Det var i oktober 2017 som en man i Stockholmsområdet sökte ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. Trots goda kvalifikationer blev mannen, som själv är döv, aldrig kallad till intervju. I stället gick jobbet till en person som aldrig jobbat som receptionist tidigare och som inte behärskade bild- och texttelefon.
När mannen frågade om orsaken förklarade verksamhetschefen att det var ett krav att en receptionist ska behärska alla telefontekniker, bland annat taltelefon. Varje månad tar tolkcentralen emot cirka 1 200 taltelefonsamtal och dubbelt så många mejl.
Nu har Unionen stämt tolkcentralen för diskriminering och kräver 100 000 kronor i skadestånd. Enligt förbundet hade medlemmen tillräckliga kvalifikationer för tjänsten och skulle ha varit en stor tillgång i verksamheten då han kan sätta sig in i beställarnas situation och kan kommunicera med teckenspråk. Dessutom finns det många olika kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt att tillgå.
– Arbetsgivaren har inte ens utrett vad sådana åtgärder för tillgänglighet – för att personen skulle komma i jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning – skulle kosta för verksamheten, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen.
Enligt Unionen har arbetsgivaren missgynnat medlemmen genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker. Men också genom att inte vidta åtgärder som utan några större kostnader hade försatt mannen i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Till exempel hade verksamheten kunnat införa tekniska hjälpmedel samt förändrat arbetsuppgifter, arbetstider och arbetsmetoder.
Läs mer: Skärpt lag mot diskriminering
Enligt diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande genom att tillämpa en bestämmelse, kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med ett visst funktionshinder.
En arbetsgivare är alltså skyldig att vidta åtgärder för att en döv person ska kunna ha en tjänst som innefattar mycket taltelefoni?
– Ja, en arbetsgivare är skyldig att vidta skäliga åtgärder och jag har i det här fallet bedömt att det hade kunnat ske. I det här ärendet har vår medlem inte ens fått möjlighet att komma till en intervju. Jag tror att det handlar mycket om förutfattade meningar hos arbetsgivare och att de inte tänker i ett vidare perspektiv kring hur personer med funktionsnedsättningar kan arbeta och att tekniken har utvecklats, säger Annika Jonasson.
