Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen öppnar stödlinje mot mansplaining

Unionen inleder en kampanj som tar avstamp i härskartekniker på jobbet. I kampanjen ingår bland annat en telefonlinje dit den kan ringa som exempelvis blivit utsatt för så kallad mansplaining.
Anita Täpp Publicerad
Clara Henry, Elaine Eksvärd, Peter Tai Christensen och Seher Yilmaz ovanför Mansplaining-jourens logga.
Bloggaren Clara Henry, retorikexperten Elaine Eksvärd, Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz är några av de som svarar på frågor om mansplaining för Unionens stödlinje. (Bläddra till nästa bild.) Foto: TT/skärmdump

Enligt en undersökning som Unionen gjorde förra året upplever drygt 20 procent av de kvinnliga privatanställda tjänstemännen att de har blivit utsatta för könsrelaterad diskriminering och trakasserier på jobbet.

Det kan exempelvis handla om så kallad mansplaining (se faktaruta) och andra manliga härskartekniker.

För att få fler att känna igen och motarbeta detta satsar nu Unionen på en kampanj i vilken ett Facebookevent, serietecknade exempel på härskartekniker och en ”mansplainingakut” ingår.

Måndagen den 14 november öppnas ”mansplaningakuten”, en tillfällig telefonlinje för män och kvinnor som vill dela med sig av sina erfarenheter och ställa frågor.

Telefonlinjen kommer bland annat vara bemannad av Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och en rad engagerade opinionsbildare i ämnet, däribland Elaine Eksvärd, Nina Åkestam, Clara Henry, Manne Forssberg och Seher Yilmaz.

– Vi har valt de svarande utifrån att de har profilerat sig i ämnet. Men de är inte Unionens företrädare utan svarar utifrån sig själva, påpekar Nina Kullberg, varumärkesansvarig på Unionen.

Varför kommer man att ringa till ”mansplainingakuten” ?
– En del kanske vill berätta om något de har varit med om och fråga hur de skulle ha kunnat agera och få lite retoriktips, säger Nina Kullberg.

– Sedan tror jag också att det kommer ringa en del män,  som kommer att undra varför vi skuldbelägger dem när de inte tycker att de själva ägnar sig åt härskarteknik utan att de kanske själva blir utsatta för det. Och det är viktigt att komma ihåg att härskarteknik inte är genusbundet, att både män och kvinnor kan bli utsatta för det. Men det viktiga är att vi öppnar ögonen för det här och får igång en diskussion.

Unionen planerar nu för att dra igång en retorikutbildning för förtroendevalda, eventuellt under våren.

– Vi har inga färdiga lösningar, men ju mer man pratar om det desto bättre blir det. Då är det bra om de förtroendevalda får upp ögonen för problemet så att man kan bemöta  härskarteknik på arbetsplatserna. Många ägnar sig nog åt  ”mansplaining”  utan att tänka på det och om de får självinsikt så kanske de slutar med det, säger Nina Kullberg.

Mansplaining

Ordet mansplaining är bildat av engelska ”man” och ”explaining” och innebär att en man eller kvinna förklarar något för en person på ett överlägset och/eller förminskande sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.