Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Osjälvständig tidning skadar facket

Fackförbundet Visions beslut att inte längre ha en självständig tidningsredaktion har fått svidande kritik. Men varför är det viktigt med en fristående medlemstidning? LO:s Tobias Baudin och Journalistförbundets Jonas Nordling ger sin syn på saken.
Ola Rennstam Publicerad
Tobias Baudin, LO:s första vice ordförande, tv, och Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, th.

Fackförbundet Vision har beslutat att lägga ner Tidningen Vision och Allt om jobbet, och troligtvis också Social Qrage. I stället för att ha en fri och självständig roll kommer tidningsavdelningen i framtiden att ligga under en större kommunikationsenhet och ge ut en ny tidning med sex till åtta nummer per år.

Oron växer för att fler fackförbund ska försöka inskränka den fristående journalistiken i medlemstidningarna och ta kontroll över det som skrivs. Enligt Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, är farhågorna inte helt obefogade.

– Tankegångarna som låg till grund för Visions beslut diskuteras av alla som vill stärka sina varumärken och bygga identiteter, så det är klart att det finns en smittorisk. Om vi inte nu förmår att visa existensberättigandet av den här verksamheten är risken väldigt stor att fler kommer att fatta liknande beslut.

...det är närmast en sanitetsfaktor att ha en institution som granskar demokratins välmående



Varför är det viktigt att medlemstidningen är självständig?
– I en folkrörelsestyrd organisation, som fackförbunden är, är det närmast en sanitetsfaktor att ha en institution som granskar demokratins välmående. Det är samma roll som journalistiken spelar i samhället i stort och samma anledning till varför det behövs fri press och oberoende media i en demokrati. Utan oberoende journalistik tappar man en kontrollfunktion i den demokratiska organisationen, då ligger allt i händerna på de förtroendevalda revisorerna.

Spelar det verkligen någon roll om tidningen ligger under förbundets kommunikationsavdelning?
– Det är helt avgörande om man tycker att det är viktigt att organisationens grundidé bygger på demokratiska värderingar och en fullständig insyn och transperens, där man arbetar för medlemmars och idéernas genomförande. Men vissa tycker inte att det är viktigt, precis som att det finns människor som inte tycker att det behöver finnas fri press i en demokrati heller.

– En kommunikationsenhet har ett uppdrag att föra ut varumärket, en redaktion inom den här världen har ett helt annat. Ett förbund som inte vill ha en självständig redaktionell verksamhet för att granska arbetsmarknaden och det inre livet får en organisation som blir mindre vital. Och i slutändan blir det kontraproduktivt även för kommunikationsenheten.

Vi känner oro för arbetsmarknadsjournalistiken...

LO har valt en helt annan linje än Vision. Satsningen på ett mediehus, där flera av LO-förbundens tidningar ska ingå under ett tak, är tänkt att stärka journalistiken.

– Vi känner en oro för arbetsmarknadsjournalistiken, på nationell nivå blir bevakningen av dessa viktiga frågor bara sämre och sämre. Vi tror att fackförbundstidningarna kommer att ha en ännu viktigare roll i framtiden och att det därför är viktigt att utveckla och stärka kvaliteten. För att kunna ha en hög kvalitet även i fortsättningen drar vi ihop resurserna i ett mediehus, säger Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande.

Att förbundstidningarna ska vara fristående är en självklarhet enligt Tobias Baudin.

– Vi har valt den modellen för trovärdighetens skull. Det är inte vi från LO-ledingen som ska bestämma vad som ska stå i tidningen utan det gör journalisterna. Det är viktigt för öppenheten, att man bevakar och granskar oss i ledningen, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.