Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag lånar ut anställda till sjukvården

Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson vid LKAB är en av de som nappade på erbjudandet om tjänstledighet med bibehållen lön för att avlasta sjukvården. Nu erbjuder fler företag sina anställda betald ledighet om de tar jobb inom vården.
Johanna Rovira Publicerad
Privat, Karin Wesslén / TT
Flera privata arbetsgivare erbjuder sina anställda betald tjänstledighet om de hjälper till i vården under coronakrisen. Privat, Karin Wesslén / TT

LKAB och Boliden, Intrum Justitia och Skanska erbjöd redan under första coronavågen i våras sina anställda tjänstledigt med bibehållen lön för att hjälpa till att avlasta vården. Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson tog chansen och fick jobb på covidavdelningen vid Gällivare sjukhus under sex månader.

– Jag har ju jobbat i tio år som undersköterska innan jag började i gruvan, och när jag läste om erbjudandet kände jag att jag ville hjälpa till att göra en insats, säger Maja-Li Fredriksson.

Hon fick behålla såväl grundlön som sitt underjordstillägg och övriga förmåner under sin tjänstledighet. Region Norrbotten stod för tillägg för obekväm arbetstid och övertid.

– Innan jag började tänkte jag att folk jag jobbade med skulle tycka att det var orättvist att jag fick så bra lön, men alla var bara tacksamma och jag kände mig väldigt uppskattad, säger hon.

– Det har varit jätteroligt att kunna göra en insats, man får tillbaka mycket när man jobbar inom vården. Sedan har det självklart varit väldigt stressigt och tidvis hög arbetsbelastning.

Maja-Li Fredriksson
Maja-Li Fredriksson

Den arbetsmiljö hon är van vid från gruvan, som man som utomstående uppfattar som rätt påfrestande, är tydligen som en västanfläkt jämfört med att jobba i full skyddsmundering på en covidavdelning.

– Visst, i gruvan har vi hjälm och skyddsutrustning, men på sjukhuset var vi helinplastade och hade heltäckande ansiktsmasker. Det var tungt och framför allt väldigt varmt och vi jobbade 12,5-timmarsskift.

I juni insjuknade hon, trots all skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsrutiner, själv i corona och blev sjukskriven i några veckor.

– Men jag vet så klart inte var jag blev smittad. Det kan lika gärna ha varit utanför sjukhuset.

– Jag tycker det var jättegeneröst av LKAB att gå ut med erbjudandet. Nu har jag förstått att företaget gått ut med samma uppmaning igen, men jag började jobba först i oktober och har precis kommit in i rutinerna igen, så jag avvaktar nog för att se hur läget utvecklar sig, säger Maja-Li Fredriksson.

Maja-Li Fredriksson hade under våren kollegor på sjukhuset som tagit tjänstledigt från Boliden. Där var dealen att företaget vid behov fyllde ut lönen för de anställda som tog jobb i vården.

– Vi var med från fackligt håll och trycke på så att de anställda inte skulle drabbas ekonomiskt av att vara tjänstlediga, säger Andreas Mårtensson, Unionenordförande på Bolidens riksklubb (ITEC, Bolidenområdet och Stockholm).

Flera företag uppmanar anställda att hjälpa vården

Under den pågående andra vågen är läget inom sjukvården åter kritiskt och flera stora företag har hakat på och uppmanar anställda, i synnerhet de med erfarenhet av anestesi- och intensivvård, att hoppa in som vikarier på sjukhusen. I december gick SAS, Saab och Tre ut till sina anställda efter ett initiativ från Beredskapslyftet, enligt SVT.

I förra veckan gick även SSAB ut med ett erbjudande till de anställda: Betald tjänstledighet om ni tar jobb inom vården.

Tomas Jansson
Tomas Jansson

– Vi i koncernfacket fick information om det här före jul, fast då handlade det om obetald tjänstledighet. I ett positivt och givande samråd med fack och medarbetare ändrade sig företaget och nu gäller att man kan få betald tjänstledighet fram till sista februari, om man söker jobb inom vården, säger Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Han finner dock inte omöjligt att erbjudandet kan komma att förlängas om trycket på sjukvården kvarstår i vår.

– Generellt är det kanon att erbjudandet finns och att varken lön, pension eller andra förmåner påverkas av att man tar tjänstledigt. Jag har döttrar som jobbar inom vården och vet att alla insatser behövs, säger Tomas Jansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds