Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När apoteksmarknaden avreglerades för snart två år sedan ploppade det upp nya apotek i varenda gathörn. Alla ville ha sin del av den lukrativa apotekskakan. Men de flesta bedömare tycks vara överens om att det bara är en tidsfråga innan något av bolagen måste dra sig ur kampen till följd av överetableringen.
Avregleringen har också lett till en tuffare vardag för Unionens och Farmaciförbundets medlemmar som arbetar på de olika apoteksbolagen.
- Det är riskkapitalbolag som ligger bakom flera av de nya apotekskedjorna. Vi kan redan nu se att det är rörigt i branschen och vi förväntar oss att det blir ännu mer turbulent framöver i form av nedläggningar och uppköp, säger Magnus Kjellsson.
- Vardagen för Farmaciförbundets medlemmar blir allt mer lik våra medlemmars. Det är en sektor med starka vinstintressen och med fokus på sälj - avregleringen sätter ett stort tryck på medlemmarna.
Apoteksboomen har gjort att Farmaciförbundet och Unionen har inlett ett allt intensivare samarbete. Förbundsstyrelserna har träffats regelbundet och förhandlingsdelegationerna har haft gemensamma möten inför den kommande avtalsrörelsen för branschen. Det har framför allt gjorts en gemensam analys av läget på arbetsmarknaden.
- Vi tittar på hur branschen utvecklas och förändras. Om du ska vara en framgångsrik organisation så måste du hela tiden titta på hur verkligheten förändras och se om man kan skapa något som är ännu bättre för medlemmar och förtroendevalda, säger Magnus Kjellsson.
När Farmaciförbundet den 9 maj håller förbundsmöte, motsvarande Unionens kongress, kommer de förtroendevalda att få ta ställning till ett förslag om att utreda ett samgående.
Enligt Magnus Kjellsson skulle det innebära flera fördelar. För båda parter.
- Vi har mycket att lära av varandra. Vi ser en framväxande hälsosektor där vi tillsammans kan bli en riktigt duktig aktör. Dessutom ser vi båda vikten av en säker och trygg läkemedelsanvändning. Läkemedel är inte vilken handelsvara som helst, det är en viktig samhällsfunktion som måste fungera på ett bra sätt. Vi har också lika syn när det gäller att grupper på arbetsplatsen ska tillhöra samma förbund. Att alla ska tillhöra olika förbund är ett slags skråtänk som vi tycker är ganska omodernt.
Men det är ett samgående med viss obalans. Farmaciförbundet har knappt 7 000 medlemmar. Unionen har över 500 000.
- Vi är jättar på arbetsmarknaden. De är jättar på apoteksmarknaden. Farmaciförbundet har en styrka i att vara nära sina medlemmar. Det finns något genialt i att vara så stora som vi är. Men det finns också något genialt i att ha ett direkt branschtilltal som de har, säger Magnus Kjellsson.
Farmaciförbundets representant Åsa Norrman-Grenninger säger till Kollega:
- Vi har grundläggande gemensamma värderingar om bland annat arbetsplatsgemenskap och när det gäller lönepolitik, lönesättning och medlemmarnas möjlighet att påverka sina villkor. Vi har också gemensamma utmaningar inom läkemedelsindustrin och apoteksverksamheten.
- Unionen har en stark organisation och resurser när det gäller utredningar och annat. Vår styrka är att vi känner våra medlemmars behov, vi har en stark identifikation. I dag är det arbetsgivarna som sätter dagordningen. Det behövs en förnyelse i den fackliga verksamheten därför behöver vi med gemensamma krafter nå synergieffekter för att bli framgångsrika. Vi behöver samla krafterna för att tillgodose våra medlemmars behov.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
