Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skönhet kan påverka kvinnors betyg – visar studie

Attraktiva kvinnor fick lägre betyg under pandemin, när undervisningen skedde på distans. Det är resultatet i en studie som undersökte hur skönhet kan påverka betyg.
Oscar Broström Publicerad
Studenter sitter runt bord med datorer.
När undervisningen flyttade från seminariesalen till dataskärmen sjönk betygen för "attraktiva kvinnor". Foto: Shutterstock

I studien från Lunds universitet jämfördes attraktiva kvinnliga studenters betyg innan och under pandemin. När undervisningen flyttade från klassrummet till skärmen sjönk betygen för de attraktiva kvinnorna, en effekt som inte märktes hos de manliga studenterna.

För att avgöra vilka studenter som var ”attraktiva” användes en jury, bestående av 74 personer, som fick värdera 300 studenter efter utseende.

– Juryn fick titta på bilder på studenterna och värdera dem på en skala 1–10, 1 för minst snygg och 10 för mest snygg. Resultatet från juryn jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, säger Adrian Mehic, doktorand på ekonomiska högskolan vid Lunds universitet, som gjort studien.

Vad framkom då?

– Före pandemin fick de som såg bra ut bättre betyg och det gällde både killar och tjejer. Det gällde framför allt i kurser med mycket seminarier, föreläsningar och interaktion, men inte i kvantitativa kurser som fysik och i matematik. Där syntes inte den effekten. Det som sedan hände under pandemin var att all undervisning blev online och på distans och då försvann den här effekten på de snygga tjejernas betyg.

Och de snygga killarna?

– De snygga killarnas fick fortsatt höga betyg.

Hur påverkades betygen för de icke-snygga?

– Där skedde ingen förändring. Deras betyg påverkas inte direkt, utan bara indirekt i och med att de kom i kapp de snygga.

Adrian Mehic har några förklaringar till varför resultatet blev så här. De flesta lärarna var män, vilket kan förklara varför attraktiva kvinnor fick högre betyg. Även kvinnliga lärare belönade de attraktiva kvinnorna, vilket kan bero på att personer som ser bra ut tillskrivs positiva egenskaper de egentligen inte har, något som tidigare forskning visat.

Att de snygga männen behöll sina höga betyg även under pandemin kan ha att göra med självförtroende.

– Det finns studier som visat att attraktiva män har högre självförtroende och presterar bättre, så de kanske påverkas mindre av formen på undervisningen, säger Mehic.

Tidigare forskning på just utseende har visat att det är en faktor som ger fördelar på flera plan i samhället. Enligt Mehic är utseende en form av diskriminering vi sällan talar om.

– När man pratar om diskriminering handlar det ofta om exempelvis kön, hudfärg, eller efternamn, men även utseende kan vara en faktor. Det ser vi både i skolan och på arbetsmarknaden. En studie från USA har visat att de snyggaste har 10–12 procent mer i lön och det gör stor skillnad. Det är ungefär 3 000 kronor för en person som tjänar 30 000 kronor i månaden, säger Adrian Mehic.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.