Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skönhet kan påverka kvinnors betyg – visar studie

Attraktiva kvinnor fick lägre betyg under pandemin, när undervisningen skedde på distans. Det är resultatet i en studie som undersökte hur skönhet kan påverka betyg.
Oscar Broström Publicerad
Studenter sitter runt bord med datorer.
När undervisningen flyttade från seminariesalen till dataskärmen sjönk betygen för "attraktiva kvinnor". Foto: Shutterstock

I studien från Lunds universitet jämfördes attraktiva kvinnliga studenters betyg innan och under pandemin. När undervisningen flyttade från klassrummet till skärmen sjönk betygen för de attraktiva kvinnorna, en effekt som inte märktes hos de manliga studenterna.

För att avgöra vilka studenter som var ”attraktiva” användes en jury, bestående av 74 personer, som fick värdera 300 studenter efter utseende.

– Juryn fick titta på bilder på studenterna och värdera dem på en skala 1–10, 1 för minst snygg och 10 för mest snygg. Resultatet från juryn jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, säger Adrian Mehic, doktorand på ekonomiska högskolan vid Lunds universitet, som gjort studien.

Vad framkom då?

– Före pandemin fick de som såg bra ut bättre betyg och det gällde både killar och tjejer. Det gällde framför allt i kurser med mycket seminarier, föreläsningar och interaktion, men inte i kvantitativa kurser som fysik och i matematik. Där syntes inte den effekten. Det som sedan hände under pandemin var att all undervisning blev online och på distans och då försvann den här effekten på de snygga tjejernas betyg.

Och de snygga killarna?

– De snygga killarnas fick fortsatt höga betyg.

Hur påverkades betygen för de icke-snygga?

– Där skedde ingen förändring. Deras betyg påverkas inte direkt, utan bara indirekt i och med att de kom i kapp de snygga.

Adrian Mehic har några förklaringar till varför resultatet blev så här. De flesta lärarna var män, vilket kan förklara varför attraktiva kvinnor fick högre betyg. Även kvinnliga lärare belönade de attraktiva kvinnorna, vilket kan bero på att personer som ser bra ut tillskrivs positiva egenskaper de egentligen inte har, något som tidigare forskning visat.

Att de snygga männen behöll sina höga betyg även under pandemin kan ha att göra med självförtroende.

– Det finns studier som visat att attraktiva män har högre självförtroende och presterar bättre, så de kanske påverkas mindre av formen på undervisningen, säger Mehic.

Tidigare forskning på just utseende har visat att det är en faktor som ger fördelar på flera plan i samhället. Enligt Mehic är utseende en form av diskriminering vi sällan talar om.

– När man pratar om diskriminering handlar det ofta om exempelvis kön, hudfärg, eller efternamn, men även utseende kan vara en faktor. Det ser vi både i skolan och på arbetsmarknaden. En studie från USA har visat att de snyggaste har 10–12 procent mer i lön och det gör stor skillnad. Det är ungefär 3 000 kronor för en person som tjänar 30 000 kronor i månaden, säger Adrian Mehic.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chefer och ålderism: ”Som tur är har min fru bra lön”

Även chefer drabbas av ålderism. Erik, som varit chef i 25 år, är en av dem. För 5 år sedan blev han uppsagd. Nu får han inga jobb. Inte ens mindre kvalificerade.
Publicerad 2 april 2025, kl 06:00
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor.
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor. Foto: Anders G Warne.

Erik är 59 år, har fru och tre barn och bor i Stockholms innerstad. För fem år sedan blev han arbetslös då bolaget han arbetade på blev uppköpt av ett utländskt bolag som valde att tillsätta sina egna chefer. Sedan dess har han sökt ett hundratal tjänster, men utan resultat. Han har ett imponerande cv med olika chefsbefattningar inom it, ekonomi och sälj, men det har inte hjälpt.

– Det som är jobbigast är att jag vet att det finns jobb i min bransch, men jag lyckas inte få dem, säger han.

Erik har haft chefspositioner de senaste 25 åren. Det var också sådana tjänster han sökte från början.

– Med facit i hand skulle jag agerat annorlunda precis när jag blev av med jobbet. Jag hade kunnat söka ännu mer aktivt, men då hade jag ett bra avgångsvederlag och en inkomstförsäkring. Jag hade jobbat hårt under många år och tyckte det var skönt att få fokusera på familjen ett tag. Smällen kom först när pengarna började sina.

– Som tur är har min fru bra lön, men det är klart att det inte känns bra att leva på henne.

Sällan svar på jobbansökan

Riktigt illa blev det i samband med covid då Erik knappt blev kallad på några intervjuer utan mest fick generella svar där man tackade för ansökan, men att de valt att gå vidare med andra kandidater. Och oftast fick han inget svar alls.

Eriks psykiska mående blev allt sämre. Han berättar att hans självkänsla sjönk i takt med varje uteblivet svar eller ”tack-för-ansökan-men-nej-tack”. Efter påtryckningar från familjen beslöt han sig till slut för att ta psykologhjälp.

– Men tyvärr gav det inte mycket. Jag fick ju bara höra saker som jag redan visste. Det som hjälpte mig en aning var medicinering. Men jag mådde fortfarande väldigt dåligt och insåg till slut att jag inte längre skulle klara en krävande chefsroll.

Får inte ens enklare jobb

Han beslöt sig då att söka mindre kvalificerade arbeten i hopp om att det skulle ge resultat. Han sökte administrativa tjänster, enklare ekonomjobb och även ett kundtjänstjobb.

– Men inte heller där fick jag några svar. Och de få som kallade mig på intervju frågade inte ens varför jag sökte så underkvalificerade tjänster. De konstaterade bara att jag med min kompetens säkert skulle tröttna på jobbet snart.

Medelålders man står med ryggen mot kameran.
Medicinering har hjälpt Erik att må aningen bättre, men psykologstöd gav ingen effekt. Foto: Anders G. Warne

Erik tycker att det är obegripligt hur arbetsgivare kan behandla arbetssökande på det viset, men han tror att det har med hans ålder att göra.

Han vill inte framträda med sitt riktiga namn och bild i tidningen. Han skäms inför sina före detta kollegor, vänner och familj. Isoleringen har blivit ett faktum.

– När jag stöter på en gammal kollega eller bekant på stan gör jag allt för att undvika att prata jobb. De vet ju inte att jag är arbetslös.

 
Chefer inte förskonade från ålderism

Men värst tycker han det känns inför familjen.
– Jag vill ju vara en förebild för mina barn, vill kunna visa dem att studier och hårt arbete lönar sig, men det är svårt när man mår så dåligt som jag gör just nu.

Hur framtiden kommer att te sig vet han inte.
– Jag har inget annat val än att ta dagen som den kommer. Jag söker jobb och hoppas få en arbetsplats att gå till innan jag behöver gå i pension. Det är bra att ålderismen uppmärksammas alltmer och att folk förstår att även vi chefer inte är förskonade. 

Text: Katarina Markiewicz