 av 10 som får hjälp av oss lyckas med en bestående förändring. Det är ett bra resultat med tanke på komplexiteten i den här typen av problematik.

Hur vet man att man dricker för mycket?

– Man dricker för mycket om man skadar sin hälsa eller sina relationer. Man missar kanske aktiviteter som man hade tänkt att gå på för att man är bakfull, kan inte skjutsa barnen till fotbollsträningen på lördagsmorgonen eller är tvungen att sjukskriva sig på måndagen. Men många kan inte själva se att de har problem, de lever i förnekelse. Därför är omgivningens signaler så viktiga och arbetsgivarens reaktioner avgörande.

Luis Hellebuyck vill att arbetsgivare ska bli bättre på att arbeta förebyggande för att motverka att problemen blir stora. Alna kan till exempel hjälpa till att skriva en alkoholpolicy, identifiera riskbeteenden och informera om skadligt bruk.

– Många anser att de inte har tid eller pengar till sådant arbete, men det går att göra mycket med ganska små medel. Det kan till exempel räcka att prata om hur alkohol och stress hänger ihop.

I början av behandlingen rekommenderar Luis Hellebuyck total nykterhet. Det minskar toleransen för alkohol och klienten kan upptäcka fördelarna med att inte dricka alkohol.

– Alla behöver inte bli nykterister för resten av livet, men det kan vara bra att ha några vita veckor. Efter den perioden kan några – men långt ifrån alla – lära sig att dricka måttligt.

Inget skäl för uppsägning

Att vara alkoholist är inte ett giltigt skäl för uppsägning. Men om alkoholproblemen gör att en person inte kan sköta jobbet kan det leda till sparken.

Alkoholism klassas som en sjukdom och det är inte tillåtet att sparka någon för att personen är sjuk. Om arbetsgivaren anser att sjukdomen påverkar arbetet ska den anställda erbjudas rehabilitering.

Den anställda måste gå med på rehabiliteringen – om inte kan det vara ett sakligt skäl för uppsägning.  

Den som inte är alkoholist men dricker alkohol jobbet kan däremot få sparken.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.