Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förlängd permittering ska hjälpa företag genom krisen

Nu kan Unionenklubben på Tallink Silja andas ut. Under måndagen kom beskedet att regeringen föreslår ytterligare krisåtgärder för företagen, bland annat att möjligheten till korttidsarbete förlängs i sju månader.
Johanna Rovira Publicerad
Tallink Silja-fartyg till vänster. Magdalena Andersson till vänster.
Under måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens och samarbetspartiernas förslag om att förlänga korttidspermitteringarna. Foto: Lisa Arfwidson / SvD / TT, Anders Wiklund / TT

Korttidsarbete eller korttidspermittering beviljas i dag i max nio månader. Eftersom rederiföretaget Tallink Silja var tidigt ute och sökte stöd enligt korttidsavtalet, höll tiden på att rinna ut för rederiet. I slutet på oktober varslades 500 ombordanställda om uppsägning och Unionenklubben på Tallink  Silja krävde besked om förlängt korttidsarbete.

I dag, måndag, kom beskedet klubben efterfrågat: Regeringen och samarbetspartierna tänker föreslå att tidsgränsen på nio månader tas bort tillfälligt fram till 30 juni nästa år. Det innebär att korttidspermitteringarna i praktiken kommer att förlängas i sju månader .

Jesper Sandström

– Toppen! Det var ett glädjande besked i grevens tid. Nu törs vi börja tro på framtiden igen, säger Jesper Sandström, klubbordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

– Vi har levt under hotet om varsel, men förhoppningsvis försvinner det nu. Den 1 april 2021 har vi planerat att sätta igång fartygen igen, så nu kan vi i klubben sova gott igen.

Under december och nästa års tre första månader föreslås subventioneringsgraden för korttidspermitteringar vara på samma nivå som nu, det vill säga 75 procent. Men under april, maj och juni blir subventioneringsgraden 50 procent, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Även omställningsstödet, som kan sökas av företag som tappat minst hälften av omsättningen jämfört med 2019, förlängs. Stödet - som mest 30 miljoner per företag - ska enligt regeringsförslaget, också gå att sökas för augusti, september och oktober 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.