Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så mycket tjänar du på Rikskuponger

Är du en av de 170 000 som varje dag betalar sin lunch med Rikskuponger? Vet du hur mycket du själv betalar i praktiken? Och vem som står för resten av lunchnotan? Kollega reder ut begreppen.
Inge Josephson Publicerad
Med Rikskuponger äter du billigare lunch

Rikskupongerna kom till Sverige från Frankrike 1973 efter en idé från England. Idén stöddes av våra folkvalda som såg folkhälsofördelar och bättre arbetsresultat om vi åt ordentligt på lunchen. Därför skattesubventionerades kupongerna. Arbetsgivaren fick dra av och de anställda fick ingen förmånsbeskattning. En given succé. 350 000 kupongklippare! I och med skattereformen 1991 var festen över. Ingen mer avdragsrätt utan i stället arbetsgivaravgift på subventionen för arbetsgivaren. Och för dig och mig var plötsligt lunchbjudningen lika med lön och skulle beskattas. Buh! Fram med matlådan igen...Nåja, kupongerna är kvar och användningen har ökat långsamt igen. Just nu står det dock still.

– Ja, vi känner också av lågkonjunkturen, säger Ulrika Westin, marknadsdirektör på franskägda Ticket Rikskuponger. Så 2009 lär vi nog inte se någon ökning.

Nu är det du och jag som står för notan tillsammans med en snål eller generös arbetsgivare som själv väljer hur mycket lunchen ska subventioneras. Arbetsgivarna är förstås inte lika intresserade längre. Det enda ekonomiska argumentet för dem är att det är lite billigare än att betala ut motsvarande lön (vilket i och för sig inte är något självklart alternativ). Det andra argumentet skulle kanske vara mättare, gladare och mer arbetsvilliga medarbetare?

Det är ändå vi kupongklippare som drar det längsta strået. Om du tittar på ditt lönebesked kan du se hur mycket av din lunch arbetsgivaren står för.

– Det vanligaste är att arbetsgivaren subventionerar med 40 procent av kostnaden (häftets värde), Ulrika Westin. Men många väljer också 50 procent.

Har du 40 procents subvention blir uträkningen så här för ett häfte som är värt 1 540 kronor: 616 kronor (40 % av 1 540 kr) sätts upp som lön och du får betala skatt på summan. Subventionen är pensionsgrundande, (dock icke semester-, sjuklöne- och tjänstepensionsgrundande). Resten, 924 kronor, dras av från din nettolön, det du har kvar efter skatt. I det här fallet betalar du alltså 924 +185 kronor (skatt) = 1 109 kronor om din skatt är 30 procent. Du kan äta för 1 540 kronor och betalar 1 109. Inte så dumt! 50 kronor för en 70-kronorslunch.

Och så här ser din förtjänst ut om du har andra subventionsgrader:

Vad tjänar du på en 70-kronorslunch?

Arbetsgivaren subventionerar med

Du tjänar per dag dvs lunchen blir billigare i kr

Du tjänar per månad om du äter ute 22 dagar per månad

40%

20

431

50%

25

539

60%

29

647

70%

34

755

80%

39

862

100%

49

1078

För arbetsgivaren är subventionen som en lönekostnad med den skillnaden att arbetsgivaren inte behöver betala semester-, sjuklön och tjänstepensionsavgift på summan. Det blir ungefär 10 procent "billigare" än lön enligt bolagets hemsida. Det vill man se som en investering i de anställdas hälsa.

– Hälsoaspekten är en växande insikt hos arbetsgivarna, säger Ulrika Westin. Man vill att personalen ska må bra och då är lunchen en viktig pusselbit.

Subventionsgraden kan förstås bli en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och facket i löneförhandlingarna.

Lite surt är att de flesta andra europeiska länder är generösare mot sina lunchätare än vi i Sverige.

– Lunchätandet med kuponger är skattsubventionerat i nästan alla andra av de 40 länder där vi finns, säger Ulrika Westin

Läs mer: www.ticketrikskuponger.se

Fakta

Snart kommer hälsokupongerna
Ticket Rikskuponger hakar på hälso- och motionstrenden. Hösten 2008 lanseras Hälsokuponger. De ska användas för det friskvårdsbidrag som fler och fler får som anställningsförmån av sina arbetsgivare. De fungerar på samma rätt som Rikskupongerna, men är personliga. Du får till exempel 2 000 kr i kuponger som du sedan själv köper friskvård för hos dem som är med i systemet.
Ett liknande system har företaget Friskvårdschecken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.

 

Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”