Klimatförändringarna kommer att innebära påtagliga risker för svensk industri framöver. Det konstaterar Industrins ekonomiska råd i en rapport som analyserar faktorer som har betydelse för industrin och svensk ekonomi på lång sikt. Nu när en stor avtalsrörelse står för dörren blir rådets analys extra viktig.
Enligt rådet har svensk industri dock goda förutsättningar att bidra med klimatsmarta lösningar på växande marknader som Kina och Indien. Dessa länder står inför stora investeringsbehov när det gäller exempelvis förnyelsebar energi, elektrifiering och så kallade hållbara städer.
– Sverige står väl rustat genom att redan ha fler konkurrenskraftiga företag inom viktiga sektorer och har etablerade handelskontakter till Kina och Indien. Svensk industri har dessutom redan genomgått en betydande omställning och har god tillgång till förnyelsebar energi, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.
Läs mer: Unionen kommenterar rapporten
Det största enskilda orosmolnet i närtid är en upptrappning av handelskriget mellan USA och Kina. Handelshindren har bidragit till att global handel saktar in men Sverige har hittills inte drabbats i alls samma utsträckning som till exempel Tyskland, beroende på att vi är mindre beroende av export till Kina. Men om konflikten trappas upp kan det få allvarliga konsekvenser för svensk och europeisk ekonomi, konstaterar rådet.
– Vi ser en stor risk att exporten kommer att minska vilket kommer att slå mot produktionen, främst mot varor men svensk tjänstesektor är nära kopplad till industrin så risken finns att det sprider sig. Vår bedömning är att handelshindren kommer att bestå de närmaste åren, oavsett vem som sitter vid makten i USA, säger Anna Breman.
Vad kan industrin göra för att motverka utvecklingen?
– Man har sett riskerna länge och är delvis förberedd på sämre tider. Det enda man kan göra är att försöka höja produktiviteten och bli så konkurrenskraftiga som möjligt. En god inhemsk ekonomi skulle motverka om industrin drabbas av en nedgång och där har politikerna gjort för lite, risken är att hushållen spär på utvecklingen.
Enligt rapporten har tjänstesektorn haft en högre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin mellan 2012 och 2018. Att tjänstesektorn ökat sin export är gynnsamt för svensk ekonomin men det råder inget tvivel om att sämre tider är på väg, enligt industrin ekonomiska råd.
– Det finns stora orosmoln och det börjar synas i faktiska siffror. Vår bedömning är tyvärr att det ser sämre ut än vad vi hade hoppats på. Det gäller att ha en beredskap på att det kommer bli tuffare de kommande åren. Men samtidigt har industrin behov av kompetens så vi är inte jätteoroliga för någon markant ökad arbetslöshet, bolagen vill behålla den kompetens man har, säger Anna Breman.
Vidare konstaterar rådet att tillgång till utländsk arbetskraft är en viktig resurs. Även om andelen utlandsfödda i näringslivet ökar ligger industrin inte i spetsen och det kan finnas en outnyttjad potential där.
– Fackförbunden bör utgå från att utländsk rekrytering inte används för att försämra arbetsvillkoren för den befintliga arbetskraften. Det är viktigt för industrin att de är delaktiga i strävandet efter utländsk kompetensförsörjning, säger Mauro Gozzo, nationalekonom och ordförande i Industrins ekonomiska råd.
Rådet räknar inte med att AI kommer att förändra arbetsmarknaden i större utsträckning än andra teknologier, på kort sikt kan AI till och med bidra till fler jobb. Det är dock tveksamt om AI kommer att ha någon betydande exportpotential för svensk industri, konstaterar rådet i sin rapport.
