Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad 30 mars 2023, kl 06:00
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.
Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.