Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler tjänstemän sägs upp på grund av coronakrisen

Allt fler varsel leder nu till uppsägningar – inte minst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det visar en koll som Kollega har gjort bland Unionens regionkontor.
Publicerad
Björn Larsson Rosvall / TT
Handeln är en av de branscher där flest sagts upp till följd av coronan. Inte minst i Göteborg. Det vanligtvis myllrande köpcentret Nordstan i Göteborg under en folktom dag i mars. Björn Larsson Rosvall / TT

I kölvattnet av coronakrisen har tiotusentals anställda varslats om uppsägning och riskerar därmed att förlora jobbet. Nu visar siffror från flera håll, däribland Arbetsförmedlingen och TRR, att varslen redan ett till faktiska uppsägningar och att många tjänstemän blivit av med jobben.

Läs mer Trots corona: "Massa jobb att söka"

Bilden bekräftas av Unionens kontor i de tre storstadsregionerna.  

Unionen i Göteborg har haft en hel del uppsägningsförhandlingar, enligt regionchefen Pierre Svensson.

– Vi hart fått in 20 nya ärenden per dag jämfört med 20 per vecka före corona. Jag bedömer det ändå som att det är en hanterbar nivå och inte minst i jämförelse med alla varsel som lagts, säger han.

Regionkontoret förbereder nu sin organisation för att uppsägningarna kommer att öka framöver. Men det finns positiva signaler.

– Förändringen av korttidsavtalet innebär att arbetsgivarna numera kan få 80 procent, att fler företag kommer att klarar sig.

De branscher som är särskilt drabbade är handel, hotell- och restaurang, följt av konsult- och bemanningsbranschen.

Även Jeannette Forss, regionchef på Unionen i Stockholm, konstaterar att förhandlingar om arbetsbrist ökat under mars och april. Däremot är det ingen specifik bransch som sticker ut.

– Vår bedömning är att det är väldigt spritt. Just nu har vi fokus på att hantera ärendetrycket, säger Jeanette Forss.

Unionen region Sydväst (där Malmö ingår) vittnar om fler uppsägningar och flaggar samtidigt för att det finns ett mörkertal i och med att många ärenden registrerade som korttidsavtal senare lett till arbetsbrist.

Även regioner utanför storstäderna vittnar om en ökad andel förhandlingar om arbetsbrist även om det i de flesta av Unionens regioner fortfarande främst rör ärenden om korttidsarbete.

Unionens regioner:

Unionen har 18 regioner fördelade runt om i landet. Kollega har sökt samtliga och fått svar av 17. Frågan vi ställde var om de varsel som lagts med anledning av coronakrisen gått över till uppsägningsförhandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.