Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Två myndigheter har uppdraget att följa hur bilbesiktningsbranschen sköter sig. Men medan antalet stationer har ökat, har antalet tillsyner minskat.
Lina Björk Publicerad
Erik Simander/TT
Det är Transportstyrelsen som ska se till att marknaden fungerar väl för bilbesiktningsbranschen efter avregleringen. Erik Simander/TT

När Bilprovningen avreglerades för tio år sedan blev det Transportstyrelsens uppdrag att se till att marknaden fungerade väl. Deras roll är att utföra stickprovskontroller, antingen i form av ett stationsbesök eller i form av administrativa kontroller i vägtrafikregister eller tillsynsdatabaser.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Från början var myndighetens ambition att besöka hälften av alla stationer varje år för se hur branschen utvecklades. Men allt eftersom nya aktörer etablerat sig på marknaden har antalet besiktningsstationer rullat på med ohejdad fart, från 200 stationer för tio år sedan, till 527 i dag. Och i takt med att antalet stationer ökat, så har Transportstyrelsens tillsynsresurser minskat. Under 2018 genomfördes ett stationsbesök och sex administrativa kontroller.

– Stickproven ska i bästa fall visa någonting om hur marknaden fungerar. Vår roll är i huvudsak att se den stora bilden av marknaden, inte hur teknikerna gör sitt jobb, säger Thomas Svensson, handläggare på väg och järnvägavdelningen på Transportstyrelsen.

Den mer frekventa stationskontrollen har istället myndigheten Swedac, som ackrediterar nya besiktningsföretag på marknaden, och sedan gör tillsyner för att se att de fortsatt lever upp till kraven. Av tidsskäl är det dock omöjligt att hinna besöka alla stationer alla år. De stora aktörerna med 100-talet stationer får ungefär hälften av sina arbetsplatser under lupp under en 16 månaders-intervall.

– Swedac tittar på om teknikern följer de rutiner som finns på den station de är verksam på. Varken Transportstyrelsen eller Swedac överprövar de beslut som teknikern fattar i myndighetsutövning vid besiktningen. Det ackrediterat certifieringsföretag är den som har kontakt med teknikern årligen för att kontrollera att du är verksam och fortbildas.

Enligt Thomas Svensson undersöker Swedac ungefär 1000 besiktningstillfällen av de 5,8 miljoner förrättningar som sker årligen.

Förutom trenden att antalet aktörer på besiktningsmarknaden och besiktningsstationer har ökat så är en annan trend att andelen personbilar som underkänns minskar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. En möjlig orsak kan vara att tekniken i bilarna blir bättre. En annan möjlig orsak kan vara tekniker godkänner av andra anledningar. Tekniker kan känna sig pressade på mindre stationer vid ensamarbete och utlämnad till kund, eller vill öka på ryktet om att vara en ”snäll” besiktning”

Besiktningar av bussar i Göteborg sticker ut markant, cirka 80 procent av bussarna godkänns vid första besiktningen av årlig kontroll, medan drygt hälften av alla bussar godkänns i övriga Sverige. Transportstyrelsen har inte utrett frågan ytterligare på grund av resursbrist.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Visst kan det vara så att aktörer söker marknadsandelar genom att vara den besiktning som godkänner flest, men det finns inget självklart svar på det, säger Thomas Svensson.

Transportstyrelsen har äskat forskningsmedel för att kunna utvärdera vilken påverkan omregeleringen av fordonsbesiktningsmarknaden haft i samhället, bland annat med avseende på trafiksäkerheten. Men ännu har man inte beviljats några pengar.

Tillsyn av bilbesiktningen

Transportstyrelsen ska kontrollera att marknaden fungerar väl utifrån fem parametrar: Miljö, tillgänglighet, prissättning, teknukutveckling och trafiksäkerhet.

Swedac är nationellt ackrediteringsorgan för Sverige. Myndigheten ackrediterar vilka aktörer som får bli bilbesiktningar och att de även lever upp till de krav som ställs. Man ackrediterar även de företag som utfärdar certifikat till besiktningsteknikerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.