Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsmiljöombudet - din räddare i nöden

När det skiter sig på jobbet – då finns de där, som räddare i nöden. Arbetsmiljöombudet är din bästa vän om du far illa på grund av miljön.
Johanna Rovira Publicerad
Mikael Wallerstedt
Marianne Engvall är fastighetsförvaltare och arbetsmiljöombud på allergiföretaget Phadia. Mikael Wallerstedt

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.

– Ja, det händer mycket på miljöfronten som man bör vara uppdaterad på, säger Marianne Engvall, som varit arbetsmiljöombud sedan 1983 – först på läkemedelsföretaget Pharmacia i Uppsala och numera på allergiföretaget Phadia.

Arbetsmiljöverket införde i mars en ny föreskrift, en så kallad afs, som reglerar ansvar och arbete mot för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år, och målet med den nya föreskriften är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. På Phadia har man dessutom en riskabel fysisk arbetsmiljö, eftersom man hanterar både kemikalier och serum.

– Vi ligger i framkant på arbetsmiljöfronten när det gäller den fysiska miljön. Vi har regelbundna arbetsmiljöronder och en arbetsmiljökommitté där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt fattar beslut om övergripande mål, berättar Marianne Engvall.

– Däremot är vi inte lika bra på den psykosociala arbetsmiljön, de frågorna är svårare att ta i. Men i och med den nya afs:en kommer nog de frågorna att komma upp på bordet – vår HR-avdelning håller som bäst på att uppdatera policyn.

Läs mer: Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

Eftersom Marianne Engvall arbetar som fastighetsförvaltare på Phadia kan det ibland vara svårt att skilja på faktiska arbetsuppgifter och uppdraget som arbetsmiljöombud. Rollerna går liksom hand i hand numera. Om hon som arbetsmiljöombud har något problem med exempelvis en ögondusch, hamnar ärendet förr eller senare på hennes bord som en arbetsuppgift.

Men så har det inte alltid varit.

– När vi skulle köpa hem nya dragskåp till labben för ett antal år sedan påpekade jag att arbetsmiljöombudet skulle få vara med och tycka, men arbetsgivaren ville inte lyssna på det örat. Dragskåpen kom inte mer än hit förrän vi fick byta ut dem eftersom de inte fungerade.

– Delaktigheten vid omorganisation och ombyggnad är jätteviktigt för arbetsmiljöombuden, för det är ändå vi på golvet som vet bäst vilka riskerna är. Numera har vi alltid riskanalyser inför förändringar.

Ett arbetsmiljöombud kan avbryta arbetet om det är omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens liv eller hälsa. Den nödbromsen har Marianne Engvall ännu inte behövt använda sig av.

– En gång var det faktiskt en chef som ville att jag skulle stoppa jobbet eftersom hans personal vägrade att använda skyddsrock och handskar. Det problemet löste jag genom att informera personalen. Man ska ha väldigt torrt på fötterna för att stoppa ett arbete.

På Phadia, där man är runt 500 anställda, finns det ett tiotal arbetsmiljöombud och ett huvudskyddsombud. Om en medarbetare får problem behöver denne inte gå till amo på sin egen avdelning, utan kan vända sig till en annat ombud.

– Det ser vi som en fördel, eftersom det är lätt att bli hemmablind också som arbetsmiljöombud. Dessutom blir det mer anonymt, den anställde kan inte pekas ut, säger Marianne Engvall, som var huvudskyddsombud i sex år.

På Burde förlags AB i Växjö är det mer fokus på den psykosociala arbetsmiljön, men arbetsmiljöombudet Sinikka Luhanko har även ansvar för logistiksidan, där det bland annat förekommer truckkörning, packning och andra arbetsmoment som kan vara farliga.

Sinikka Luhanko, som också är inköpssamordnare på Burde och dessutom kontaktombud för Unionen, är tacksam över den nya föreskriften.

– Jag tycker afs:en är kanon. Den innebär att jag har fått mycket bättre verktyg att jobba med. Tidigare var det lite luddigt vad som gällde arbetsbelastning och stress. Nu ställs högre krav på hur arbetsgivaren ska jobba tydligare och mer förebyggande.

På Burde finns 40 anställda och två amo. Senaste halvåret har varit tufft i och med att Burde Förlags AB förvärvat ett annat företag.

– Jag försöker att vara vaksam på att alla mäktar med, och är hyfsat duktig på att fånga upp dem som inte mår bra. De anställda vet att jag finns där om någon vill prata, och att jag har tystnadsplikt. Att lyssna är kanske min viktigaste uppgift – ofta behöver folk bara få prata av sig och få råd, säger Sinikka Luhanko.

– Min största utmaning är att få ledningen och alla chefer med på båten. Jag vill ha ett gott samarbete och försöker driva en fråga i taget eftersom jag tror att det är bästa taktiken. Och nu tänker ledningen mer på arbetsmiljön än vad de gjorde tidigare.

 

SKYDDSOMBUD, SKYDDSKOMMITTÉ, ARBETSMILJÖOMBUD

Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för att de anställda ska kunna jobba utan risk för hälsan. På arbetsplatser med minst fem anställda ska ett skyddsombud utses för att företräda samtliga arbetstagare, oavsett om de är medlemmar i något fackförbund eller inte.

Med minst 50 arbetstagare ska det dessutom finnas en skyddskommitté, med företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Det går också att tillsätta en skyddskommitté på arbetsplatser med färre anställda, om facket begär det.

Arbetsmiljöombudet, amo, har rätt att bli underrättad av arbetsgivaren om förändringar som rör arbetsmiljön. Amo har även rätt att delta vid planering av lokaler, arbetsmetoder och omorganisationer och kan begära åtgärder av arbetsgivaren för att få en tillräckligt bra arbetsmiljö.

Amo har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för att kunna sköta sitt uppdrag och får varken förhindras att utföra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden.

NY FÖRESKRIFT OM ARBETSMILJÖ

Arbetsgivaren har ansvar för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven och det ska finnas möjlighet till återhämtning.
  • ... arbetstiderna inte leder till ohälsa.
  • ... kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.