Annons
Annons
  • Anders Feltenmark var anställd på Svenska ishockeyförbundet i 24 år. Han ingick bland annat i den svenska truppen till vinter-OS i Sotji 2014. Foto: Henrik Montgomery / TT

Feltenmark besviken och kritisk mot facket

Publicerad 13 april 2021, kl 07:30

Över ett år har gått sedan Anders Feltenmark tvingades sluta på Svenska ishockeyförbundet efter 24 år. Nu får han stöd av en juridisk utredning som ger hans fackförbund Unionen skarp kritik.
– Vi har alltid medlemmens bästa för ögonen, svarar Unionen.

Tiden läker alla sår sägs det. Men Anders Feltenmark är fortfarande märkt av det som hände när han tvingades bort.

– Jag känner mig väldigt ensam. Jag har blivit motarbetad av arbetsgivaren och stödet från Unionen har nästan varit obefintligt.

Däremot har stödet varit stort från delar av hockeyvärlden. I ett upprop skickat till Hockeyförbundets styrelse syns storheter som Curt Lundmark, Anders Hedberg och Börje Salming för att bara nämna några.

– Det är hedrande och smickrande att så många fina hockeynamn ställer upp och stöttar mig. Det har hållit mig vid liv, säger Anders Feltenmark.

Polisanmälde sexuella trakasserier

Det har gått lite mer än ett år sedan Anders Feltenmark sades upp från sin tjänst som informationsassistent på Svenska ishockeyförbundet. Det formella skälet var arbetsbrist. Men verkligheten var en annan.

Anders Feltenmark, som var ordförande i Unionens fackklubb, hävdar att det berodde på hans fackliga arbete. Enligt honom kom fackklubben redan på hösten 2019 på kant med arbetsgivaren när de ville diskutera lönerna. Den utlösande händelsen blev dock när en medlem sade sig vara utsatt för sexuella trakasserier på jobbet.

– Vi stöttade medlemmen, medan arbetsgivaren ställde sig på förövarens sida och ifrågasatte om medlemmen verkligen varit utsatt, säger Anders Feltenmark.

– Vi tog kontakt med polisen som tyckte vi skulle polisanmäla. Det gjorde vi. Men den dåliga stämningen blev ännu sämre.

Den utpekade förövaren dömdes senare för sexuellt ofredande i tingsrätten. Den domen är dock överklagad.

Det var i samband med anklagelserna om sextrakasserier som Feltenmark skickade ett mejl som fick stora konsekvenser.

Mejlade fel person – blev uppsagd

Nyligen redovisade Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, en granskning av Feltenmarks fall. I den beskrivs hur fackklubben har möte för att informera de anställda om att det har skett ett fall av påstådda sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Efter mötet skickar Feltenmark ett mejl till dem som inte kunnat närvara. Av misstag går ett av dessa mejl iväg till en journalist med samma namn som en anställd på förbundet. I mejlet nämns både offer och förövare vid namn.

Det är denna händelse som ligger till grund för att förbundet sedan vill avskeda Feltenmark.

Uppfattningen att mejlet utgör grund för avsked ansluter sig även Unionen till. Nu blir Feltenmark till slut inte avskedad. I stället förhandlar Unionen och arbetsgivaren fram en lösning som innebär att han blir uppsagd på grund av arbetsbrist. I avtalet ingår ytterligare komponenter: han får lön i ytterligare elva månader, dessutom gäller en tystnadsplikt både för honom och arbetsgivaren.

Kritisk mot Unionen

Dennis Töllborg är skarpt kritisk till Unionens agerande. För Töllborg har Feltenmark berättat att han blivit uppringd av Unionens ombudsman enligt vilken mejlmissen handlade om ett brott mot GDPR, dataskyddsförordningen som reglerar behandlingen av personuppgifter. Ombudsmannen gav som exempel: ”Nån på Volvo som mailat att de äntligen kommet ut ur gruvan (löpande bandet) fick avsked för illojalitet mot arbetsgivaren.”

Töllborg har granskat både lagstiftning och domstolarnas praxis, och konstaterar att detta inte kan utgöra grund för avsked. Unionens agerande är anmärkningsvärt, skriver Töllborg i sin utredning som även är kritisk mot avtalets sekretessklausul som ger arbetsgivaren möjlighet att stoppa utbetalningen av kompensationen, medan den uppsagde saknar motsvarande möjlighet. ”Det är obegripligt att en facklig organisation kunnat medverka till en så obalanserad lösning”, skriver Töllborg.

Töllbergs utredning landar i ett förslag om att avtalet bör omförhandlas.

Men det är inte aktuell, säger Mats Larsson som sitter i Svenska Ishockeyförbundets styrelse och är ordförande i förbundets juridiska kommitté.

– Nej. Man har redan haft en förhandling där bägge parter varit företrädda.

Var det Feltenmarks fackliga arbete som ledde till att han blev av med jobbet?
– Nej, det var mejlet som skrevs. I det gick han ut med information till personer som inte borde ha fått den. Dels till en journalist vid Sveriges Radio, men också till personer som visserligen jobbade på förbundet, men inte på kansliet. På så sätt vidgades kretsen av dem som visste. Det uppfattades som ett illojalt agerande gentemot arbetsgivaren.

Var det inte en överdriven reaktion att varsla om avsked?
– Det är som alltid i sådana ärenden en tolkningsfråga. I det här fallet delade arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen och Unionen tydligen uppfattningen att det var grund för avsked, säger Mats Larsson som också påpekar att det kan ställas högre krav på den som är fackligt aktiv än andra anställda.

– Man förväntas veta hur man kan agera.

Unionen: Diskuterar inte enskilda fall

Från Unionens sida säger man sig inte ha möjlighet att uttala sig om enskilda fall. Däremot berättar Jeanette Forss, regionchef på Unionen Stockholm, gärna om de principiella frågorna.

– Ett mejl kan innehålla många saker som under vissa omständigheter skulle kunna leda till arbetsrättsliga åtgärder. Är det fråga om brott mot lojalitetsplikten kan det utgöra saklig grund för uppsägning eller ibland avsked. En sådan åtgärd ska alltid föregås av en förhandling med den anställdes fackförbund.

Borde Feltenmark ha varit bättre skyddad som fackligt aktiv?
– Jag har inte möjlighet att uttala mig om det enskilda ärendet. Rent generellt har man ett visst förstärkt skydd som förtroendevald. Man ska vara trygg att företräda medlemmarna utan att riskera att bli uppsagd eller få försämrade villkor på grund av sitt fackliga uppdrag. Men man måste fortfarande hålla sig innanför de arbetsrättsliga lagarna.

Är det rimligt att ha en sekretessklausul i uppgörelser som hindrar medlemmen att berätta vad som hänt?
– När vi företräder medlemmarna har vi alltid deras bästa för ögonen. Överenskommelsen träffas alltid mellan arbetsgivaren och medlemmen. Det vanliga är att medlemmen bollar frågan med en ombudsman innan hen skriver under men i slutändan är det medlemmen själv som avgör om hen bör skriva på.

Enligt Jeanette Forss finns det inget formellt hinder för att omförhandla ett avtal – under förutsättning att båda parter vill det.

– Det kan hända om en av parterna kommer på något som inte kom fram under den tidigare förhandlingen. Men det hör inte till vanligheterna. Särskilt inte om det gått en längre tid.

Om Unionen har begått ett misstag, finns det möjlighet till upprättelse och ekonomisk kompensation för medlemmen?
– Ja, det står i våra stadgar att en medlem som anser sig ha lidit orätt genom Unionens handlande kan begära prövning hos förbundsstyrelsen. Det är viktigt att möjligheten finns, både för medlemmen och för oss som får möjligheten att bli bättre i framtiden.

”Jag misskötte mig aldrig”

Anders Feltenmark känner sig i dag väldigt uppgiven. När han skrev på avtalet befann han sig i chock, säger han.

– Jag kan inte acceptera vad jag råkade ut för. Jag misskötte mig aldrig på jobbet, jag var aldrig i klammeri med arbetsgivaren och har aldrig gjort något för egen vinning.

Han har arbetat fackligt i 13 år, och var med och startade Unionenklubben på Ishockeyförbundet.

– Jag hade hoppats och trott att Unionen skulle värna en förtroendevald på ett bättre sätt.

Inte nog med att han blev av med det jobb som han ägnat livet åt i nästan ett kvarts sekel. Tystnadsplikten blev en extra börda.

– Jag har inte vågat säga ett pip av rädsla för repressalier från arbetsgivaren. Det var väldigt frustrerande att inte kunna berätta vad som hänt.

Hur ser du på framtiden?
– Jag tror inte att jag kommer få något jobb överhuvudtaget. Jag fyller 60 i år och är lågutbildad, och alla hockeyorganisationer går på knäna ekonomiskt.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]