Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillbaka i tjänst efter lång facklig karriär

Det går att göra facklig karriär och komma tillbaka. Det vet Sören Carlsson, som varit förtroendevald på Volvo PV i över två decennier och nu är åter i tjänst.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Fackligt arbete ger specialistkunskap inom en rad områden, menar Sören Carlsson. Anna-Lena Lundqvist

Att gå tillbaka till sitt vanliga jobb och sina vanliga arbetsuppgifter efter en lång paus är aldrig lätt – utvecklingen inom arbetslivet går rekordsnabbt och yrkeskunskaper är en färskvara.

Har man som Sören Carlsson, före detta klubbordförande på Volvo, varit borta från det dagliga arbetet på deltid i sex år och heltid i 15 år, betyder det att bilarna som tillverkades när han jobbade som provningsingenjör snart får veteranbilsstatus.

Men efter alla åren i sina kollegors tjänst tyckte Sören Carlsson att det fick räcka.

– Jag behövde förändring. Jag har haft ett fantastiskt uppdrag, men risken finns att det blir vardag och att man inte längre är på tåspetsarna. Jag var rädd för att inte längre vara den där fackliga som ställer jobbiga frågor – det förlorar både medlemmarna, företaget och jag själv på.

På vår vandring över de vidsträckta skrivbordsfälten på Volvo PV i Göteborg blir Sören Carlsson ideligen stoppad av medlemmar som bara vill ställa ”en snabb fråga” – trots att han inte längre jobbar fackligt. Sedan en vecka tillbaka arbetar han på provningsavdelningen med att sälja tid vid företagets testanläggningar till externa kunder.

Att det blev just det jobbet var något av en slump.

– Jag gick in till chefen och sa: ”Nu kommer jag tillbaka”. Han svarade först att det inte fanns något ledigt, men kom redan under samtalet på att det fanns en kollega som ville göra något annat. Så det var rätt tajmning.

– Det jobb jag har nu är inte samma jag lämnade när jag började arbeta fackligt, men det är inom samma gebit– jag vet vad kunderna behöver.

Under sina år som fackligt aktiv har Sören Carlsson aldrig gått någon yrkesmässig kompetensutveckling. Men det har varit ett frivilligt beslut, poängterar han. Han ville vara helt och fullt koncentrerad på sitt fackliga uppdrag.

– Det har varit så förbaskat roligt. Det ena året har inte varit det andra likt. Det bästa med uppdraget är när man känner att man faktiskt hjälper medlemmar. En ensam människa är så oerhört utsatt och liten, och blir lätt blockerad i en jobbig situation. Som förtroendevald har man en viktig roll som medlemmens ”advokat”, som tänker klart och kan ge lite hopp i en kanske nattsvart situation.

– Bland det värsta var krisen 2008, då 260 medlemmar stod på svarta listan för att sägas upp.

Trots bristen på kompetensutveckling har Sören Carlsson märkt att alla kunskaper han förvärvat som facklig kommer väl till pass i hans nya roll.

– Först var jag rädd och tänkte att jag inte skulle klara det, men nu märker jag att det är klockrent – all erfarenhet och alla styrkor jag skaffat mig kommer till nytta. I den fackliga rollen blir man expert på förhandling, förankring, information och kundnöjdhet!

 

Comeback efter facklig tjänst

PRATA MED KLUBBEN
1. Prata med styrelsekollegorna om varför du går tillbaka i tjänst. Var transparent och se till att det inte finns några frågetecken som kan leda till onödiga spekulationer.

2. Gör ett bokslut med styrelsekollegorna. Vad har ni uppnått, var har ni misslyckats? Tänk över vilka lärdomar som går att dra.

3. Berätta för klubbmedlemmarna varför du går vidare.

FÖRTYDLIGA ERFARENHET & KOMPETENS 
1. Vad har du lärt dig under tiden som förtroendevald? Skriv ned dina praktiska erfarenheter.

2. Tänk bortom de uppenbara erfarenheterna. Exempelvis kan en förhandling ge erfarenheter av retorik och kommunikationsförmåga.

3. Sammanfatta dina viktigaste kompetenser på ett lättbegripligt språk. Har du till exempel haft bra medlems-
möten kan du formulera det som att du är bra på att skapa engagerande möten.

PRATA TIDIGT MED DIN ORGANISATION
1. Tala med din närmaste chef innan det är dags att återgå i tjänst. Kolla möjliga befattningar. Diskutera organisationens behov likväl som dina kompetenser.

2. Diskutera med HR-funktionen på vilket sätt organisationen kan ha nytta av dina nya kompetenser. Kanske platsar du i sammanhang du inte tidigare varit aktuell för?

3. Tala även med de kontakter du skaffat dig i organisationen om dina önskemål.

Källa: Johan Fogelberg, coach på Unionen

SÖREN CARLSSON

ARBETE: Key Account manager på Volvo Cars.

ÅLDER: 52 år.

BOR: Göteborg.

AKTUELL:  Är tillbaka i tjänst efter 21 år som förtroendevald.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.