Allt fler använder sig av möjligheten att anmäla diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Under första halvåret 2014 inkom cirka 1 000 anmälningar, en ökning med nästan 25 procent jämfört med samma period förra året.
Men det är ofta svårt att hitta ansvariga och driva fallen i domstol. Det menar Agneta Broberg, DO, i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag. Enligt henne motverkar man snarare diskriminering, exempelvis lönediskriminering, genom förebyggande arbete.
- Människor som anmäler diskriminering uppger ofta att de har blivit illa behandlade vid flera tillfällen under en längre tid. Det finns en systematik både i händelsemönstren och i vilka som riskerar att diskrimineras, säger Agneta Broberg i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten upplever många anmälare inte diskrimineringen som någon tillfällig händelse utan snarare att det hänger samman med en organisationskultur, stereotypa föreställningar, jargong, hur arbetet fördelas och hur möten går till. Att diskrimineringen uppstår i ett komplext samspel mellan sociala strukturer (exempelvis hierarkier) och individer.
En kvinna som söker en tjänst på sin arbetsplats, som hon inte får, trots att hon anser sig ha bättre kompetens och är mer lämpad för tjänsten kan till exempel uppleva att hon diskriminerats. Samtidigt kan hon koppla ihop händelsen med hur kvinnor behandlats på arbetsplatsen i tidigare situationer och se ett samband mellan tjänstetillsättningen och jargong eller arbetsfördelning.
- Att för ensidigt söka förklaringar hos enskilda individer eller isolerade händelser kan leda till att vi aldrig kommer åt grundorsakerna. Händelserna riskerar därför att upprepas. Det är med andra ord viktigt att se till de sociala processer som olika händelser utspelar sig i, säger Johanna Kumlin, utredare på DO som genomfört analysen, i ett pressmeddelande.
I rapporten har över 800 anmälningar som kommit in till DO analyserats. Resultaten i rapporten bekräftar det tidigare forskning kommit fram till om hur diskriminering uppstår.
