Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ygeman: Lyssna på de anställda i digitaliseringen

Under coronapandemin har arbetslivet tagit ett större digitalt kliv än på ett helt decennium. Det finns dock en mängd utmaningar kopplat till utvecklingen. Kollega har mött digitaliseringsminister Anders Ygeman som ger sin bild av vad som behöver hända.
Lina Björk Publicerad
Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), påpekar vikten av att anställda får rätt kompetensutveckling för att svenska företag ska hänga med i digitaliseringen. (Bilden är tagen vid ett annat intervjutillfälle). Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Det är få personer som inte ändrat om sin vardag under coronapandermin. Man jobbar hemifrån, har digitala möten och reser mindre i jobbet. Under en vår har digitaliseringen av arbetlivet haft samma utveckling som under tio år, och evolutionen går mot en framtid utan backspegel.

Men det finns utmaningar som måste tas med i beräkningen när utvecklingen går snabbt anser Anders Ygeman; Den etiska aspekten att lagra data som kan innebära stora integritetskränkningar för de anställda, att kompetensutveckla arbetskraften så att Sveriges företag kan hänga med, och att lyssna på de anställda om vad som ska och inte ska digitaliseras.

Även Kollegas intervju med ministern har påverkats av covid-19. Samtalet sker på telefon, men hur ringer man egentligen en minister? Hör man av sig till regeringskansliet och frågar om Anders är hemma? Som tur är får jag ett mejl inför intervjun med uppmaningen ”ring inte oss, vi ringer dig”

– Jag har svårt att tro att vi kommer att gå tillbaka i utvecklingen då många företag ser fördelarna med att mötas digitalt. De stora techbolagen har exempelvis sett att produktiviteten bland de anställda har ökat under coronapandemin, och de har därför pratat om att permanenta hemarbete för en del av personalstyrkan. Därtill gör hemarbetet att avstånd utmanas då det inte spelar någon roll om du jobbar i Silicon Valley eller Skellefteå, vilket kastar om kartan och bidrar till att du kan ha väldigt kvalificerade yrken på platser där det tidigare var omöjligt, säger Anders Ygeman (S), energi- och digitaliseringsminster.

Enligt Stiftelsen för strategisk forskning kommer vartannat jobb att automatiseras inom 20 år. Det kommer att innebära att jobb försvinner, men också att nya arbetstillfällen skapas.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

– Det är inte den nya tekniken som hotar jobben utan den gamla. Hittills har digitaliseringen lett till att fler jobb skapats än försvunnit. Om vi inte utvecklas kommer andra att använda den nya tekniken och springa ifrån oss, säger Anders Ygeman.

"Lyssna på de anställda"

I internationella rankingar ligger Sverige högt i hur långt man kommit i digitaliseringen. Men det finns stora utmaningar, inte minst på arbetsmarknaden där det inom många företag råder kompetensbrist kring de tekniska lösningarna. De företag som jobbar aktivt med digitalisering kommer att klara sig bra, men de företag som inte hängt med i utvecklingen kommer att få det svårt, särskilt då coronapandemin har bedarrat och de har blivit frånkörda av dem som satsat på den nya tekniken anser Anders Ygeman.

För de företag som ska påbörja sin digitalisering stavas lösningen de anställda.

– De anställdas perspektiv ska vara drivande. Och att lyssna på dem kommer att ha en helt avgörande roll för om företaget kommer att lyckas med digitalisering eller inte.

Han är den högst ansvariga politikern för digitaliseringen men ser gärna att både den anställda och arbetsgivaren tar ett ansvar i utvecklingen.

– Statens roll är att se till att det finns ett gott utbildningsutbud på högskola och universitet och bra former för vidareutbildning för den arbetskraften som måste höja sin kompetens. Sedan har vi så klart också ett bredare ansvar, att se till att det finns bra uppkoppling i hela landet så att det över huvud taget finns förutsättningar att jobba digitalt, säger Anders Ygeman.

Skydda anställdas integritet

En annan aspekt på den ökade digitaliseringen är integriteten i arbetslivet. När olika typer av nya system införs i företagen kommer en stor mängd data utgöras av information om de anställda, exempelvis hur de använder arbetsredskap, när de är inloggade och personliga uppgifter för löneutbetalningar. 

– Den etiska aspekten är väldigt viktig och min bild är ändå att företagen har god kunskap om de anställdas integritet, samtidigt tror jag att det är viktigt att vara transparent om vilken information som samlas in, hur den lagras och vad den ska användas till. Här har vi ett starkt skydd i GDPR och vi ska fortsätta ha ett skydd, annars kommer ingen att vilja lämna ifrån sig data. I dag kan man koppla upp nästan varenda hushållsartikel, och jag struntar i om någon vet hur ofta jag tänder och släcker lamporna, men om det samtidigt betyder att någon kan lista ut när jag är hemma eller borta så kan det bli ett bekymmer.

Ökade resurser till Datainspektionen

Datainspektionen kommer att vara en av de myndigheterna som ska kontrollera att de anställdas rättigheter skyddas i samband med att deras personuppgifter lagras. Regeringen kommer att tillföra mer resurser för att de ska kunna möta den utveckling som skett under våren.

Är datainspektionen tillräckligt stora att möta den digitaliseringsvåg som sker nu?
– Jag kan inte säga exakt hur mycket resurser vi kommer att tillföra, men vår bedömning är att de har de förutsättningarna som behövs.

Digitaliserignsrådet

Digitaliseringsrådet kom till 2017 på uppdrag av regeringen. Bland de tio ledamötena i rådet som leds av Anders Ygeman hittas bland annat Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Syftet är att samordna det strategiska arbetet kring fem delmål:

  • Digital ledning
  • Digital kompetens
  • Digital trygghet
  • Digital infrastruktur
  • Digital innovasion  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.