Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
- Det är oerhört viktigt att klubbarna är vaksamma och driver ärenden om arbetsgivaren har brutit mot mbl eller något avtal. Syftet är ju att se till att avtalen och lagstiftningen följs och då måste man vara vaksam, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
En del av de klubbar vi har talat med vittnar om att det kan bli en dålig stämning om man kräver ekonomisk ersättning så istället försöker man hitta andra lösningar, som att förhandla sig till att framöver få bättre insyn vid chefstillsättningar, att arbetsgivaren bekostar en kurs för chefer eller anställda. Hur ser du på det?
- Om klubbarna får till någon form av bättre inflytande för brott mot mbl så är det en bra lösning. Sedan är det så klart så att fackligt arbete många gånger är obekvämt, att driva fackliga frågor innebär ju en tuff vardag för många av våra förtroendevalda så jag har full respekt för att man säger så. Men det är ändå viktigt att vi som facklig organisation ligger på och ser till att avtal och lagstiftning respekteras.
- Sedan finns ju organisationen till för klubbar och förtroendevalda som behöver hjälp och stöd i hur de ska lägga upp och driva sådant här. Känner man att man är i en situation där man undrar hur man ska komma vidare så ska man självklart vända sig till en regional ombudsman och resonera om saken.
...det tycker vi ska vara extra kännbart.
Varför har förbundet inga riktlinjer för hur mycket ekonomisk ersättning klubbarna ska begära när arbetsgivaren gör fel?
- Det finns en praxis i de här frågorna, men vi har valt att inte gå ut med några riktlinjer därför att det här är något som får bedömas från fall till fall. Det kan bero på hur många medlemmar som berörs, vad det har för ekonomiskt värde, alltså vad arbetsgivaren kan tjäna på att exempelvis bryta mot mbl.
- Den faktor som är den mest försvårande är kollektivavtalsbrott för då har man ju brutit mot ett avtal mellan oss som organisationer och det tycker vi ska vara extra kännbart. Om man vill ha ha stöd i frågan hur stort belopp det ska handla om så kan man vända sig till oss och få en rekommendation om vad vi bedömer är rimligt.
Teknikarbetsgivarna har tidigare rekommenderat sina medlemmar att inte betala skadestånd på central nivå. Gäller det också i dag?
- Min uppfattning är att det inte finns någon arbetsgivarorganisation som i en central förhandling kommer att ställa upp med ett skadestånd, av principiella skäl. Det är den vanliga hållningen bland arbetsgivarorganisationerna. Däremot kan det vara så att man skickar tillbaka frågan till de lokala parterna för att lösa det. Och även om arbetsgivarna inte vill betala skadestånd i en central förhandling så behöver ju inte saken hamna i Arbetsdomstolen för det, det kan ju vara fullt möjligt att hitta lösningar ändå.
Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.
Vilka är de principiella skälen till att vägra betala skadestånd? Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna, förklarar den egna organisationens inställning så här:
- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. Det viktiga är ju inte att få ut några tusen kronor utan att hitta rutiner som ska fungera. Därför föreslår vi ofta gemensamma utbildningar på företagen, både för cheferna och facket på en arbetsplats, så att man följer rutinerna. Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen.
Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det.
– AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm.
För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.
– Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm.
Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.
Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen.
– Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå.
Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare.
Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)
Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag.
Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal.
Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?
– Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag.
Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.
Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje.
Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda.
– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han.
Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?
– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.