Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Apoteksbranschen ny spelplan för Unionen

Med 7 000 nya medlemmar kommer Unionen bli en starkare kraft inom farmaci och hälsa. Klubben på Apoteket AB blir den sjunde största i förbundet.
Ola Rennstam Publicerad
Apotek

Vid årsskiftet går Unionen och Farmaciförbundet ihop, vilket innebär att Unionen får 7 000 nya medlemmar. Fusionen får också konsekvenser på de arbetsplatser där båda facken finns representerade. Ett exempel på det är Apoteket AB där Unionenklubben i dag har cirka 200 medlemmar medan Farmaciförbundets avdelning samlar runt 1 700. För tillfället jobbar de båda fackliga organisationerna intensivt med bildandet av en riksklubb med totalt 1 900 medlemmar, vilket gör den till en maktfaktor i form av Unionens sjunde största klubb.

- Just nu analyserar vi hur vi vill bygga upp vår klubbverksamhet, vad har vi för likheter och olikheter. Det handlar också om hur klubbstadgarna ska se ut, hur årsmöten ska hållas och hur vi ska förhålla oss till vår arbetsgivare, säger Anna Ekergren, ordförande i Unionens riksklubb.
- Vi och Farmaciförbundet har jobbat tätt tillsammans tidigare och hållit samman i förhandlingar, så det känns väldigt naturligt att gå samman till en klubb. Men för att kunna driva en bra verksamhet måste vi ha resurser. Utmaningarna vi står inför handlar bland annat om att hitta fler fackligt förtroendevalda, kunna vara med och påverka så mycket som vi vill och utbilda våra medlemmar i vilka rättigheter man har.

Gränsdragningen mellan förbunden innebär i dag att anställda på Apotekets huvudkontor och kundcenter tillhör Unionen, medan de som arbetar i butik tillhör Farmaciförbundet.
- Men medlemma har alltid själva fått bestämma vilket förbund de vill vara med i, varken vi eller de har nekat någon. Det viktigaste är att man är organiserad, säger Anna Ekergren

Sammanslagningen kan komma att leda till hårdare konkurrens om medlemmarna i branschen. Sacoförbundet Sveriges Farmaceuter har 7 000 medlemmar och organiserar akademiker som receptarier och apotekare. Tidigare har man avvisat trevare om en sammanslagning med det jämnstora Farmaciförbundet. Förbundsdirektör Kristina Niemi ser dock ingen risk att de kommer att förlora medlemmar till Unionen Farmaci och hälsa.
- Vi ser det inte som ett hot, tvärtom. Att det finns starka fackliga parter vinner alla på. Men vi och Farmaciförbundet har funnits sida vid sida på den här arenan under många år. Spontant är det synd att de inte finns kvar, men de går ju inte upp i rök utan finns in en annan typ av organisation som är en större part i många sammanhang. Det blir en förändrad spelplan, säger hon.

Ingen som Kollega talat med vill spekulera i om det nu blir dragkamp om medlemmarna på apotek och läkemedelsbolag. Men Anna Ekergren ser sammanslagningen som ett sätt för Unionen att kunna bli starkare i branschen.
- Det kommer att finnas en jättestor värvningspotential. Vi ska vara det självklara valet för alla som jobbar inom branschen farmaci och hälsa - och då ska man välja Unionen, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.