Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Avdrag för jobb och resor – så gör du

Det börjar bli tid att deklarera. Om du har höga kostnader för resor till och från jobbet, eller använder bilen i tjänsten, är det möjligt att du kan göra avdrag för det.
Oscar Broström, Ola Rennstam Publicerad
Person som deklarerar.
Från och med den 18 mars 2025 går det att deklarera. Det finns många avdrag du kan göra för utlägg med koppling till jobbet, till exempel resor. Här är avdragen och reglerna att hålla koll på. Foto: Anders Wiklund/TT.

Artikeln uppdaterad den 17 mars 2025.

Avdrag för resor

Du får göra avdrag för resor till och från jobbet, till exempel med kollektivtrafik, men det kommer med vissa villkor. Att det kan vara lite lurigt med när och hur en kan dra av kostnader för resor understryks av att det är det avdrag som flest fuskar eller gör fel med. 

Kollektivtrafik

För att du ska kunna göra avdrag för resor i kollektivtrafiken krävs att du har minst två kilometer till jobbet.

Du kan bara göra avdrag för det billigaste färdsättet. Om det finns två sätt för dig att färdas till jobbet – till exempel tåg eller buss – kan du alltså bara få avdrag för det billigare alternativet.

Det går bara att göra avdrag för resekostnader som överstiger 11 000 kronor per år. Det är också bara summan som överstiger 11 000 kronor som är avdragsgill. Det gäller även för andra färdsätt, som bil.

Bil (och andra fordon)

För att du ska få göra avdrag för bilresor till jobbet krävs att du vinner två timmar per dag på att köra bil i stället för att åka kollektivt. Tidsvinsten ska alltså vara en timme till jobbet och en timme tillbaka. Om du utför privata ärenden – och här räknas exempelvis hämtning och lämning på förskola in – räknas inte den tiden in i din totala restid.

Om det saknas kollektiva alternativ för hela eller delar av resan till arbetsplatsen, har du rätt att göra avdrag om du tar bilen.

Om du har flextid ska du ta det i beaktande när du räknar ut tidsvinsten. Det innebär att du alltså måste räkna med att ta bussen en kvart tidigare eller senare än vad du egentligen hade önskat.

Ett annat krav är att avståndet mellan din bostad och arbetsplatsen är minst fem kilometer.

Om du uppfyller villkoren och kan göra avdrag, finns det schablonbelopp för hur stort avdrag du får göra. För egen bil är det 25 kronor per milen. Om du har en förmånsbil gäller 12 kronor per mil (om du inte kör på el, då är det 9,50 kronor). 12,50 kronor per mil gäller även för motorcykel, mopedbil och EPA-traktor. Om du däremot kör moped till och från jobbet har du rätt att dra av 6 kronor per mil.

Om du samåker med någon till jobbet, och ni delar bränslekostnader, ska du minska avdraget med det belopp du får i ersättning.

Mer detaljerad information finns på Skatteverkets hemsida.

Tjänstebil

Om du använder din bil i tjänsten kan du göra avdrag för resor mellan ditt hem och arbetsplatsen, även om du inte uppfyller kraven på avstånd och tidsvinst. Det krävs dock att du då har kört minst 300 mil och minst 60 dagar under året.

Du kan också göra avdrag för parkeringskostnader vid arbetsplatsen om du har använt bilen i tjänst och uppfyller kraven på antal mil och dagar.

Du kan inte få avdrag om du har fått ersättning för resorna av din arbetsgivare.

Cykel

Du kan också göra avdrag för kostnader för att du tagit cykeln till jobbet. Det handlar dock inte om några större belopp: 350 kronor per år.

Avdrag för hemarbete?

Många arbetar hemifrån, helt eller delvis. Skatteverket får ibland frågor om vad som gäller för utlägg av exempelvis kontorsutrustning som skrivbord eller kontorsstol till hemmet. Det enkla svaret är att du inte kan göra avdrag för sådana kostnader, även om det finns undantag.

Detsamma gäller dator eller surfplatta. I regel anser Skatteverket att det är privata inköp, men om det skulle vara så att din arbetsgivare inte tillhandahåller dator och du behöver det för att kunna utföra ditt arbete, kan du ha rätt att göra avdrag.

Mobiltelefon

Du har i regel inte möjlighet att göra avdrag för inköp av mobiltelefon. Däremot kan du göra avdrag för samtalskostnader, om du kan bevisa att samtalen är gjorda i tjänsten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.

 

Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Ekonomi

Så slipper du att betala av på studielånet

Av de CSN-skulder som lämnas över till Kronofogden skulle en av fyra haft rätt att slippa betala sina lån under året. Men få utnyttjar möjligheten.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 06:01
Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN