Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Mer villkor än lön vid konflikt
Förr bråkade fack och arbetsgivare mest om lön, numera domineras tvisterna av principfrågor som villkor och fackligt inflytande. Ett exempel är den pågående strejken inom tågtrafiken.
Sekos strejk som just nu berör tågtrafiken i södra Sverige handlar inte om lönepåslag utan om hur många timmar tågoperatören Veolia får täcka upp med timanställda. Tvisten rör också om timanställda, som arbetat ett år, ska erbjudas tillsvidareanställning.
Konflikten är på så sätt ganska typisk för utvecklingen av vad man bråkar om på svensk arbetsmarknad i dag. Det visar en genomgång av samtliga arbetsmarknadskonflikter sedan 1990 som Medlingsinstitutet gjort.
– Förr var det i huvudsak löneökningarnas storlek som dominerade tvisterna men det har förändrats. Numera är det ofta principfrågor; det handlar om anställningsvillkor, fackligt inflytande och krav på att begränsa arbetsgivarens möjlighet att använda bemanningsanställda. Byggnads konflikt tidigare i år handlade om underleverantörer som inte sköter sig och Sekos strejk nu handlar om anställningsvillkor, inte alls om löner, säger Kurt Eriksson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.
Enligt Medlingsinstitutets genomgång utfärdades det varsel i 95 tvister under åren 1990-1999. Motsvarande siffra för den följande tioårsperioden var 119, en ökning med 20 procent. Men samtidigt har antalet faktiska strejker halverats och antalet förlorade arbetsdagar minskat.
En förklaring till det uppges vara att de inledande stridsåtgärderna har varit ”mjukare” än strejk under 2000-talet. Ofta har det handlat om blockader mot till exempel övertidsarbete eller inhyrning av arbetskraft. En annan förklaring till statistiken är att arbetsgivarna inte längre använder lockout som påtryckningsmedel.
Att fokus flyttats från frågor om lönenivåer till principfrågor beror på Industriavtalet, som slöts första gången 1997, och acceptansen för att industrin sätter det så kallade märket.
– Att industrin träffar avtal först och är normerande för de andra avtalen gör det ganska meningslöst att hamna hos oss på Medlingsinstitutet och tro att man kan få ut högre löneökningar genom konflikt. Det har lett till att andra frågor fått större prioritet, som fackligt inflytande och anställningsvillkor, säger Kurt Eriksson.
– Unionen som både har medlemmar inom service och industrin är det förbund som tydligast står upp för industrinormen. Det skulle vara svårt för Unionen att kräva mer för dem som kommer från handelssidan än för industrin.
En annan tendens de senaste åren är att tjänstemannaförbunden blivit lite mer på hugget när det gäller företag som vägrar att teckna kollektivavtal. Av fyra strejker förra året stod TCO-förbunden Unionen och Teaterförbundet för tre.
– Det sker bara ett fåtal ärenden varje år men Unionen har definitivt blivit mer aktiva med att kräva kollektivavtal med oorganiserade företag och man har varit beredd att gå till konflikt för det också. Det är en skillnad jämfört med hur det såg ut för fem år sedan, säger Kurt Eriksson.
Ett exempel är Unionens strejk på callcenterföretaget CRS i Fränsta förra året. Då gick 442 arbetsdagar förlorade under den två månader långa strejken för att försöka få till kollektivavtal på företaget. Ett annat exempel är att Unionen i slutet av maj varslade om konflikt på Erikssons trafikskola i Malmö och där pågår förhandlingarna fortfarande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
Fackligt muller i dataspelsbranschen
Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen.
”Ersätts inte av AI”
Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det.
– AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm.
Teknikfackligt nätverk
För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.
– Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm.
Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.
Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen.
– Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå.
Satsning på kollektivavtal inom tech
Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare.
Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)
Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag.
Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal.
Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?
– Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag.
”Osäkra, dumma och felaktiga”
Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.
Missnöje med 100 procent kontorskrav
Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje.
Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda.
– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han.
Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?
– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.
