Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Stockholm är bäst i klassen när det gäller innovationsförmåga. Snäppet bättre än såväl Berlin, Köpenhamn, Bern och Helsingfors, och långt bättre än London och Paris. Men räknar man in förmågan att kommersialisera och förverkliga innovationerna ser det betydligt sämre ut. Det skriver Svenska Dagbladet och hänvisar till den innovationsrapport från Stockholms Handelskammare som presenteras i veckan.
EU-kommissionen placerar Stockholmsregionens förmåga att sälja sina innovationer på så låg nivå att samtliga ovan nämnda städer hamnar före Stockholm. Ett resultat som speglar "svagheter i det svenska företagsklimatet", enligt Stockholms Handelskammare som befarar att det dåliga betyget i säljförmåga redan har fått genomslag eftersom Sveriges exportandelar har minskat på många viktiga tillväxtmarknader under de senaste åren.
Handelskammaren menar att politiker måste bli bättre på att tillvarata den kompetens och kraft som finns i Stockholmsområdet. Man kan på politisk väg inte planera var innovativt kluster ska växa fram, men däremot kan politiker gynna sådan kluster genom t.ex. finansiering av högre utbildning samt forskning och stöd kopplat till innovativa aktiviteter.
- Täta urbana miljöer driver innovation. Om politikerna menar allvar med att satsa på nya jobb måste de bejaka urbaniseringen. Stockholm är en av de mest innovativa regionerna utanför Silicon Valley, men vi måste bli bättre på att kommersialisera innovationerna, säger Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare, till SvD.
Europeiska huvudstäders innovationskraft:
(sammanvägt jämförelsetal)
• Stockholm (0,660)
• Berlin (0,639)
• Köpenhamn (0,596)
• Bern (0,593)
• Helsingfors (0,560)
• Wien (0,523)
• Lissabon (0,507)
• Amsterdam (0,503)
• Bryssel (0,495)
• Oslo (0,492)
• London (0,470)
• Madrid (0,391)
• Paris (0,370)
• Rom (0,367)
EU-kommissionens lista över säljförmåga:
• Bern (1,00, indikativ nivå)
• Bryssel (0,70),
• Lissabon (0,63),
• Wien (0,62),
• Amsterdam (0,55),
• Köpenhamn (0,54),
• Berlin (0,54),
• Rom (0,51),
• Helsingfors (0,47)
• London (0,46),
• Madrid (0,44),
• Oslo (0,40),
• Paris (0,34)
• Stockholm (0,26)
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
