Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Korta tjänar mindre på mobilmässa

Fem centimeter klack var ett absolut krav för den hugade kvinna som ville ha jobbet som värdinna för Mobile World Congress, som avslutas i dag torsdag i Barcelona. Andra krav var make up samt kort kjol. Spanska facket UGT har anmält jobberbjudandet till Kataloniens arbetsinspektion.
Johanna Rovira Publicerad
Dean Drobot/Colourbox
Fem centimeter höga klackar var ett krav i jobbannonsen. Dean Drobot/Colourbox

”Värdinna sökes till Mobile World Congress. Krav: Kunna prata fyra språk, ha storlek 36 eller 38, att bära kort kjol och tunna strumpor. Smink och fem centimeters klack är obligatoriskt. Bonus: värdinnor över 175 centimeter tjänar 7,2 euro brutto i timmen. Kortare värdinnor tjänar en euro mindre.”

Detta är ett av några tvivelaktiga jobberbjudanden som den spanska fackföreningen UGT har hittat och anmält när de undersökt annonser inför den pågående mobilmässan MWC, skriver tidningen El Pais. MWC lär generera 14 000 arbetstillfällen i Barcelona, men vissa av jobben som bland annat värdinna, är osäkra, diskriminerande och sexistiska, skriver UGT-Catalunya på sin hemsida och uppmanar både katalanska myndigheterna och sponsorer att visa nolltolerans mot arbets- och löneförhållanden som bryter mot lagen.

Den katalanska arbetsinspektionen har beslutat att agera mot jobberbjudandena eftersom dessa kan leda till ”möjlig sexistisk diskrimineringen”. Annonsen har plockats bort från webbplatsen som publicerade den, eventuellt för att mässan, som varje år lockar över 100 0000 mobilintresserade personer till Barcelona, är i det närmaste över.

Hade jobbet utannonserats i Sverige är det inte helt solklart att det skulle ha varit diskriminerande, menar Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO:

– Det är svårt att uttala sig om sådant i förväg – det är inte tillåtet att annonsera ut ett jobb på ett sätt som riktar sig enbart till en viss grupp personer och det samtidigt har samband med någon diskrimineringsgrund. Men det finns vissa möjligheter att göra undantag i lagen om det handlar om verkliga och avgörande yrkeskrav, säger Clas Lundstedt.

För att undantaget ska kunna tillämpas måste det dock finnas ett så kallat berättigat syfte och det uppställda kravet måste vara nödvändigt för att nå detta syfte. Kravet, som kan vara en egenskap eller förmåga, ska innebära att en viss arbetssökande kan utföra jobbet bättre än andra – det kan  till exempel handla om en teater som söker skådespelare med ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet.

– Undantagen ska tolkas restriktivt och omfattar enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utföra ett visst jobb. Är det frågan om värdinnor är det tveksamt – måste man verkligen ha ett visst kön för att utföra jobbet? säger Clas Lundstedt.

Att mässvärdinnor över 175 centimeter får mer betalt är däremot inte diskriminerande eftersom längden i sig inte är kopplad till någon diskrimineringsgrund. Möjligtvis skulle längdbonusen kunna vara ett brott mot Unionens kollektivavtal eftersom dessa slår fast att lönesättning såväl som lönekriterier ska vara sakliga.

Läs också: Vikt och utseende avgör om du får jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chefer och ålderism: ”Som tur är har min fru bra lön”

Även chefer drabbas av ålderism. Erik, som varit chef i 25 år, är en av dem. För 5 år sedan blev han uppsagd. Nu får han inga jobb. Inte ens mindre kvalificerade.
Publicerad 2 april 2025, kl 06:00
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor.
Chefer drabbas också av ålderism. En av dem är Erik, som vill vara anonym eftersom att han skäms inför familj, vänner och före detta kollegor. Foto: Anders G Warne.

Erik är 59 år, har fru och tre barn och bor i Stockholms innerstad. För fem år sedan blev han arbetslös då bolaget han arbetade på blev uppköpt av ett utländskt bolag som valde att tillsätta sina egna chefer. Sedan dess har han sökt ett hundratal tjänster, men utan resultat. Han har ett imponerande cv med olika chefsbefattningar inom it, ekonomi och sälj, men det har inte hjälpt.

– Det som är jobbigast är att jag vet att det finns jobb i min bransch, men jag lyckas inte få dem, säger han.

Erik har haft chefspositioner de senaste 25 åren. Det var också sådana tjänster han sökte från början.

– Med facit i hand skulle jag agerat annorlunda precis när jag blev av med jobbet. Jag hade kunnat söka ännu mer aktivt, men då hade jag ett bra avgångsvederlag och en inkomstförsäkring. Jag hade jobbat hårt under många år och tyckte det var skönt att få fokusera på familjen ett tag. Smällen kom först när pengarna började sina.

– Som tur är har min fru bra lön, men det är klart att det inte känns bra att leva på henne.

Sällan svar på jobbansökan

Riktigt illa blev det i samband med covid då Erik knappt blev kallad på några intervjuer utan mest fick generella svar där man tackade för ansökan, men att de valt att gå vidare med andra kandidater. Och oftast fick han inget svar alls.

Eriks psykiska mående blev allt sämre. Han berättar att hans självkänsla sjönk i takt med varje uteblivet svar eller ”tack-för-ansökan-men-nej-tack”. Efter påtryckningar från familjen beslöt han sig till slut för att ta psykologhjälp.

– Men tyvärr gav det inte mycket. Jag fick ju bara höra saker som jag redan visste. Det som hjälpte mig en aning var medicinering. Men jag mådde fortfarande väldigt dåligt och insåg till slut att jag inte längre skulle klara en krävande chefsroll.

Får inte ens enklare jobb

Han beslöt sig då att söka mindre kvalificerade arbeten i hopp om att det skulle ge resultat. Han sökte administrativa tjänster, enklare ekonomjobb och även ett kundtjänstjobb.

– Men inte heller där fick jag några svar. Och de få som kallade mig på intervju frågade inte ens varför jag sökte så underkvalificerade tjänster. De konstaterade bara att jag med min kompetens säkert skulle tröttna på jobbet snart.

Medelålders man står med ryggen mot kameran.
Medicinering har hjälpt Erik att må aningen bättre, men psykologstöd gav ingen effekt. Foto: Anders G. Warne

Erik tycker att det är obegripligt hur arbetsgivare kan behandla arbetssökande på det viset, men han tror att det har med hans ålder att göra.

Han vill inte framträda med sitt riktiga namn och bild i tidningen. Han skäms inför sina före detta kollegor, vänner och familj. Isoleringen har blivit ett faktum.

– När jag stöter på en gammal kollega eller bekant på stan gör jag allt för att undvika att prata jobb. De vet ju inte att jag är arbetslös.

 
Chefer inte förskonade från ålderism

Men värst tycker han det känns inför familjen.
– Jag vill ju vara en förebild för mina barn, vill kunna visa dem att studier och hårt arbete lönar sig, men det är svårt när man mår så dåligt som jag gör just nu.

Hur framtiden kommer att te sig vet han inte.
– Jag har inget annat val än att ta dagen som den kommer. Jag söker jobb och hoppas få en arbetsplats att gå till innan jag behöver gå i pension. Det är bra att ålderismen uppmärksammas alltmer och att folk förstår att även vi chefer inte är förskonade. 

Text: Katarina Markiewicz