Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Antalet anmälningar om åldersdiskriminering som kom in till Diskrimineringsombudsmannen (DO) ökade från 194 stycken 2013 till 319 stycken 2014*. Ett utdrag ur DO:s register visar att antalet diskrimineringsärenden på grund av ålder fortfarande ligger högt. Under första halvåret 2015 har DO fått in 156 anmälningar om åldersdiskriminering. Fortsätter det i samma takt under andra halvåret blir det totalt 156 anmälningar gällande ålder. Det skriver Dagens Arena.
Majoriteten av anmälningarna om åldersdiskriminering gäller arbetslivet. Där har dock antalet ärenden sjunkit något hittills i år jämfört med 2014.
DO har inte tittat på om åldersdiskriminering är vanligare i särskilda yrken eller branscher. Utredare på myndigheten säger dock till Dagens Arena att de upplever att det är vanligare att personer med osäkra anställningar känner sig diskriminerade.
*Siffrorna i DO:s årsrapport är något lägre eftersom de räknar bort anmälningar som inte omfattas av diskrimineringslagen. Myndigheten går inte vidare med alla anmälningar som kommer in, även om de omfattas av diskrimineringslagen.
Åldersdiskriminering är när individer eller grupper behandlas negativt på grund av sin ålder. Den kan drabba äldre personer på grund av fördomar om fysisk eller intellektuell förmåga, eller okunskap om åldrandeprocessen. Den kan drabba barn och unga på grund av traditioner eller fördomar som gör att man åsidosätter deras kunskaper och åsikter. I
Sverige är det vanligt att företag slentrianmässigt specificerar ett onödigt snävt åldersintervall när de rekryterar ny personal
Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud:
DO och Wikipedia
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
