Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Så bör facket hantera sexuella trakasserier

Arbetsgivaren är ansvarig för att förhindra sexuella trakasserier på jobbet. Men hur ska det lokala facket agera? Den frågan ger TCO svar på i en ny handbok.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Ansvaret för att förhindra sexuella trakasserier på en arbetsplats ligger på arbetsgivaren, men även det lokala facket kan göra mycket. Colourbox

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Ansvaret för att förhindra detta ligger på arbetsgivaren. Men även det lokala facket har en roll i det arbetet. Därför har TCO nu publicerat en handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet, med syfte att vägleda de förtroendevalda.

Huvudanledningen är så klart #metoo. TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver i förordet att det ”kommer att finnas ett före och ett efter #metoo. Det finns ingen motsvarig­het till detta upprop i modern tid.”

Handboken har två teman: dels det förebyggande arbetet för att förhindra sexuella trakasserier, dels vad man gör ifall sexuella trakasserier ändå inträffar. I boken beskrivs bland annat typiska varningssignaler för sexuella trakasserier på en arbetsplats.

  • Stor korttidsfrånvaro
  • Samarbetsproblem
  • Hög omsättning på personal
  • Sexistisk och/eller grov jargong
  • En arbetstagare uppvisar plötsligt ett avvikande beteende genom att inte längre delta i de gemensamma kaffepauserna eller drar sig undan och är svåråtkomlig

– Facket har inget juridiskt ansvar, men det måste finnas kunskap om vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren, säger Lise Donovan, TCO:s chefsjurist som har varit med i arbetet kring boken. Vi måste vara aktiva och se till att de förtroendevalda vågar ta i de här frågorna.

För den fackliga organisationen kan även det delikata problemet uppstå att både offer och förövare är medlemmar.

– Båda kan ha rätt att bli företrädda av den fackliga organisationen, i alla fall fram tills det är utrett vad som hänt, konstaterar Lise Donovan.

I september kommer del 2 av handboken. Medan del 1 innehåller checklistor och en enkel vägledning innebär del 2 en fördjupning. Här kommer bland annat finnas hänvisningar till lagtexter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.