"Om man som medlem ska få full nytta av sitt medlemskap behövs lokalt inflytande på arbetsplatsen", säger Kenneth Hedman på Unionen. Colourbox
Unionens medlemsutveckling har varit otroligt framgångsrik. Sedan förbundet bildades 2008 har antalet medlemmar ökat från 483 000 till dagens 675 000.
Något som inte gått likabra är den lokala fackliga närvaron i form av arbetsplatsombud och klubbar. Trots flera satsningar för att vända utvecklingen har antalet klubbar minskat stadigt. 2008 fanns 3 325 klubbar, fem år senare 3 092 stycken.
Men under 2019 hände något med den negativa utvecklingen. Totalt bildades 247 nya klubbar i landet och 202 avregistrerades, sammanlagt alltså en ökning med 45 stycken. Det innebär att 5 000 fler medlemmar omfattades av klubb 2019 än året före.
– Det är förstås väldigt glädjande och framför allt jättekul för medlemmarna, säger Kenneth Hedman, sektionschef på Unionens tjänsteutvecklingssektion.
Vad har ni gjort annorlunda jämfört med tidigare? – Det har varit betydligt mer fokus på den här frågan. Och så finns det en större förståelse för att om man som medlem ska få full nytta av sitt medlemskap så behövs ett starkt lokalt inflytande på arbetsplatsen, säger Kenneth Hedman.
Det är framför allt i storstadsområdena som klubbtillväxten har skett, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det även är där flest medlemmar rekryteras.
Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira
Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser.
– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen,
– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den.
Unionens satsar på unga
På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar. Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You, blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras
– Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser. Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar.
Yngre ratar facket
Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen.
Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa.
Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen.
– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg.
Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.
Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad:
–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.
Det görs nedskärningar i spelbranschen. Samtidigt har det fackliga engagemanget ökat.
– Ju tuffare villkor desto mer kavlar folk upp ärmarna, säger Björn Larm, kollektivavtalssamordnare på Unionen.
Enligt Unionen finns ett växande intresse för fackliga frågor bland anställda i spelbranschen just nu. Det kan bero på sämre tider. King och Massive Entertainment/Ubisoft är exempel på spelföretag som tvingats säga upp personal. Foto: Massive Entertainment Press
7000 jobb i techbranschen har försvunnit första halvåret 2025 jämfört med året innan enligt en rapport från Tech Sverige, trots stora investeringar i branschen.
”Ersätts inte av AI”
Spelbolag som Massive Entertainment/Ubisoft, King, Toadman Interactive och Thunderful games har gjort sig av med folk enligt Unionen. I media har det funnits uppgifter om att anställda på King ersätts av AI. Men Björn Larm känner inte igen det.
Björn Larm. Foto: Unionen
–AI skapar oftast inte uppsägningarna, vad vi vet. Problemet i branschen är att det inte finns lika mycket kapital som de vuxit för och att konjunkturen går ner, säger Björn Larm.
Teknikfackligt nätverk
För de anställda har tuffare tider fått fler att prata om villkoren i spelbranschen.
–Det finns ett teknikfackligt nätverk som grundar sig i anställdas engagemang, säger Björn Larm.
Det organiseras via ett diskussionsforum om techbranschen, Discord, som är frikopplat från fackförbund, men som samlat 200 personer som pratar arbetsvillkor och fackliga ämnen.
Unionen jobbar också aktivt med techbranschen och bjuder in medlemmar till webbinarier och anordnar träffar med medlemmar och fackklubbar. Löner, arbetstidsförkortning och rätt till hybridarbete är heta frågor enligt Björn Larm. Han hoppas samtalen kommer leda till en ökad organisering och fler kollektivavtal i branschen.
–Vi försöker stödja det fackliga arbetet på gräsrotsnivå.
Kollektivavtal finns i dag på spelbolagen Fatalist (Avalanche), Paradoxe Interactive och EA Digital Illusions CE/Dice (som ägs av Electronic Arts)
Enligt Björn Larm på Unionen förs diskussioner om att teckna kollektivavtal med flera andra bolag.
Ledarna för Massive Entertainment (som ägs av Ubisoft) och Sharkmob (som ägs av Tencent) har gått ut i media och tagit initiativ till ett nytt branschspecifikt kollektivavtal.
Vad vill medlemmarna i spelbranschen ha från Unionen?
– Det finns en oro kring utköp och vi svarar på många frågor om juridiken. I stället för att säga upp folk på ett strukturerat sätt med involvering av anställda och fack får chefer välja ut vilka de tycker ska gå och så får de personerna ett utköpsförslag.
”Osäkra, dumma och felaktiga”
Björn Larm tycker utköpsmetoden i spelbranschen leder till ”osäkra, dumma och felaktiga beslut”. En förhandling om arbetsbrist som följer lagen om medbestämmande, mbl, hade varit att föredra och följt juridiken enligt Unionens ombudsman. Nu riskerar nyckelpersoner att försvinna på lösa grunder enligt facket.
Missnöje med 100 procent kontorskrav
Unionenklubben på Paradox Interactive är en av de Unionenklubbar inom tech som vågar delta i det offentliga samtalet om sina anställningsvillkor. Sedan 1 september är det inte tillåtet med hemarbete på Paradox utan särskilda skäl. Beslutet ledde till ett stort missnöje.
Enligt Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox, fortsätter frågan om hemarbete engagera anställda.
Gustav Palmqvist. Foto: Privat
– Vi vill skapa en större och bredare debatt runt det här med rätt till hybridarbetebland Unionens medlemmar inför nästa kollektivavtalsförhandling, säger han.
Är rätten till hybridjobbande viktigare än arbetstidsförkortning?
– Många känner att fyradagarsvecka är den absoluta drömmen, men vägen dit verkar ganska lång. Så då är det sådana här saker som känns mer närliggande.