Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Pengar till klubben eller kurs till chefen?
Det är oerhört viktigt att klubbarna driver ärenden om arbetsgivaren bryter mot mbl eller avtal, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Parterna ska inte diskutera pengar utan se till att lösa sakfrågorna, anser Teknikarbetsgivarnas chefsjurist och förhandlingschef Anders Weihe.
- Det är oerhört viktigt att klubbarna är vaksamma och driver ärenden om arbetsgivaren har brutit mot mbl eller något avtal. Syftet är ju att se till att avtalen och lagstiftningen följs och då måste man vara vaksam, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
En del av de klubbar vi har talat med vittnar om att det kan bli en dålig stämning om man kräver ekonomisk ersättning så istället försöker man hitta andra lösningar, som att förhandla sig till att framöver få bättre insyn vid chefstillsättningar, att arbetsgivaren bekostar en kurs för chefer eller anställda. Hur ser du på det?
- Om klubbarna får till någon form av bättre inflytande för brott mot mbl så är det en bra lösning. Sedan är det så klart så att fackligt arbete många gånger är obekvämt, att driva fackliga frågor innebär ju en tuff vardag för många av våra förtroendevalda så jag har full respekt för att man säger så. Men det är ändå viktigt att vi som facklig organisation ligger på och ser till att avtal och lagstiftning respekteras.
- Sedan finns ju organisationen till för klubbar och förtroendevalda som behöver hjälp och stöd i hur de ska lägga upp och driva sådant här. Känner man att man är i en situation där man undrar hur man ska komma vidare så ska man självklart vända sig till en regional ombudsman och resonera om saken.
...det tycker vi ska vara extra kännbart.
Varför har förbundet inga riktlinjer för hur mycket ekonomisk ersättning klubbarna ska begära när arbetsgivaren gör fel?
- Det finns en praxis i de här frågorna, men vi har valt att inte gå ut med några riktlinjer därför att det här är något som får bedömas från fall till fall. Det kan bero på hur många medlemmar som berörs, vad det har för ekonomiskt värde, alltså vad arbetsgivaren kan tjäna på att exempelvis bryta mot mbl.
- Den faktor som är den mest försvårande är kollektivavtalsbrott för då har man ju brutit mot ett avtal mellan oss som organisationer och det tycker vi ska vara extra kännbart. Om man vill ha ha stöd i frågan hur stort belopp det ska handla om så kan man vända sig till oss och få en rekommendation om vad vi bedömer är rimligt.
Teknikarbetsgivarna har tidigare rekommenderat sina medlemmar att inte betala skadestånd på central nivå. Gäller det också i dag?
- Min uppfattning är att det inte finns någon arbetsgivarorganisation som i en central förhandling kommer att ställa upp med ett skadestånd, av principiella skäl. Det är den vanliga hållningen bland arbetsgivarorganisationerna. Däremot kan det vara så att man skickar tillbaka frågan till de lokala parterna för att lösa det. Och även om arbetsgivarna inte vill betala skadestånd i en central förhandling så behöver ju inte saken hamna i Arbetsdomstolen för det, det kan ju vara fullt möjligt att hitta lösningar ändå.
Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.
Vilka är de principiella skälen till att vägra betala skadestånd? Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna, förklarar den egna organisationens inställning så här:
- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. Det viktiga är ju inte att få ut några tusen kronor utan att hitta rutiner som ska fungera. Därför föreslår vi ofta gemensamma utbildningar på företagen, både för cheferna och facket på en arbetsplats, så att man följer rutinerna. Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hon enar fack i 27 länder
Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Facken har ingen förhandlingsrätt
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.
Reglerna gäller i EU och EES
- Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Hon ska leda Unionen
Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.
Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.
Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
– På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan.
Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen?
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.
Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.
Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.
Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby.
Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.
– Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin.
Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare.
Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.
I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.
