Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).

Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.