Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Vald i förtroende – med tystnadsplikt

Som förtroendevald får man ta del av hemlig företagsinformation – som kan påverka ens kollegor. Jan Dahlström på Evry tycker dock inte att det är särskilt svårt att hålla tyst inför medarbetarna.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Segerberg
Jan Dahlström har brunnit för den fackliga idén sedan gruvstrejken i hemstaden Kiruna 1969. I dag är han projektledare på Evry i Göteborg och jobbar som konsult på Volvo, vid sidan av sitt fackliga jobb och sitt styrelseuppdrag. Jessica Segerberg

Projektledaren Jan Dahlström – Unionenmedlem som sitter i bolagsstyrelsen på IT-tjänsteföretaget Evry där han jobbar – tycker inte att det är något stort problem att hålla på sekretess­belagd information.

– Visst har det varit en viss kamp att få kollegorna att förstå att jag inte kan berätta, men jag behöver oftast inte hålla tyst så länge – vi har personalrepresentanter i många sammanhang, så informationen brukar sipprar ut tidigt ändå.

I ett företag med minst 25 anställda har personalen laglig rätt att ha två ledamöter med i bolagsstyrelsen. Evry har runt 10 000 anställda i Norden och i koncernstyrelsen sitter fyra personalrepresentanter. Jan Dahlström röstades in som en av dem av såväl Unionenmedlemmar som andra anställda.

– Min roll är att se till att de beslut vi tar är till gagn för personalen i slutändan, säger Jan Dahlström.

– Fast det innebär inte att jag låter bli att ta beslut som får till följd att anställda får sluta. Ibland behöver vi skära på olönsamma ställen och då måste folk gå.

Koncernen är ändå ganska restriktiv med att säga upp anställda, menar han. Tanken är att det i längden blir dyrare att göra sig av med folk och anställa nya med rätt kompetens, än att kompetensutveckla med­arbetare för att fylla luckor på andra håll i organisationen.

– Vi säger upp först i sista hand och det är klart att det är ett dilemma när jag vet att de beslut jag är med och fattar kommer att leda till uppsägningar. Men det underlättar att veta att vi inte skickar ut någon på gatan utan väl underbyggda beslut.

– Jag vet dessutom att om man går och drar i stället för att handla direkt när en kris uppstår är det inte 100 som får gå utan 2 500.

Jan Dahlström har inget problem med att hålla isär sina roller. Styrelsen diskuterar siffror på hög nivå och sätter upp mål, och ger sedan vd:arna order att nå målen.

Evry såldes nyligen. Då hade information om planerna sipprat ut sedan länge. Däremot är det inte lika känt hur det faktiskt gick till när ett engelskt investmentbolag köpte företaget från de norska ägarna. Det fanns nämligen flera potentiella köpare och det engelska bolaget var inte ägarnas förstahandsval.

Men Jan och de andra personalrepresentanterna lyckades vinna över resten av styrelsen på sin sida.

– Vi vill ha en aktiv ägare som investerar i oss och vår personal och inte tänker så mycket på den egna vinsten. Det här var det absolut bästa alternativet, säger Jan Dahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.