Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kollektivavtal ska bekämpa sexuella trakasserier

Facket Vision har tagit fram ett förslag på kollektivavtal mot sexuella trakasserier på jobbet. Unionen följer utvecklingen med intresse.
– Diskrimineringslagen är för luddig. I kollektivavtal skulle vi kunna ha tydligare och konkretare krav, säger Lina Andersson, utredare på Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
"Bryter en arbetsgivare mot diskrimineringslagen händer inte så mycket. Det har varit nästan riskfritt att göra fel på det här området", säger Unionens utredare Lina Andersson. Stina Stjernkvist/TT

Om två veckor ska Vision inleda förhandlingar om det nya avtalet, berättar tidningen Arbetsvärlden. Det handlar om ett lokalt kollektivavtal som omfattar 55 000 kommunalanställda i Göteborg.

Unionen har tidigare sagt att man gärna skulle se kollektivavtal mot sexuella trakasserier, men att det knappast är möjligt så länge det finns en tvingande lagstiftning. Arbetsgivarna vill inte ha två olika regelverk att förhålla sig till, anser man.

Läs mer: "Viktigt att reglera sextrakasserier i kollektivavtal"

Lösningen är, enligt Unionen, att diskrimineringslagen görs semidispositiv, det vill säga att kollektivavtal tillåts ersätta lagen på vissa områden.

Det har än så länge inte skett. Hur kan då Vision träffa kollektivavtal i Göteborg?
– Det blir spännande att se om de får igenom det, säger Lina Andersson, utredare med fokus på jämställdhet på Unionen.

– Men man ska komma ihåg att det handlar om ett lokalt avtal även om det är många anställda i Göteborgs stad. Vi vill teckna centrala avtal som kan utformas så att de passar varje bransch. Vi ser stora fördelar med det. Vi vill inte att en semidispositiv lösning ska medföra en möjlighet till avsteg från lagen genom att varje klubb kan teckna ett eget avtal med arbetsgivaren. Men på det här sättet som Vision gör, som ett komplement till diskrimineringslagen, är det positivt.

I praktiken finns inget som hindrar att fack och arbetsgivare redan i dag tecknar avtal mot sexuella trakasserier. Anledningen till att det inte gjorts är i första hand att arbetsgivarna inte har velat, säger Lina Andersson.

– Bryter en arbetsgivare mot diskrimineringslagen händer inte så mycket. Det har varit nästan riskfritt att göra fel på det här området. Och om lagen inte görs semidispositiv riskerar de, åtminstone teoretiskt, dubbla sanktioner om det också finns ett avtal.

Läs mer Debatt: Ta sexuella trakasserier på allvar

Tidningen Arbetsvärlden tar upp en rad saker som Visions avtal föreslås innehålla.

Bland annat ska chefer få utbildning i hur man agerar mot sexuella trakasserier och känna till de rutiner som gäller. Det ska också vara tydligt hur snabbt man ska agera om sexuella trakasserier inträffar. En utredning ska i normalfallet påbörjas inom en vecka och avslutas inom en månad.

Därtill vill man ha regelbundna uppföljningar för att se till att avtalet följs.

Sannolikt blir ett liknande innehåll aktuellt om och när Unionen framöver träffar kollektivavtal om samma sak.

– Vi brottas alla i grunden med samma frågor, även om det kan skilja sig något. Det är viktigt att det finns rutiner beskrivna, och att alla sådana delar blir så konkreta som möjligt, säger Lina Andersson.

– Och chefer måste ha utbildning. Jag såg en nordisk studie från hotellbranschen, det visade sig att otroligt många chefer inte visste vad de skulle göra i den konkreta situationen. Den typen av osäkerhet ska inte en chef behöva känna.

Med ett kollektivavtal på plats skulle det gå att hålla ögonen på efterlevnaden av bestämmelsen på ett helt annat sätt än i dag, anser Lina Andersson som är mån om att poängtera att syftet med ett avtal inte är att få till fler sanktioner mot arbetsgivarna.

– Nej, vi tror verkligen att det skulle bli ett bättre förebyggande arbete som skulle göra stor skillnad.

Läs mer: Sextrakasserier på jobbet dubblar risken för självmord

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO