Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Effekt av lönekartläggning ifrågasätts

Lönekartläggningar har små möjligheter att minska oskäliga löneskillnader i mindre företag. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport. Unionen anser dock att lönekartläggningar är ett effektivt verktyg.
Ola Rennstam Publicerad 23 maj 2019, kl 11:49
Colourbox
"Det är förvånande. Våra undersökningar bland förtroendevalda visar tvärtom att när man väl genomför lönekartläggningar hittar man – och åtgärdar – osakliga löneskillnader", säger Unionens utredare Lina Andersson. Colourbox

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Företag med minst tio anställda ska dessutom dokumentera kartläggningen och de åtgärder som planeras.

I en ny rapport från Riksrevisionen ifrågasätts nu effekten av lönekartläggningar för att komma åt löneskillnaderna. Enligt myndigheten är det ett trubbigt verktyg. I granskningen ligger fokus på arbetsgivare med mellan 20–30 anställda.

– Kraven på att dokumentera lönekartläggning hade ingen mätbar effekt på inkomstskillnaderna hos de studerade företagen, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

Unionen delar inte i myndighetens kritik och slutsatser.

– Det är förvånande. Våra undersökningar bland förtroendevalda visar tvärtom att när man väl genomför lönekartläggningar hittar man – och åtgärdar – osakliga löneskillnader. Så när man väl genomför lönekartläggningar är det snarare ett väldigt effektivt verktyg, säger Lina Andersson, utredare i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor på Unionen.

Läs mer: Lönekartläggning en väg mot jämställda löner

Rapporten visar att det på arbetsplatser med få anställda och med olika typer av arbetsuppgifter kan vara svårt att definiera vad som är likvärdiga arbetsuppgifter som ska jämföras och därmed vad som är osakliga löneskillnader. I större företag är det oftast lättare att dela in anställda i grupper och upptäcka skillnader.

Enligt Riksrevisionen är problemet att många företag upplever lönekartläggningarna som komplicerade att genomföra, delar ni den bilden?
– Att göra en värdering av likvärdiga arbeten kan vara komplicerat, framför allt första gången man gör det. Och det blir extra svårt om man inte har en fungerande löneprocess, då är det mycket man måste få på plats som till exempel lönesättande kriterier och principer. Har man gjort det arbetet har man viktiga komponenter för en saklig lönesättning.

Unionen vill att den del av Diskrimineringslagstiftningen som rör lönekartläggningar ska bli semidispositiv, det vill säga att fack och arbetsgivare på egen hand bestämmer regelverket i kollektivavtal.

– Den stora utmaningen är att få fler att göra lönekartläggningar och då kanske det ligger något i att det är komplicerat. Vi tror att vi partsgemensamt kan komma fram till bra lösningar genom att branschanpassa och förenkla reglerna, säger Lina Andersson.

Riksrevisionen anser att lagkravet på att göra kartläggningar bör ses över. Bland annat föreslås att det bör utredas om lagstiftningen kan förenklas så att lönekartläggning inte blir en betungande uppgift för arbetsgivarna och om den bättre kan anpassas efter arbetsgivarnas storlek. Myndigheten anser också att Medlingsinstitutet bör få i uppgift att följa utvecklingen av löneskillnader mellan män och kvinnor som arbetar hos samma arbetsgivare.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström