Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ygeman: Lyssna på de anställda i digitaliseringen

Under coronapandemin har arbetslivet tagit ett större digitalt kliv än på ett helt decennium. Det finns dock en mängd utmaningar kopplat till utvecklingen. Kollega har mött digitaliseringsminister Anders Ygeman som ger sin bild av vad som behöver hända.
Lina Björk Publicerad
Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), påpekar vikten av att anställda får rätt kompetensutveckling för att svenska företag ska hänga med i digitaliseringen. (Bilden är tagen vid ett annat intervjutillfälle). Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Det är få personer som inte ändrat om sin vardag under coronapandermin. Man jobbar hemifrån, har digitala möten och reser mindre i jobbet. Under en vår har digitaliseringen av arbetlivet haft samma utveckling som under tio år, och evolutionen går mot en framtid utan backspegel.

Men det finns utmaningar som måste tas med i beräkningen när utvecklingen går snabbt anser Anders Ygeman; Den etiska aspekten att lagra data som kan innebära stora integritetskränkningar för de anställda, att kompetensutveckla arbetskraften så att Sveriges företag kan hänga med, och att lyssna på de anställda om vad som ska och inte ska digitaliseras.

Även Kollegas intervju med ministern har påverkats av covid-19. Samtalet sker på telefon, men hur ringer man egentligen en minister? Hör man av sig till regeringskansliet och frågar om Anders är hemma? Som tur är får jag ett mejl inför intervjun med uppmaningen ”ring inte oss, vi ringer dig”

– Jag har svårt att tro att vi kommer att gå tillbaka i utvecklingen då många företag ser fördelarna med att mötas digitalt. De stora techbolagen har exempelvis sett att produktiviteten bland de anställda har ökat under coronapandemin, och de har därför pratat om att permanenta hemarbete för en del av personalstyrkan. Därtill gör hemarbetet att avstånd utmanas då det inte spelar någon roll om du jobbar i Silicon Valley eller Skellefteå, vilket kastar om kartan och bidrar till att du kan ha väldigt kvalificerade yrken på platser där det tidigare var omöjligt, säger Anders Ygeman (S), energi- och digitaliseringsminster.

Enligt Stiftelsen för strategisk forskning kommer vartannat jobb att automatiseras inom 20 år. Det kommer att innebära att jobb försvinner, men också att nya arbetstillfällen skapas.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

– Det är inte den nya tekniken som hotar jobben utan den gamla. Hittills har digitaliseringen lett till att fler jobb skapats än försvunnit. Om vi inte utvecklas kommer andra att använda den nya tekniken och springa ifrån oss, säger Anders Ygeman.

"Lyssna på de anställda"

I internationella rankingar ligger Sverige högt i hur långt man kommit i digitaliseringen. Men det finns stora utmaningar, inte minst på arbetsmarknaden där det inom många företag råder kompetensbrist kring de tekniska lösningarna. De företag som jobbar aktivt med digitalisering kommer att klara sig bra, men de företag som inte hängt med i utvecklingen kommer att få det svårt, särskilt då coronapandemin har bedarrat och de har blivit frånkörda av dem som satsat på den nya tekniken anser Anders Ygeman.

För de företag som ska påbörja sin digitalisering stavas lösningen de anställda.

– De anställdas perspektiv ska vara drivande. Och att lyssna på dem kommer att ha en helt avgörande roll för om företaget kommer att lyckas med digitalisering eller inte.

Han är den högst ansvariga politikern för digitaliseringen men ser gärna att både den anställda och arbetsgivaren tar ett ansvar i utvecklingen.

– Statens roll är att se till att det finns ett gott utbildningsutbud på högskola och universitet och bra former för vidareutbildning för den arbetskraften som måste höja sin kompetens. Sedan har vi så klart också ett bredare ansvar, att se till att det finns bra uppkoppling i hela landet så att det över huvud taget finns förutsättningar att jobba digitalt, säger Anders Ygeman.

Skydda anställdas integritet

En annan aspekt på den ökade digitaliseringen är integriteten i arbetslivet. När olika typer av nya system införs i företagen kommer en stor mängd data utgöras av information om de anställda, exempelvis hur de använder arbetsredskap, när de är inloggade och personliga uppgifter för löneutbetalningar. 

– Den etiska aspekten är väldigt viktig och min bild är ändå att företagen har god kunskap om de anställdas integritet, samtidigt tror jag att det är viktigt att vara transparent om vilken information som samlas in, hur den lagras och vad den ska användas till. Här har vi ett starkt skydd i GDPR och vi ska fortsätta ha ett skydd, annars kommer ingen att vilja lämna ifrån sig data. I dag kan man koppla upp nästan varenda hushållsartikel, och jag struntar i om någon vet hur ofta jag tänder och släcker lamporna, men om det samtidigt betyder att någon kan lista ut när jag är hemma eller borta så kan det bli ett bekymmer.

Ökade resurser till Datainspektionen

Datainspektionen kommer att vara en av de myndigheterna som ska kontrollera att de anställdas rättigheter skyddas i samband med att deras personuppgifter lagras. Regeringen kommer att tillföra mer resurser för att de ska kunna möta den utveckling som skett under våren.

Är datainspektionen tillräckligt stora att möta den digitaliseringsvåg som sker nu?
– Jag kan inte säga exakt hur mycket resurser vi kommer att tillföra, men vår bedömning är att de har de förutsättningarna som behövs.

Digitaliserignsrådet

Digitaliseringsrådet kom till 2017 på uppdrag av regeringen. Bland de tio ledamötena i rådet som leds av Anders Ygeman hittas bland annat Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Syftet är att samordna det strategiska arbetet kring fem delmål:

  • Digital ledning
  • Digital kompetens
  • Digital trygghet
  • Digital infrastruktur
  • Digital innovasion  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”. 

Digitalisering

Experten: Emotionell AI fungerar inte

Startup-företag säljer AI som påstås kunna läsa dina känslor. Men tekniken fungerar inte, enligt AI-forskaren Andrew McStay. Han får medhåll från människorättsaktivister och politiker.
Noa Söderberg Publicerad 5 december 2024, kl 06:03
Till vänster en kvinna som får sitt ansikte skannat. Till höger AI-experten Andrew McStay.
Teknikföretag marknadsför emotionell AI som kan tolka känslor, men enligt forskare är det långt ifrån verkligheten. ”Det fungerar inte särskilt bra”, menar experten Andrew McStay (bilden). Foto: Colourbox/Ben Bland.

Artikeln sammanfattad:


Startup-företag marknadsför AI som kan läsa av känslor, men forskare och aktivister är skeptiska till teknikens effektivitet.

Emotionell AI används redan i många branscher, men kritiker menar att tekniken bygger på felaktiga antaganden och generaliseringar.

Förespråkare hävdar att tekniken fungerar, men erkänner att det finns kulturella och individuella variationer i känslouttryck.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Datorer som läser av människors känslor kan låta som science fiction. Men som Kollega tidigare har rapporterat används sådana AI-program redan i en lång rad branscher – och har testats i de ljudisolerade kontorsbås som finns i många öppna kontorslandskap.

Så hur går det till? Först och främst behöver man låta en dator filma ens ansikte, eller mäta saker som puls, röstläge och svettningar. Andrew McStay, chef över forskningscentret Emotional AI Lab vid walesiska Bangor University, berättar vad som händer sedan.

– De flesta program lägger samman utåtriktade beteenden i ett kluster. Ansiktsuttryck, till exempel. Ett raster läggs över en människas ansikte, och på så vis mäts områden runt hakan, ögonen, munnen, näsan och andra muskler i ansiktet. 

– Då kan man mäta ansiktsuttryck, och idén är att om man kan mäta ansiktsuttryck så kan man anta vad personen känner.

Datorns kamera fångar alltså mikroskopiska förändringar i ens minspel. De kopplas sedan till 5-10 olika känslokategorier: glädje, sorg, ilska, förvåning, med flera. 

Fungerar inte särskilt bra

Andrew McStay är skeptisk till teknikens två utgångspunkter – att människors inre känsloliv kan delas in i ett fåtal kategorier, och att känslor kan avläsas genom att snabbt titta i ansiktet. Han har fått samma fråga många gånger: fungerar det verkligen?

– Gällande de flesta sådana här system och teknologier, som utvecklas av startupföretag och marknadsförs i dag, så är det breda svaret: nej, de fungerar inte särskilt bra.

Han fortsätter:

– Den övergripande idén med de här teknikerna är att om man förstår utåtriktat beteende så förstår man någonting om vad som pågår inuti en person. Ofta är det ett problematiskt antagande.

AI-programmen har byggts genom att dela in en stor mängd filmade ansikten i de känslokategorier som nämns ovan. De kategoriserade videorna har sedan använts som träningsdata till algoritmer, i en process som kallas maskininlärning (se faktaruta). Därför kan känsloavläsningen nu ske automatiskt, utan att människor är inblandade.

Emotionell AI får kritik av forskare

McStay är inte ensam i sin kritik. I förarbetena till EU:s nya AI-lag (se faktaruta) konstateras att det finns en ”allvarlig oro över den vetenskapliga grunden” för emotionell AI. Människorättsorganisationerna Access Now och European Digital Rights, dataskyddsmyndigheter i bland annat Storbritannien och profilerade psykologer har uttryckt samma sak.

Men forskarna är inte eniga. Många företag som sysslar med emotionell AI ser sig som arvtagare till Paul Ekman – en amerikansk psykolog som forskat om just mikroskopiska förändringar i ansiktsuttryck och hur de hänger ihop med våra känslor. 

En av de som hänvisar till Ekman är Graham Page. Han är chef över den största avdelningen på Affectiva, ett företag som enligt egen utsago uppfann produktkategorin emotionell AI. I dag ingår de i den svenska Smart Eye-koncernen.

– Vi upprepar i princip de saker som Ekman och andra har upptäckt, säger han när Kollega ringer upp.

Skamsen eller glad - hur kan AI veta skillnaden?

De som uttryckt kritik mot tekniken menar bland annat att människors känslouttryck varierar mellan kulturer, grupper och enskilda individer, och att de breda generaliseringar som krävs därför inte kan göras. Graham Page säger att han delvis håller med.

– Det stämmer, så till vida att man till exempel kan le för att man skäms. Eller rynka på näsan för att det kliar, snarare än att man känner sig äcklad. Men de generella dragen stämmer fortfarande.

Det händer att vi förenklar saker i marknadsföringssyfte.

Han säger att den träningsdata som Affectiva byggt sin AI på – över 17 miljoner ansiktsvideor – har hämtats från så många länder som möjligt för att minska risken för fördomsfulla algoritmer. Han säger också att en människa nästan alltid är inblandad när resultaten från Affectivas emotionella AI samlas in och analyseras.

Men trots det kan ert system läsa av mitt leende, dra slutsatsen att jag är glad och skriva ut det på en skärm. Jag testade det själv hos Smart Eye. Finns det inte risker med det?

– Jag tror att du har fått se en liten del av alla mätpunkter, säger Graham Page och fortsätter:

– Det händer att vi förenklar saker i marknadsföringssyfte. Men när vi lär upp de som ska använda produkterna är vi tydliga med hur det fungerar, så att de kan förstå på djupet. Oftast betyder ett leende glädje, men inte alltid. Vi erkänner det.

Men de som är skeptiska till att man alls kan generalisera och läsa av känslor på det här sättet, de har fel?

– Ja.

Intervjun går mot sitt slut. Graham Page säger att den blev ungefär som han förväntade sig. Han tycker att diskussionen om vetenskapligheten i emotionell AI ibland ”fastnar i teorin”.

– Menar de på allvar att man inte kan utläsa någon information om hur en människa mår genom att titta i personens ansikte? Självklart kan man det.

Det här är del tre i Kollegas serie om emotionell AI. Del ett hittar du här och del två kan du läsa här

Affectivas träningsdata

Affectivas algoritm för känsloavläsning har tränats på över 17 miljoner ansiktsvideor från mer än 90 länder, enligt egna uppgifter.

Företaget uppger att videorna har samlats in genom marknadsundersökningar och konsumentpaneler, och att alla personer som har studerats har godkänt det.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare erfarenhet.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft.

EU:s nya AI-lag

EU:s övergripande lagpaket om AI är världens första i sitt slag. Det reglerar AI-verktyg utifrån risknivå – ju högre risk, desto större ansvar för den som skapar och använder verktyget. Det som anses allra mest riskfyll blir helt förbjudet. Hit hör bland annat emotionell AI som riktas mot anställda, men även mot skolelever. 

Lagen trädde i kraft i augusti 2024, men reglerna börjar gälla med olika fördröjning. Först ut är förbuden, som börjar gälla från februari 2025.