Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förlängd permittering ska hjälpa företag genom krisen

Nu kan Unionenklubben på Tallink Silja andas ut. Under måndagen kom beskedet att regeringen föreslår ytterligare krisåtgärder för företagen, bland annat att möjligheten till korttidsarbete förlängs i sju månader.
Johanna Rovira Publicerad
Tallink Silja-fartyg till vänster. Magdalena Andersson till vänster.
Under måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens och samarbetspartiernas förslag om att förlänga korttidspermitteringarna. Foto: Lisa Arfwidson / SvD / TT, Anders Wiklund / TT

Korttidsarbete eller korttidspermittering beviljas i dag i max nio månader. Eftersom rederiföretaget Tallink Silja var tidigt ute och sökte stöd enligt korttidsavtalet, höll tiden på att rinna ut för rederiet. I slutet på oktober varslades 500 ombordanställda om uppsägning och Unionenklubben på Tallink  Silja krävde besked om förlängt korttidsarbete.

I dag, måndag, kom beskedet klubben efterfrågat: Regeringen och samarbetspartierna tänker föreslå att tidsgränsen på nio månader tas bort tillfälligt fram till 30 juni nästa år. Det innebär att korttidspermitteringarna i praktiken kommer att förlängas i sju månader .

Jesper Sandström

– Toppen! Det var ett glädjande besked i grevens tid. Nu törs vi börja tro på framtiden igen, säger Jesper Sandström, klubbordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

– Vi har levt under hotet om varsel, men förhoppningsvis försvinner det nu. Den 1 april 2021 har vi planerat att sätta igång fartygen igen, så nu kan vi i klubben sova gott igen.

Under december och nästa års tre första månader föreslås subventioneringsgraden för korttidspermitteringar vara på samma nivå som nu, det vill säga 75 procent. Men under april, maj och juni blir subventioneringsgraden 50 procent, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Även omställningsstödet, som kan sökas av företag som tappat minst hälften av omsättningen jämfört med 2019, förlängs. Stödet - som mest 30 miljoner per företag - ska enligt regeringsförslaget, också gå att sökas för augusti, september och oktober 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok