Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Champions agerande väcker ilska

Kollegas artikel om klädföretaget Champions diskriminering av Nadja Bäch Uhr har väckt starka reaktioner, inte minst i sociala medier. En av dem som reagerat är RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund.
Ola Rennstam Publicerad

– Det är förstås helt oacceptabelt och mycket anmärkningsvärt. Och att det kan förekomma på ett så stort företag med omfattande verksamhet över hela världen är oerhört märkligt. Jag är kanske mest förvånad över att ledningen tycks ha gjort det medvetet, att inte någon på företaget insett att så här får man inte göra. Det är bra att det uppmärksammas, säger hon.

Diskriminering på grund av sexuell läggning är inte så vanligt förekommande i statistiken jämfört med andra diskrimineringsgrunder som till exempel etnicitet, ålder och funktionshinder. Ulrika Westerlund ser flera förklaringar:

– Kanske är det så att det faktiskt inte är lika vanligt som andra diskrimineringsgrunder, jag tror inte att homosexuella är den mest diskriminerade gruppen i Sverige i dag. Eller är det så att många, i rädsla för att bli diskriminerade, undviker att vara tydliga i sina jobbansökningar med att man är till exempel är homosexuell. Alltså en form av självcensurering och att man på det sättet själv föregår den möjliga diskrimineringen. Det är ju en möjlighet som homosexuella har till skillnad från personer med utländskt namn. På så sätt talar statistiken sanning, men samtidigt är det inte så att diskriminering av homosexuella inte förekommer alls, som det ibland kan låta i debatten.

Forskning från Linnéuniversitetet visar att homosexuella i högre utsträckning blir bortvalda under ansökningsförfarandet och mer sällan blir kallade till intervju om de är öppna med sin sexuella läggning i jobbansökan.

– Diskriminering är ofta subtil, jag tror att många företag inte gör det medvetet utan att man väljer bort utan att reflektera över det. Och många som blir utsatta för diskriminering genom att till exempel inte bli kallad till intervju märker aldrig ens det, säger Ulrika Westerlund.

Några reaktioner på Twitter:

@RetorikKalle: "Hej twitter. När ni rasat färdigt över sexistiska American Apparel kan ni väl fortsätta med homofoba Champion."

@LO: "Fy för klädföretaget Champion som nekar jobb på grund av sexualitet"

@Tofflan: "Heder åt bemanningsföret s avslutade samarbetet m Champion! Nekades jobb pga sin sexualitet"

@marcusstenberg: "Jävligt bra av @performiq att dumpa klädjätten Champion som uppdragsgivare efter diskriminering"

@waspfactory: "Lägger till Champion på min bojkottslista, i sällskap med bl a Barilla."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.