Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

Martin Jefflén arbetar för att öka det rättsliga skyddet för visselblåsare på Europanivå. Sedan 2013 är han ordförande för Eurocadres, som organiserar sex miljoner chefer och specialister.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Virginie Nguyen/TT
Martin Jefflén – oegentligheternas fiende i Europaparlamentet. Virginie Nguyen/TT

Vad är Eurocadres viktigaste uppgift?
– Vi bedriver ett påverkansarbete i frågor som rör våra medlemmar. Vårt huvudfokus just nu är ett europeiskt visselblåsarskydd.

Varför är det så viktigt?
– Våra medlemmar har en ansvarsställning och är ofta de första som kommer i kontakt med information om missförhållanden som behöver offentliggöras, rapporteras till myndigheter eller åtminstone tas itu med internt i organisationen.

– Går det inte att tryggt rapportera oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust skydd, men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt.

På vilket sätt arbetar ni för att stärka skyddet?
– Vi har drivit på EU-parlamentet och kommissionen och förra våren la kommissionen fram ett direktivförslag. EU-rådet, där medlemsstaterna ska hantera förslaget, är en större utmaning. Vi är kritiska till flera staters önskemål om krav på att först rapportera missförhållanden internt. Då skulle färre vända sig till journalister. Det är viktigt att den möjligheten finns när det till exempel finns misstankar om korruption. I ett sådant fall förvarnar bara intern rapportering de inblandade om att skandalen håller på att uppdagas.

Vilka andra frågor är viktiga?
– Tillsammans med Europafacket arbetar vi för ett direktiv om psykosocial arbetsmiljö. Mer än hälften av alla sjukdagar beror på arbetsrelaterad stress och problemet är särskilt stort bland våra medlemmar. Det behövs en lagstiftning där arbetsgivaren har ett tydligare ansvar att bedöma och agera på arbetsmängd.

– Vi fokuserar även på kompetensutveckling och omställning. Förändringarna på arbetsmarknaden, särskilt digitaliseringen, ställer krav på nya kunskaper och färdigheter. Våra medlemmar är högutbildade, men det innebär inte att de sitter säkert. Det gäller att hela tiden förnya sin kunskap. Där kan EU göra mer.

Vilken är er största utmaning?
– Det är smärtsamt att vi av resursskäl behöver välja bort att driva vissa frågor. Digitaliseringen i allmänhet är ett sådant exempel.

MARTIN JEFFLÉN

GÖR: Sedan 2013 ordförande för den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister Eurocadres.

BOR: I Bryssel.

BAKGRUND: Demokratisekreterare och ansvarig för chefsfrågor på europeisk nivå på Unionen. Tidigare ordförande i fackklubben på Unionens förbundskontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackligt muller i dataspelsbranschen

Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 17 september 2025, kl 06:01
Massive Entertainment/Ubisoft
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press

7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen. 

”Ersätts inte av AI”

Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det. 

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm. 

Teknikfackligt nätverk

För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.  

Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm. 

Det organiseras via en Techdiscord som är frikopplad från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.

Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen. 

Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå. 

Satsning på kollektivavtal inom tech

Unionen har tecknat kollektivavtal på 400 techbolag senaste två åren, vilket Kollega skrivit om tidigare. 

Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)

Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag. 

Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal. 

Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?

Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag. 

”Osäkra, dumma och felaktiga”

Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.

Missnöje med 100 procent kontorskrav

Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje

Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda. 

Gustav Palmqvist
Gustav Palmqvist. Foto: Privat

– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbete bland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han. 

Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?

– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande. 

Fackligt

Avtalsboom inom tech

400 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 400 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 400 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 150 under 2025 (tom augusti). Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.