Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Totalt har Unionen cirka 16 miljarder kronor i aktier. Till exempel har man stora innehav i medlemsföretagen Volvo AB, Ericsson, Saab och H&M
Ägarrollen låter man fackklubbarna i företagen sköta genom fullmakter som de kan ansöka om. I år har endast tre klubbar begärt en fullmakt från förbundet – Volvo AB, Ericsson och Sandvik. Men de flesta storklubbar har åtminstone vid några tillfällen varit aktiva, visar Kollegas rundringning.
1. Känner du till att din klubb har ägarinflytande i ditt företag via bolagsstämman?
2. Brukar ni gå på bolagsstämmorna? Varför/varför inte?
3. Har ni varit aktiva på en bolagsstämma (exempelvis hållit anförande/protesterat mot föreslagna beslut etc)?
4. Kommer ni att nyttja möjligheten att gå på bolagsstämmor i framtiden?
1. Unionenklubben på Ericsson i Kista går på varje bolagsstämma och tänker fortsätta att göra det.
2. Ja, o ja. Vi går på varje bolagsstämma.
3. Vi är aktiva genom att vi har rösträtt och använder den. Det händer också att vi håller anföranden. Om vi gör det eller inte beror på om det finns anledning till det eller inte. Det brukar vara ett pressat schema, så det finns ingen anledning att säga något bara för att säga något.
4. Se ovan.
1. Ja, men jag är osäker på hur mycket ägande Unionen har i Saab nuförtiden dock. Förut var det runt 2 procent vill jag minnas, men nu ser jag inte Unionen på topp 5-ägare längre.
2. Jag har deltagit på en bolagstämma, men jag är rätt ny i min roll som ordförande, jag har bara suttit två år.
3. Nej, ingen Unionare har varit aktivt och hållit anförande.
4. Ja, om tid finns, så absolut.
1. Ja. Vi brukar begära en fullmakt för att representera förbundet på bolagsstämman. Men även klubben har egna aktier. Stämman är ett bra forum att lyfta frågor både som representant för de anställda och för förbundet som ägare. Men man bör använda det verktyget med försiktighet och vara extra eftertänksam kring det man tar upp. Vår egentliga påverkansmöjlighet är den svenska modellen, med lokala fack och företagsledning, och det vill vi inte försämra eller göra mindre värt.
2. Ja det brukar vi. Vi har en representant i bolagsstyrelsen som alltid är med och dessutom skickar vi ytterligare representant.
3. Vi brukar inte vara det för vi har andra forum att diskutera med ledningen. Men det finns tillfällen när vi gått upp i talarstolen, till exempel när bolaget föreslog en kraftig höjning av styrelsearvodena jämfört med lönehöjningarna. Då fick jag applåder.
4. Ja. Det är bra för ett bolag att ha aktiva aktieägare. Jag säger inte att Unionen gör fel som är passiva ägare men det kan vara bra att ha en debatt om var gränsen går och vilka saker kan man ta upp på en stämma. Personligen anser jag att förbundet skulle kunna använda sitt ägande för att säkerställa att bolaget har ett bra CSR-arbete eller inte ger sig in i några tvivelaktiga affärer.
1. Nej det känner jag inte till.
2. Nej, eftersom vi inte känner till den.
3. Nej.
4. Inte i nuläget. Vi känner att vi har bra inflytande eftersom vi sitter med i bolagsstyrelsen, så därför har vi inte reflekterat så långt som till bolagsstämman. Men visst kan vi se över möjligheten.
1. Unionen äger ett antal aktier i företaget och de brukar vid varje årsstämma fråga om klubben vill gå och använda rösterna. Under min tid har vi använt det 2 gånger.
2. Arbetstagarrepresentanterna närvarar alltid på bolagsstämmorna. Representanter från klubben i mån av tid.
3. Nej.
4. Ja, det är vår förhoppning.
Redaktionen
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.