Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Vald i förtroende – med tystnadsplikt
Som förtroendevald får man ta del av hemlig företagsinformation – som kan påverka ens kollegor. Jan Dahlström på Evry tycker dock inte att det är särskilt svårt att hålla tyst inför medarbetarna.
Projektledaren Jan Dahlström – Unionenmedlem som sitter i bolagsstyrelsen på IT-tjänsteföretaget Evry där han jobbar – tycker inte att det är något stort problem att hålla på sekretessbelagd information.
– Visst har det varit en viss kamp att få kollegorna att förstå att jag inte kan berätta, men jag behöver oftast inte hålla tyst så länge – vi har personalrepresentanter i många sammanhang, så informationen brukar sipprar ut tidigt ändå.
I ett företag med minst 25 anställda har personalen laglig rätt att ha två ledamöter med i bolagsstyrelsen. Evry har runt 10 000 anställda i Norden och i koncernstyrelsen sitter fyra personalrepresentanter. Jan Dahlström röstades in som en av dem av såväl Unionenmedlemmar som andra anställda.
– Min roll är att se till att de beslut vi tar är till gagn för personalen i slutändan, säger Jan Dahlström.
– Fast det innebär inte att jag låter bli att ta beslut som får till följd att anställda får sluta. Ibland behöver vi skära på olönsamma ställen och då måste folk gå.
Koncernen är ändå ganska restriktiv med att säga upp anställda, menar han. Tanken är att det i längden blir dyrare att göra sig av med folk och anställa nya med rätt kompetens, än att kompetensutveckla medarbetare för att fylla luckor på andra håll i organisationen.
– Vi säger upp först i sista hand och det är klart att det är ett dilemma när jag vet att de beslut jag är med och fattar kommer att leda till uppsägningar. Men det underlättar att veta att vi inte skickar ut någon på gatan utan väl underbyggda beslut.
– Jag vet dessutom att om man går och drar i stället för att handla direkt när en kris uppstår är det inte 100 som får gå utan 2 500.
Jan Dahlström har inget problem med att hålla isär sina roller. Styrelsen diskuterar siffror på hög nivå och sätter upp mål, och ger sedan vd:arna order att nå målen.
Evry såldes nyligen. Då hade information om planerna sipprat ut sedan länge. Däremot är det inte lika känt hur det faktiskt gick till när ett engelskt investmentbolag köpte företaget från de norska ägarna. Det fanns nämligen flera potentiella köpare och det engelska bolaget var inte ägarnas förstahandsval.
Men Jan och de andra personalrepresentanterna lyckades vinna över resten av styrelsen på sin sida.
– Vi vill ha en aktiv ägare som investerar i oss och vår personal och inte tänker så mycket på den egna vinsten. Det här var det absolut bästa alternativet, säger Jan Dahlström.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Hon ska leda Unionen
Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.
Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.
Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
– På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan.
Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen?
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.
Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.
Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.
Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby.
Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.
– Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin.
Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare.
Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.
I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.
