Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Fackförbundet Vision har beslutat att lägga ner Tidningen Vision och Allt om jobbet, och troligtvis också Social Qrage. I stället för att ha en fri och självständig roll kommer tidningsavdelningen i framtiden att ligga under en större kommunikationsenhet och ge ut en ny tidning med sex till åtta nummer per år.
Oron växer för att fler fackförbund ska försöka inskränka den fristående journalistiken i medlemstidningarna och ta kontroll över det som skrivs. Enligt Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, är farhågorna inte helt obefogade.
– Tankegångarna som låg till grund för Visions beslut diskuteras av alla som vill stärka sina varumärken och bygga identiteter, så det är klart att det finns en smittorisk. Om vi inte nu förmår att visa existensberättigandet av den här verksamheten är risken väldigt stor att fler kommer att fatta liknande beslut.
...det är närmast en sanitetsfaktor att ha en institution som granskar demokratins välmående
Varför är det viktigt att medlemstidningen är självständig?
– I en folkrörelsestyrd organisation, som fackförbunden är, är det närmast en sanitetsfaktor att ha en institution som granskar demokratins välmående. Det är samma roll som journalistiken spelar i samhället i stort och samma anledning till varför det behövs fri press och oberoende media i en demokrati. Utan oberoende journalistik tappar man en kontrollfunktion i den demokratiska organisationen, då ligger allt i händerna på de förtroendevalda revisorerna.
Spelar det verkligen någon roll om tidningen ligger under förbundets kommunikationsavdelning?
– Det är helt avgörande om man tycker att det är viktigt att organisationens grundidé bygger på demokratiska värderingar och en fullständig insyn och transperens, där man arbetar för medlemmars och idéernas genomförande. Men vissa tycker inte att det är viktigt, precis som att det finns människor som inte tycker att det behöver finnas fri press i en demokrati heller.
– En kommunikationsenhet har ett uppdrag att föra ut varumärket, en redaktion inom den här världen har ett helt annat. Ett förbund som inte vill ha en självständig redaktionell verksamhet för att granska arbetsmarknaden och det inre livet får en organisation som blir mindre vital. Och i slutändan blir det kontraproduktivt även för kommunikationsenheten.
Vi känner oro för arbetsmarknadsjournalistiken...
LO har valt en helt annan linje än Vision. Satsningen på ett mediehus, där flera av LO-förbundens tidningar ska ingå under ett tak, är tänkt att stärka journalistiken.
– Vi känner en oro för arbetsmarknadsjournalistiken, på nationell nivå blir bevakningen av dessa viktiga frågor bara sämre och sämre. Vi tror att fackförbundstidningarna kommer att ha en ännu viktigare roll i framtiden och att det därför är viktigt att utveckla och stärka kvaliteten. För att kunna ha en hög kvalitet även i fortsättningen drar vi ihop resurserna i ett mediehus, säger Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande.
Att förbundstidningarna ska vara fristående är en självklarhet enligt Tobias Baudin.
– Vi har valt den modellen för trovärdighetens skull. Det är inte vi från LO-ledingen som ska bestämma vad som ska stå i tidningen utan det gör journalisterna. Det är viktigt för öppenheten, att man bevakar och granskar oss i ledningen, säger han.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
