Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En kontorsmiljö för alla åldrar

Det händer en del med kroppen och knoppen när vi blir äldre. Hur utformar man en kontorsmiljö som passar ung såväl som gammal?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Kontoret är en viktig plats för arbete, oavsett om man sitter för sig själv, i delat rum eller i kontorslandskap.
Men alla rum passar inte för koncentration och produktion.

- Studier visar att ju mindre kontor man sitter i, desto mindre distraherad blir man, vilket känns logiskt. Man kan stänga dörren om sig och signalera att man inte vill bli störd, i större kontorslandskap blir man inblandad i diskussioner som inte är ens egna, sade Aram Seddigh, som doktorerar i kontorsmiljöer, på ett arbetsmiljöseminarium som Unionen anordnat.  

Ålder är också en viktig faktor att tänka på. Mycket händer när vi blir äldre. En 20-årings ögon släpper till exempel in tre gånger mer ljus än en äldre persons.

- Det är viktigt att tänka på belysningen. Var i rummet sitter man? Är belysningen tillräcklig eller bör man stärka upp?
Även hörseln försämras vid 45-års åldern. Det blir svårare att urskilja röster och ljud.
- I stora kontorslandskap kan det lätt bli stimmigt. Ett vanligt fel man gör, då man vill placera personer i en lite lugnare del, är att sätta dem i ett hörn. Det är helt fel. Ljud studsar i hörn och personen kommer att få det ännu jobbigare, sade Aram Seddigh.

Även i knoppen händer det grejer. Förmågan att snabbt bearbeta information sjunker. Medan ordförståelse och verbal förmåga förbättras, äldre reagerar också starkare på stresspåslag och det tar längre tid med återhämtningen.
-Trots att det tar längre tid att återhämta sig, så sover äldre mindre än yngre. En god idé är därför att se över arbetstiderna. Kan man vara mer flexibel och låta den egna energin styra? Som organisation eller företag kan det vara bra att vid en förändring vara ute i god tid och ge tydlig information om vad förändringen innebär, för att minska stresspåslaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.