Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

AD-dom om diskriminering till FN

En synskadad jurist som sökte jobb på Försäkringskassan nekades tjänsten trots att hon hade bäst meriter. Diskrimineringsombudsmannen stämde i Arbetsdomstolen utan framgång. För första gången har en AD-dom överklagats till FN.
Linnea Andersson Publicerad
Claudio Bresciani / TT
För första gången har en AD-dom från Sverige gått vidare till FN. Claudio Bresciani / TT

Efter att den synskadade juristen nekats jobbet stämde DO 2010 Försäkringskassan i AD för diskriminering på grund av funktionshinder. Men domstolen ansåg inte att juristen hade blivit diskriminerad, utan menade att det hade krävts för mycket av Försäkringskassan att anpassa arbetsuppgifterna till henne. Det skriver tidningen Lag & Avtal.

Unga synskadade upprördes över att Försäkringskassan, med tusentals anställda, hade infört ett ärendehanteringssystem som inte gick att anpassa till synskadade medarbetare. I och med det ansåg förbundet att systemet inte bara utestängde juristen i fråga utan alla synskadade som ville söka jobb på myndigheten i framtiden. Tillsammans med Synskadades riksförbund och den tidigare socialministern Bengt Lindqvist, f.d. FN-rapportör i handikappfrågor, överklagade de AD-domen till FN. (se faktaruta)

I överklagan till FN framfördes att den svenska regeringen har en funktionshinderstrategi som bland annat innebär att Försäkringskassan är en av 22 myndigheter som har i uppdrag att göra samhället mer tillgängligt för funktionshindrade.

Trots att FN-kommittén, i likhet med AD, ansåg att juristen inte hade diskriminerats på grund av sitt funktionshinder tror Mikael Ståhl, utredare och ombudsman på Synskadades riksförbund, på bättre lycka nästa gång eftersom svensk lag ändrats. Tidigare fanns inget förbud mot att utveckla ett tekniskt system som inte fungerar för synskadade.

– Men i januari 2015 fick diskrimineringslagen ett tillägg, bristande tillgänglighet är numer en diskrimineringsgrund, säger Mikael Ståhl till Lag & Avtal.

FN-kommitténs utslag kom i slutet av 2014. Hade Sverige fällts för diskriminering hade den svenska staten kritiserats och dessutom fått förklara hur man försöker lösa problemet.

FN-konventionen

Enligt FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter ska staten se till att det finns rättsligt skydd mot diskriminering och möjlighet till skälig anpassning. Att stater efterlever konventionen övervakas av en särskild FN-kommitté. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Gravid blev av med jobbet – DO kräver ersättning

En gravid konsult blev uppsagd efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen, DO, att kvinnan får 90 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 7 maj 2026, kl 08:34
Gravid blev uppsagd
En gravid kvinna blev uppsagd från ett bemanningsföretag efter en sjukskrivning. Nu kräver Diskrimineringsombudsmannen att kvinnan får ersättning. Colourbox

Uppdatering 12 maj: Företagen och kvinnan har nu slutit en överenskommelse om ersättning. DO avslutar därför ärendet och avstår från att stämma företagen i Arbetsdomstolen.

I december 2024 fick en kvinna jobb som konsult på ett bemanningsföretag. Samma dag blev hon uthyrd till ett kundföretag. I början av 2025 berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid och var då borta från jobbet några dagar på grund av graviditeten. I april blev hon sjukskriven på heltid på grund av besvär som uppstått av graviditeten. 

En dryg månad senare, i slutet av maj, kontaktade kundföretaget bemanningsföretaget för att berätta att de var missnöjda med hur uppdraget utförts. Samma dag blev kvinnan uppsagd av bemanningsföretaget.

DO kräver ersättning för diskriminering

Kvinnan anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO har utrett anmälan och kräver nu att båda företagen betalar 45 000 kronor vardera till kvinnan i ersättning. Enligt DO fick kvinnan inte fortsätta jobba för kundföretaget på grund av sina graviditetsrelaterade besvär. Det var i sin tur anledningen till att hon blev uppsagd från bemanningsföretaget. Kvinnan har därmed blivit utsatt för diskriminering.

Om företagen inte betalar kan DO stämma dem i Arbetsdomstolen.

Vad är diskriminering

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.