Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

AD-dom om diskriminering till FN

En synskadad jurist som sökte jobb på Försäkringskassan nekades tjänsten trots att hon hade bäst meriter. Diskrimineringsombudsmannen stämde i Arbetsdomstolen utan framgång. För första gången har en AD-dom överklagats till FN.
Linnea Andersson Publicerad
Claudio Bresciani / TT
För första gången har en AD-dom från Sverige gått vidare till FN. Claudio Bresciani / TT

Efter att den synskadade juristen nekats jobbet stämde DO 2010 Försäkringskassan i AD för diskriminering på grund av funktionshinder. Men domstolen ansåg inte att juristen hade blivit diskriminerad, utan menade att det hade krävts för mycket av Försäkringskassan att anpassa arbetsuppgifterna till henne. Det skriver tidningen Lag & Avtal.

Unga synskadade upprördes över att Försäkringskassan, med tusentals anställda, hade infört ett ärendehanteringssystem som inte gick att anpassa till synskadade medarbetare. I och med det ansåg förbundet att systemet inte bara utestängde juristen i fråga utan alla synskadade som ville söka jobb på myndigheten i framtiden. Tillsammans med Synskadades riksförbund och den tidigare socialministern Bengt Lindqvist, f.d. FN-rapportör i handikappfrågor, överklagade de AD-domen till FN. (se faktaruta)

I överklagan till FN framfördes att den svenska regeringen har en funktionshinderstrategi som bland annat innebär att Försäkringskassan är en av 22 myndigheter som har i uppdrag att göra samhället mer tillgängligt för funktionshindrade.

Trots att FN-kommittén, i likhet med AD, ansåg att juristen inte hade diskriminerats på grund av sitt funktionshinder tror Mikael Ståhl, utredare och ombudsman på Synskadades riksförbund, på bättre lycka nästa gång eftersom svensk lag ändrats. Tidigare fanns inget förbud mot att utveckla ett tekniskt system som inte fungerar för synskadade.

– Men i januari 2015 fick diskrimineringslagen ett tillägg, bristande tillgänglighet är numer en diskrimineringsgrund, säger Mikael Ståhl till Lag & Avtal.

FN-kommitténs utslag kom i slutet av 2014. Hade Sverige fällts för diskriminering hade den svenska staten kritiserats och dessutom fått förklara hur man försöker lösa problemet.

FN-konventionen

Enligt FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter ska staten se till att det finns rättsligt skydd mot diskriminering och möjlighet till skälig anpassning. Att stater efterlever konventionen övervakas av en särskild FN-kommitté. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet

En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 13 november 2024, kl 06:01
Gravid och avskedad. Till vänster en kvinna med gravidmage, till höger en svensk lagbok.
Diskriminering på jobbet. En provanställd kvinna blev avskedad efter att ha avslöjat sin graviditet. Unionen stämmer företaget och kräver skadestånd för bland annat brott mot diskrimineringslagen. Foto: Lise Åserud/NTB/TT/Jessica Gow/TT.

Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning. 

På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.

Försökte få kvinnan att säga upp sig

Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.

Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.

Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten. 

– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.

Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?

– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.

Man måste inte berätta att man är gravid

En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.

Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?

– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.