Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Skönhet kan påverka kvinnors betyg – visar studie

Attraktiva kvinnor fick lägre betyg under pandemin, när undervisningen skedde på distans. Det är resultatet i en studie som undersökte hur skönhet kan påverka betyg.
Oscar Broström Publicerad 25 oktober 2022, kl 14:39
Studenter sitter runt bord med datorer.
När undervisningen flyttade från seminariesalen till dataskärmen sjönk betygen för "attraktiva kvinnor". Foto: Shutterstock

I studien från Lunds universitet jämfördes attraktiva kvinnliga studenters betyg innan och under pandemin. När undervisningen flyttade från klassrummet till skärmen sjönk betygen för de attraktiva kvinnorna, en effekt som inte märktes hos de manliga studenterna.

För att avgöra vilka studenter som var ”attraktiva” användes en jury, bestående av 74 personer, som fick värdera 300 studenter efter utseende.

– Juryn fick titta på bilder på studenterna och värdera dem på en skala 1–10, 1 för minst snygg och 10 för mest snygg. Resultatet från juryn jämfördes sedan med studenternas betyg både före och under pandemin, säger Adrian Mehic, doktorand på ekonomiska högskolan vid Lunds universitet, som gjort studien.

Vad framkom då?

– Före pandemin fick de som såg bra ut bättre betyg och det gällde både killar och tjejer. Det gällde framför allt i kurser med mycket seminarier, föreläsningar och interaktion, men inte i kvantitativa kurser som fysik och i matematik. Där syntes inte den effekten. Det som sedan hände under pandemin var att all undervisning blev online och på distans och då försvann den här effekten på de snygga tjejernas betyg.

Och de snygga killarna?

– De snygga killarnas fick fortsatt höga betyg.

Hur påverkades betygen för de icke-snygga?

– Där skedde ingen förändring. Deras betyg påverkas inte direkt, utan bara indirekt i och med att de kom i kapp de snygga.

Adrian Mehic har några förklaringar till varför resultatet blev så här. De flesta lärarna var män, vilket kan förklara varför attraktiva kvinnor fick högre betyg. Även kvinnliga lärare belönade de attraktiva kvinnorna, vilket kan bero på att personer som ser bra ut tillskrivs positiva egenskaper de egentligen inte har, något som tidigare forskning visat.

Att de snygga männen behöll sina höga betyg även under pandemin kan ha att göra med självförtroende.

– Det finns studier som visat att attraktiva män har högre självförtroende och presterar bättre, så de kanske påverkas mindre av formen på undervisningen, säger Mehic.

Tidigare forskning på just utseende har visat att det är en faktor som ger fördelar på flera plan i samhället. Enligt Mehic är utseende en form av diskriminering vi sällan talar om.

– När man pratar om diskriminering handlar det ofta om exempelvis kön, hudfärg, eller efternamn, men även utseende kan vara en faktor. Det ser vi både i skolan och på arbetsmarknaden. En studie från USA har visat att de snyggaste har 10–12 procent mer i lön och det gör stor skillnad. Det är ungefär 3 000 kronor för en person som tjänar 30 000 kronor i månaden, säger Adrian Mehic.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Transpersoner diskrimineras på jobbet: ”Oacceptabelt”

Transpersoner har svårare att få jobb, tjänar mindre och har oftare osäkra anställningar än andra. Dessutom upplever de diskriminering på själva arbetsplatsen. Nu ryter regeringen ifrån – och pekar på arbetsgivarna.
Noa Söderberg Publicerad 6 september 2024, kl 06:01
Transpersoner diskrimineras i arbetslivet. Person som håller upp trans-symbolen.
Transpersoner möter diskriminering på arbetsmarknaden, med högre arbetslöshet, låga löner och osäkra anställningar. En ny rapport visar brist på kunskap hos arbetsgivare. Regeringen kräver åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för hbtqi-personer. Foto: Colourbox.

Transpersoner diskrimineras på många delar av den nordiska arbetsmarknaden. Det är slutsatsen i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. Rapporten bygger på en samling av tidigare forskning och intervjuer med frivilligorganisationer.

Det främsta fyndet är att transpersoner möter hinder att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dubbelt så hög jämfört med befolkningen i övrigt. Transpersoner har också oftare låglönejobb och osäkra anställningar. Mental ohälsa uppges vara ett hinder, liksom diskriminering i rekryteringsprocesser.

Felköning och brist på kunskap

På själva arbetsplatserna är den vanligaste diskrimineringen felköning, och det görs oftast av utomstående personer – kunder, patienter och klienter. Rapporten visar också att det saknas kunskap om transpersoners livsvillkor hos både chefer, kollegor, HR-avdelningar och fackliga representanter.

Ett annat fynd är att den fysiska arbetsmiljön – exempelvis tillgång till könsneutrala toaletter och omklädningsrum och flexibla klädkoder – har en stor påverkan för transpersoners upplevelse av sin arbetsmiljö.

Regeringen: Sverige ska vara världsbäst

Situationen som beskrivs i rapporten är ”fullständigt oacceptabel”. Det skriver jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejl till Kollega.

Paulina Brandberg (L).
Paulina Brandberg (L). Foto: Christine Olsson/TT.

”Alla människor ska ha goda arbetsvillkor och åtnjuta samma möjligheter att delta på arbetsmarknaden, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det är något vi aldrig kan kompromissa med. Det är en minoritet som blir utsatta, men vi vet att det kan få oerhört svåra konsekvenser för de som drabbas.”

Brandberg skriver att arbetsgivares ansvar är ”helt centralt”. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare har aktiva åtgärder för att komma åt problemet.

Hur jobbar regeringen med den här frågan och vad finns det för mål i det arbetet?

”Sverige ska vara världens bästa land för hbtqi-personer; vi kan inte ha någon lägre ambition än så. Målet är självklart – lika rättigheter och möjligheter för alla. Inte ibland, inte lite grann, utan fullt ut.”

Hon skriver att regeringen arbetar med en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som ska gälla åren 2024-2027. Den förra handlingsplanen gällde 2020-2023 och den nya har ännu inte presenterats. Det innebär att det inte finns någon offentlig handlingsplan som gäller just nu.

När kan transpersoner i Sverige förvänta sig att regeringens mål är uppnått?

”Med hjälp av den nya handlingsplanen kan jag konstatera att vi kommer kunna stärka ställningarna för hbtqi-rättigheter i Sverige. Samtidigt finns det ju ingen quick-fix på det här problemet, hur mycket jag än önskar att det gjorde det. Vi behöver fortsätta arbeta aktivt och på bred front för att se till att vi kommer framåt. Det finns mycket kvar att göra och det är många som behöver göra sin del i det arbetet.”

Tolv svenska myndigheter har också utsetts till ”hbtqi-strategiska” – däribland Folkhälsomyndigheten, som har ett uppdrag att hitta luckor i kunskapsläget om hbtqi-personers livsvillkor.

Är du transperson och har erfarenhet av det som beskrivs i artikeln? Hör av dig till Kollega genom att klicka på reporterns mejladress nedan. Information om hur du kan tipsa anonymt finns i menyn längst upp på sajten.