Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Döv nekades anställning

En tolkcentral valde att inte anställa en man som receptionist. Motiveringen var att mannen – till följd av sin dövhet – inte kunde använda taltelefon. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren för diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad 3 december 2018, kl 15:45
U.S. Air Force/Jet Fabara
Med hjälp av ny teknik kan anställda kommunicera trots funktionsnedsättning. U.S. Air Force/Jet Fabara

Det var i oktober 2017 som en man i Stockholmsområdet sökte ett vikariat som receptionist på en verksamhet som förmedlar tolktjänster åt personer med döv- och blindhet. Trots goda kvalifikationer blev mannen, som själv är döv, aldrig kallad till intervju. I stället gick jobbet till en person som aldrig jobbat som receptionist tidigare och som inte behärskade bild- och texttelefon.

När mannen frågade om orsaken förklarade verksamhetschefen att det var ett krav att en receptionist ska behärska alla telefontekniker, bland annat taltelefon. Varje månad tar tolkcentralen emot cirka 1 200 taltelefonsamtal och dubbelt så många mejl.

Nu har Unionen stämt tolkcentralen för diskriminering och kräver 100 000 kronor i skadestånd. Enligt förbundet hade medlemmen tillräckliga kvalifikationer för tjänsten och skulle ha varit en stor tillgång i verksamheten då han kan sätta sig in i beställarnas situation och kan kommunicera med teckenspråk. Dessutom finns det många olika kommunikationsalternativ som bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt att tillgå.

– Arbetsgivaren har inte ens utrett vad sådana åtgärder för tillgänglighet – för att personen skulle komma i jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning – skulle kosta för verksamheten, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen.

Enligt Unionen har arbetsgivaren missgynnat medlemmen genom att ställa upp krav på att behärska alla telefontekniker. Men också genom att inte vidta åtgärder som utan några större kostnader hade försatt mannen i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Till exempel hade verksamheten kunnat införa tekniska hjälpmedel samt förändrat arbetsuppgifter, arbetstider och arbetsmetoder.

Läs mer: Skärpt lag mot diskriminering

Enligt diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetssökande genom att tillämpa en bestämmelse, kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med ett visst funktionshinder.

En arbetsgivare är alltså skyldig att vidta åtgärder för att en döv person ska kunna ha en tjänst som innefattar mycket taltelefoni?
– Ja, en arbetsgivare är skyldig att vidta skäliga åtgärder och jag har i det här fallet bedömt att det hade kunnat ske. I det här ärendet har vår medlem inte ens fått möjlighet att komma till en intervju. ­Jag tror att det handlar mycket om förutfattade meningar hos arbetsgivare och att de inte tänker i ett vidare perspektiv kring hur personer med funktionsnedsättningar kan arbeta och att tekniken har utvecklats, säger Annika Jonasson.

Läs mer: Så söker du jobb med funktionsnedsättning

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Transpersoner diskrimineras på jobbet: ”Oacceptabelt”

Transpersoner har svårare att få jobb, tjänar mindre och har oftare osäkra anställningar än andra. Dessutom upplever de diskriminering på själva arbetsplatsen. Nu ryter regeringen ifrån – och pekar på arbetsgivarna.
Noa Söderberg Publicerad 6 september 2024, kl 06:01
Transpersoner diskrimineras i arbetslivet. Person som håller upp trans-symbolen.
Transpersoner möter diskriminering på arbetsmarknaden, med högre arbetslöshet, låga löner och osäkra anställningar. En ny rapport visar brist på kunskap hos arbetsgivare. Regeringen kräver åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för hbtqi-personer. Foto: Colourbox.

Transpersoner diskrimineras på många delar av den nordiska arbetsmarknaden. Det är slutsatsen i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. Rapporten bygger på en samling av tidigare forskning och intervjuer med frivilligorganisationer.

Det främsta fyndet är att transpersoner möter hinder att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dubbelt så hög jämfört med befolkningen i övrigt. Transpersoner har också oftare låglönejobb och osäkra anställningar. Mental ohälsa uppges vara ett hinder, liksom diskriminering i rekryteringsprocesser.

Felköning och brist på kunskap

På själva arbetsplatserna är den vanligaste diskrimineringen felköning, och det görs oftast av utomstående personer – kunder, patienter och klienter. Rapporten visar också att det saknas kunskap om transpersoners livsvillkor hos både chefer, kollegor, HR-avdelningar och fackliga representanter.

Ett annat fynd är att den fysiska arbetsmiljön – exempelvis tillgång till könsneutrala toaletter och omklädningsrum och flexibla klädkoder – har en stor påverkan för transpersoners upplevelse av sin arbetsmiljö.

Regeringen: Sverige ska vara världsbäst

Situationen som beskrivs i rapporten är ”fullständigt oacceptabel”. Det skriver jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejl till Kollega.

Paulina Brandberg (L).
Paulina Brandberg (L). Foto: Christine Olsson/TT.

”Alla människor ska ha goda arbetsvillkor och åtnjuta samma möjligheter att delta på arbetsmarknaden, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det är något vi aldrig kan kompromissa med. Det är en minoritet som blir utsatta, men vi vet att det kan få oerhört svåra konsekvenser för de som drabbas.”

Brandberg skriver att arbetsgivares ansvar är ”helt centralt”. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare har aktiva åtgärder för att komma åt problemet.

Hur jobbar regeringen med den här frågan och vad finns det för mål i det arbetet?

”Sverige ska vara världens bästa land för hbtqi-personer; vi kan inte ha någon lägre ambition än så. Målet är självklart – lika rättigheter och möjligheter för alla. Inte ibland, inte lite grann, utan fullt ut.”

Hon skriver att regeringen arbetar med en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som ska gälla åren 2024-2027. Den förra handlingsplanen gällde 2020-2023 och den nya har ännu inte presenterats. Det innebär att det inte finns någon offentlig handlingsplan som gäller just nu.

När kan transpersoner i Sverige förvänta sig att regeringens mål är uppnått?

”Med hjälp av den nya handlingsplanen kan jag konstatera att vi kommer kunna stärka ställningarna för hbtqi-rättigheter i Sverige. Samtidigt finns det ju ingen quick-fix på det här problemet, hur mycket jag än önskar att det gjorde det. Vi behöver fortsätta arbeta aktivt och på bred front för att se till att vi kommer framåt. Det finns mycket kvar att göra och det är många som behöver göra sin del i det arbetet.”

Tolv svenska myndigheter har också utsetts till ”hbtqi-strategiska” – däribland Folkhälsomyndigheten, som har ett uppdrag att hitta luckor i kunskapsläget om hbtqi-personers livsvillkor.

Är du transperson och har erfarenhet av det som beskrivs i artikeln? Hör av dig till Kollega genom att klicka på reporterns mejladress nedan. Information om hur du kan tipsa anonymt finns i menyn längst upp på sajten.