Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Egenföretagare och förtroendevald – funkar det?

Att vara egenföretagare kan vara tufft i sig. Att dessutom ha ett fackligt förtroendeuppdrag vid sidan av företagandet är minst sagt en balansgång. Hans Fryklund, ordförande i Unionen Stockholm och företagare mäktar dock med bådadera.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
För många egenföretagare är det svårt att hinna med både företagandet och eventuella förtroendeuppdrag. Colourbox

Hans Fryklund har varit förtroendevald i sammanlagt tolv år, varav åtta år på Unionen. Tidigare jobbade han som projektledare och var riksklubbsordförande på Hewlett Packard HP, men sedan ett år tillbaka driver han företaget Qualita AB som säljer miljötoaletter.

Han är därmed en av få personer som har erfarenhet av att vara förtroendevald både som anställd och som företagare. Och visst är det stor skillnad mellan att vara anställd på ett stort företag och att driva företag. 

- Som egen jobbar man jämt. Det allra svåraste är att begränsa sig, kommer ett jobb så måste man ta det.

- När jag jobbade på HP, ett storföretag med fackklubb, så kunde jag följa mejlkonversationer från Unionen också. Men som egen kan jag inte göra det på samma sätt.

I början tänkte Hans Fryklund att han skulle hinna med förtroendeuppdraget och att gå igenom mejl under kvällstid, men det var inte populärt hos familjen. I stället har han nu delat upp det så att han gör saker på förbundet vissa dagar och sköter företaget andra dagar. Även om det blir en mix av båda uppdragen ibland.

Enligt honom är det viktigt att planera i så stor utsträckning som möjligt. På Unionen är det för det mesta inte några problem eftersom det ofta gäller möten som är inplanerade i förväg. Dyker det upp något oförutsett är det ändå lätt att ta del av tack vare mobil och mejl i fickan.

Som egenföretagare säger Hans Fryklund att man alltid måste vara nåbar på något sätt, vilket tyvärr ofta går ut över ledighet och semester.

- Sedan är frågan om man gör något på en gång men jag måste kunna svara antingen på mejl eller i telefon.

Toalettbranschen har sina arbetstoppar under höst och vår. Ett evigt dilemma som egenföretagare är när det är dags att trycka på stoppknappen, hur mycket jobb man kan tacka ja till. Inte blir det enklare av att vara förtroendevald. Hans Fryklund uppskattar att han lägger mellan 25 och 30 procent av sin tid på förtroendeuppdraget på Unionen Stockholm, beräknat på både dag- och kvällstid.

- Ibland får man bita i det sura äpplet om man behöver vara på förbundet samtidigt som en kund skriker, men då får man prioritera det som känns viktigast.

Att ha förtroendeuppdrag är väldigt ovanligt bland Unionens egenföretagarmedlemmar, vilket enligt Hans Fryklund är synd eftersom det gör det svårt att hålla igång demokratifrågan i den gruppen.

- Det är nog lättare att hänga kvar om man går den vägen som jag har gått, från storföretag till egen, än att vara egen från början och bli förtroendevald. Men jag tror att egenföretagare har ett stort behov av att ta sina frågor.  

Ett problem som Hans Fryklund blivit varse är att ersättningsnivåerna för förtroendeuppdrag skiljer sig åt om du är anställd eller företagare. Ersättningen för egenföretagare räknas utifrån företagets omsättning och risken är att ersättningen därför blir väldigt låg.

- Du kanske har väldigt stora investeringar i början och inte gör någon vinst alls och då får du ingen ersättning för ditt förtroendeuppdrag heller.

- Ska Unionen bli större bland egenföretagare så måste man se till att man får skälig ersättning. Och det vet jag att förbundet och förbundsstyrelsen försöker hitta en lösning på.  Finns det en fast summa eller timersättning tror jag att det är lättare att locka företagare till förtroendeuppdrag.

 

(I somras genomförde Unionen en undersökning som visar att egenföretagare har svårt att ta semester. Värst drabbade är kvinnor och unga företagare.)

Tips till dig som är företagare och förtroendevald:

  • Planera. Bestäm när du ska ägna tid åt företaget och när du ägnar tid åt fackuppdraget. Klumpa ihop förtroendeuppdraget, möten m.m. till samma dag. Så att det inte blir så mycket ställtid.
     
  • Prioritera. Ibland krockar det så att du måste välja, vilket känns viktigast för dig i just den situationen?
     
  • Håll reda på hur mycket du jobbat med förtroendeuppdraget. Skriv upp antal timmar.
     
  • Du måste inte ordna allt inom ditt fackförbund. Dela på uppgifterna med andra förtroendevalda så blir det roligare.
     
  • Tala med andra i samma situation. Hur gör de?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.
Fackligt

Hon ska leda Unionen

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Hon valdes som ersättare för Martin Johansson, som avgick i somras efter knappt ett år på sin post.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 14 oktober 2024, kl 13:01
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen.
Ulrika Johansson ny andre vice ordförande i Unionen, omgärdad av Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande, och Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Ulrika Johansson, verksamhetsutvecklare på Gestamp Hardtech i Luleå, valdes av knappt 150 delegater till Unionens tredje högsta maktposition. Foto: Ola Rennstam.

Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.

Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.

Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
–  På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan. 

Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen? 
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.

Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.

Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.

Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby. 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.

Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin. 

Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare. 

Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.

I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.