Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän är arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de som har administrativa tjänster särskilt hårt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Antalet uppsagda tjänstemän ökar. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos Trygghetsrådet TRR jämfört med ett år tidigare. Stina Stjernkvist/TT

I december steg arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Den uppgick då till 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på ett år, enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Och arbetslösheten ökar brett – oavsett utbildningsnivå, bland kvinnor och män och bland såväl inrikes som utrikes födda.

Konjunkturavmattningen är den främsta anledningen till den stigande arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna anställer färre samtidigt som fler personer än tidigare söker jobb. Oron i omvärlden – höstens osäkerhet kring om och i så fall på vilket sätt Storbritannien skulle lämna EU och handelskonflikten mellan USA och Kina är två andra förklaringar till att arbetslösheten nu är den högsta på två år, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Läs mer: Handelskrig hot mot svenk industri

– Osäkerheten gjorde att många företag i omvärlden pausade sina investeringar. Och svensk industri levererar mycket investeringsvaror, som maskiner och tunga fordon, till produktion inom industrin i andra länder. Den väldigt tydliga nedgången i orderingången för svensk industri under hösten gjorde att företagen drog ner på produktionen och var återhållsamma med att expandera personalstyrkan. Arbetslösheten drevs också upp av att vi har många nyanlända, säger hon.

Statistik från Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet på 2018 till 4,5 procent ett år senare. Även statistik från Trygghetsrådet visar att antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos dem jämfört med ett år tidigare.

Det finns ingen statistik över vilka tjänstemannagrupper som drabbas mest av den ökande arbetslösheten. Men Katarina Lundahls bild är att det främst handlar om enklare tjänstemannajobb av rutinmässig och administrativ karaktär – till exempel receptionister, telefonister, ekonomi- och säljassistenter.

– Det beror på att sådana tjänster allt oftare går att automatisera. De har blivit färre under flera års tid. En sådan trend kan förstärkas av konjunkturnedgångar, när företagen blir extra måna om att effektivisera verksamheten och skära bort tjänster som det går att klara sig utan.

Men inom industrin, där det är tydligast att företagen velat slimma sina organisationer, har främst visstidsanställda och konsulter sagts upp för att hålla nere kostnaderna.

– Företagen vill inte sitta i för stor kostym om konjunkturen mattas av, säger Katarina Lundahl.

Medan uppsägningarna inom industrin främst sker av konjunkturskäl sägs personal inom andra branscher, till exempel handeln, oftare upp på grund av strukturella förändringar – som att alltfler handlar på nätet i stället för i fysisk butik.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Vissa företag har svårt att överleva i den här nya verkligheten. Det är en tuff bransch strukturellt just nu.

Katarina Lundahl vill inte spekulera kring om de nya arbetslöshetssiffrorna kan påverka avtalsrörelsen.

– Men vår hållning är att konjunkturförändringar inte ska spela så stor roll vid bedömningar av vilken löneökningsnivå som är rimlig.  Det är den långsiktiga konkurrenskraften som ska styra.

Läs mer: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Hon bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka något framöver.

– Företagen fortsätter nog att vara försiktiga med att öka personalstyrkan. Och eftersom vi fortfarande har en befolkningstillväxt fortsätter nog arbetslösheten att ticka upp något under 2020. Men jag tror inte att det blir någon dramatik i utvecklingen.

Hon ser också en hel del positiva signaler, både när det gäller svensk och global ekonomi. Anledningen är att handelskonflikten mellan USA och Kina inte ser ut att förvärras, och det nu är klart att Storbritannien lämnar EU under ordnade former.

– Orderingången har hämta sig något och produktionsplanerna i svensk industri ökar igen. I höstas fanns en oro för att Europa skulle gå in i en lågkonjunktur, den oron har minskat. Det är möjligt att höstens svacka inom industrin var tillfällig och att det går bättre framöver, säger Katarina Lundahl.

Arbetslösheten

  • Totalt varslades 49 991 tjänster 2019, det är en ökning med 40 procent på ett år.
  • I december var 374 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, det är en ökning med 29 000 på ett år.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetslösa protesterade: Sjuk lagändring

Ett hundratal personer demonstrerade under fredagen sitt missnöje med de nya a-kassereglerna som innebär sänkt aktivitetsstöd för närmare hundra tusen arbetslösa.
Johanna Rovira Publicerad 12 december 2025, kl 14:17
Arbetslöshet
Annicka Lundqvist och Anneli Wagner hade slutit upp med ett hundratal andra på Gustav Adolfs torg för att protestera mot nya a-kasseregler och sänkningen av aktivitetsstöd. Foto: Johanna Rovira

Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor. 

– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.

 – Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.

Robert Bomark
Robert Bomark som varit med och anordnat demonstrationen vill få till bättre villkor för arbetslösa. Foto: Johanna Rovira

Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen. 

– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring. 

Ovärdigt och respektlöst

Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring. 

– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon. 

Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva  inte kunnat närvara  vid demonstrationen: 

– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner. 

Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten.  I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet  och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning.