Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag lånar ut anställda till sjukvården

Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson vid LKAB är en av de som nappade på erbjudandet om tjänstledighet med bibehållen lön för att avlasta sjukvården. Nu erbjuder fler företag sina anställda betald ledighet om de tar jobb inom vården.
Johanna Rovira Publicerad
Privat, Karin Wesslén / TT
Flera privata arbetsgivare erbjuder sina anställda betald tjänstledighet om de hjälper till i vården under coronakrisen. Privat, Karin Wesslén / TT

LKAB och Boliden, Intrum Justitia och Skanska erbjöd redan under första coronavågen i våras sina anställda tjänstledigt med bibehållen lön för att hjälpa till att avlasta vården. Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson tog chansen och fick jobb på covidavdelningen vid Gällivare sjukhus under sex månader.

– Jag har ju jobbat i tio år som undersköterska innan jag började i gruvan, och när jag läste om erbjudandet kände jag att jag ville hjälpa till att göra en insats, säger Maja-Li Fredriksson.

Hon fick behålla såväl grundlön som sitt underjordstillägg och övriga förmåner under sin tjänstledighet. Region Norrbotten stod för tillägg för obekväm arbetstid och övertid.

– Innan jag började tänkte jag att folk jag jobbade med skulle tycka att det var orättvist att jag fick så bra lön, men alla var bara tacksamma och jag kände mig väldigt uppskattad, säger hon.

– Det har varit jätteroligt att kunna göra en insats, man får tillbaka mycket när man jobbar inom vården. Sedan har det självklart varit väldigt stressigt och tidvis hög arbetsbelastning.

Maja-Li Fredriksson
Maja-Li Fredriksson

Den arbetsmiljö hon är van vid från gruvan, som man som utomstående uppfattar som rätt påfrestande, är tydligen som en västanfläkt jämfört med att jobba i full skyddsmundering på en covidavdelning.

– Visst, i gruvan har vi hjälm och skyddsutrustning, men på sjukhuset var vi helinplastade och hade heltäckande ansiktsmasker. Det var tungt och framför allt väldigt varmt och vi jobbade 12,5-timmarsskift.

I juni insjuknade hon, trots all skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsrutiner, själv i corona och blev sjukskriven i några veckor.

– Men jag vet så klart inte var jag blev smittad. Det kan lika gärna ha varit utanför sjukhuset.

– Jag tycker det var jättegeneröst av LKAB att gå ut med erbjudandet. Nu har jag förstått att företaget gått ut med samma uppmaning igen, men jag började jobba först i oktober och har precis kommit in i rutinerna igen, så jag avvaktar nog för att se hur läget utvecklar sig, säger Maja-Li Fredriksson.

Maja-Li Fredriksson hade under våren kollegor på sjukhuset som tagit tjänstledigt från Boliden. Där var dealen att företaget vid behov fyllde ut lönen för de anställda som tog jobb i vården.

– Vi var med från fackligt håll och trycke på så att de anställda inte skulle drabbas ekonomiskt av att vara tjänstlediga, säger Andreas Mårtensson, Unionenordförande på Bolidens riksklubb (ITEC, Bolidenområdet och Stockholm).

Flera företag uppmanar anställda att hjälpa vården

Under den pågående andra vågen är läget inom sjukvården åter kritiskt och flera stora företag har hakat på och uppmanar anställda, i synnerhet de med erfarenhet av anestesi- och intensivvård, att hoppa in som vikarier på sjukhusen. I december gick SAS, Saab och Tre ut till sina anställda efter ett initiativ från Beredskapslyftet, enligt SVT.

I förra veckan gick även SSAB ut med ett erbjudande till de anställda: Betald tjänstledighet om ni tar jobb inom vården.

Tomas Jansson
Tomas Jansson

– Vi i koncernfacket fick information om det här före jul, fast då handlade det om obetald tjänstledighet. I ett positivt och givande samråd med fack och medarbetare ändrade sig företaget och nu gäller att man kan få betald tjänstledighet fram till sista februari, om man söker jobb inom vården, säger Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Han finner dock inte omöjligt att erbjudandet kan komma att förlängas om trycket på sjukvården kvarstår i vår.

– Generellt är det kanon att erbjudandet finns och att varken lön, pension eller andra förmåner påverkas av att man tar tjänstledigt. Jag har döttrar som jobbar inom vården och vet att alla insatser behövs, säger Tomas Jansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.