Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Färre är med i facket

Utvecklingen fortsätter – färre väljer att vara med i facket. Minskningen är störst bland arbetare och utrikesfödda. Det visar en ny rapport om den fackliga medlemsutvecklingen.
Ola Rennstam Publicerad 22 maj 2019, kl 10:12
Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och samtliga anställda. (Procent 2006-2023.)

Den fackliga organisationsgraden fortsätter att minska. Mellan 2006 och 2018 har andelen löntagare som är medlemmar i ett fackförbund sjunkit från 77 procent till 67 procent. Det visar en rapport som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, skrivit för Arena Idé. Störst minskning har skett bland arbetare, medan tjänstemännens organisationsgrad har minskat i något lägre utsträckning under de tolv åren. I dag är 59 procent av arbetarna och 72 procent tjänstemän med i ett fackförbund. 

Läs också: Tjänstemännen ökar – arbetarna minskar

– Förändringarna kan te sig små sett till enskilda år men sett till senaste dryga tio åren har det skett flera dramatiska förändringar, säger Anders Kjellberg.

Sedan 2006 har tjänstemännens organisationsgrad minskat med fem procentenheter och arbetarnas med hela 18 procentenheter. En förklaring till det kraftiga medlemstappet är Alliansregeringens höjningar av avgifterna till a-kassorna som ledde till att fackens försvagades lokalt på många arbetsplatser och gjorde det svårare att rekrytera. Många tjänstemannafack inom TCO och Saco lyckades dock vända medlemsraset efter åren 2007-2008. Unionen är ett exempel på det, sedan 2006 har förbundet lyckats öka antalet yrkesverksamma medlemmar med 108 500.

– Tjänstemannaförbunden tog tag i problemet tidigare än inom LO och lyckades vända medlemstappet, delvis tack vare inkomstförsäkringar som kompletterade a-kassan. Unionen har slagit ordentligt på trumman för sin inkomstförsäkring, säger Anders Kjellberg.

Men nu kan den positva utvecklingen för tjänstemännen ha vänt, enligt rapporten har organisationsgraden sjunkit de senaste två åren men enligt Anders Kjellberg är det för tidigt att tala om ett trendbrott.

Ett verkligt orosmoln är att skillnaden i organisationsgrad har ökat kraftigt mellan inrikes och utrikes födda arbetare. Från att 2006 ha legat på samma nivå till att i dag vara 63 procent för inrikes födda och 49 procent för utrikes födda. Enligt Anders Kjellberg beror det på att många utrikes födda har en svag anknytning till svensk arbetsmarknad, ofta arbetar på mindre företag och inom sektorer med låg organisationsgrad och dåliga villkor.

– Detta är en stor utmaning för facken. Om de inte lyckas rekrytera utrikes födda kommer det bli mycket svårt att höja organisationsgraden framöver, säger han.

Är den svenska modellen i fara?
– Än så länge är det ingen omedelbar fara, den står den sig ganska bra. Men den fackliga organisationsgraden kan givetvis inte sjunka hur lågt som helst, då urholkas fackens legitimitet och förhandlingskraft och det blir svårare att rekrytera. Men det går inte att ange exakt var gränsen går.

– Arbetsgivarna får inte heller dra sig ur sina organisationer som de exempelvis gjort i Tyskland. Om kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden sjunker i växande branscher kan det resas krav på allmängiltigförklaringar av avtalen.

Allmängiltigförklaring innebär, enkelt uttryckt, att staten bestämmer att kollektivavtal skall gälla för en hel bransch, även de företag och anställda som inte är organiserade. Frankrike och i viss mån Norge är några exempel på länder med allmängiltigförklarade kollektivavtal.

Hur kommer då organisationsgraden utvecklas i framtiden? Anders Kjellberg har gjort en prognos som bygger på att nedgången fortsätter i samma takt som under åren 2017 och 2018. Då kommer den fackliga organisationsgraden sjunka från 72 till 67 procent bland tjänstemän till år 2023. Bland arbetarna kommer den att falla från 59 till 52 procent.

Trots nedgången på senare år har Sverige högst organisationsgrad i världen, följt av de övriga nordiska länderna. Att tjänstemän är med i facket i högre utsträckning än arbetare är också unikt ur ett internationellt perspektiv.

Totalt omfattas 88 procent av andelen anställda av kollektivavtal, en siffra som har legat på samma nivå de senaste tolv åren.

Fackliga organisationsgrad 2018 (2006):

Samtliga:
67 procent (77 procent)

Arbetare:
59 procent (77 procent)

Tjänstemän:
72 procent (77 procent)

Inrikes födda arbetare:
63 procent (77 procent)

Utrikes födda arbetare:
49 procent (77 procent)

Tjänstemän privat sektor:
67 procent (69 procent)

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.