Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Så bör facket hantera sexuella trakasserier

Arbetsgivaren är ansvarig för att förhindra sexuella trakasserier på jobbet. Men hur ska det lokala facket agera? Den frågan ger TCO svar på i en ny handbok.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Ansvaret för att förhindra sexuella trakasserier på en arbetsplats ligger på arbetsgivaren, men även det lokala facket kan göra mycket. Colourbox

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Ansvaret för att förhindra detta ligger på arbetsgivaren. Men även det lokala facket har en roll i det arbetet. Därför har TCO nu publicerat en handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet, med syfte att vägleda de förtroendevalda.

Huvudanledningen är så klart #metoo. TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver i förordet att det ”kommer att finnas ett före och ett efter #metoo. Det finns ingen motsvarig­het till detta upprop i modern tid.”

Handboken har två teman: dels det förebyggande arbetet för att förhindra sexuella trakasserier, dels vad man gör ifall sexuella trakasserier ändå inträffar. I boken beskrivs bland annat typiska varningssignaler för sexuella trakasserier på en arbetsplats.

  • Stor korttidsfrånvaro
  • Samarbetsproblem
  • Hög omsättning på personal
  • Sexistisk och/eller grov jargong
  • En arbetstagare uppvisar plötsligt ett avvikande beteende genom att inte längre delta i de gemensamma kaffepauserna eller drar sig undan och är svåråtkomlig

– Facket har inget juridiskt ansvar, men det måste finnas kunskap om vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren, säger Lise Donovan, TCO:s chefsjurist som har varit med i arbetet kring boken. Vi måste vara aktiva och se till att de förtroendevalda vågar ta i de här frågorna.

För den fackliga organisationen kan även det delikata problemet uppstå att både offer och förövare är medlemmar.

– Båda kan ha rätt att bli företrädda av den fackliga organisationen, i alla fall fram tills det är utrett vad som hänt, konstaterar Lise Donovan.

I september kommer del 2 av handboken. Medan del 1 innehåller checklistor och en enkel vägledning innebär del 2 en fördjupning. Här kommer bland annat finnas hänvisningar till lagtexter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.