Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Ygeman: Lyssna på de anställda i digitaliseringen

Under coronapandemin har arbetslivet tagit ett större digitalt kliv än på ett helt decennium. Det finns dock en mängd utmaningar kopplat till utvecklingen. Kollega har mött digitaliseringsminister Anders Ygeman som ger sin bild av vad som behöver hända.
Lina Björk Publicerad
Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), påpekar vikten av att anställda får rätt kompetensutveckling för att svenska företag ska hänga med i digitaliseringen. (Bilden är tagen vid ett annat intervjutillfälle). Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Det är få personer som inte ändrat om sin vardag under coronapandermin. Man jobbar hemifrån, har digitala möten och reser mindre i jobbet. Under en vår har digitaliseringen av arbetlivet haft samma utveckling som under tio år, och evolutionen går mot en framtid utan backspegel.

Men det finns utmaningar som måste tas med i beräkningen när utvecklingen går snabbt anser Anders Ygeman; Den etiska aspekten att lagra data som kan innebära stora integritetskränkningar för de anställda, att kompetensutveckla arbetskraften så att Sveriges företag kan hänga med, och att lyssna på de anställda om vad som ska och inte ska digitaliseras.

Även Kollegas intervju med ministern har påverkats av covid-19. Samtalet sker på telefon, men hur ringer man egentligen en minister? Hör man av sig till regeringskansliet och frågar om Anders är hemma? Som tur är får jag ett mejl inför intervjun med uppmaningen ”ring inte oss, vi ringer dig”

– Jag har svårt att tro att vi kommer att gå tillbaka i utvecklingen då många företag ser fördelarna med att mötas digitalt. De stora techbolagen har exempelvis sett att produktiviteten bland de anställda har ökat under coronapandemin, och de har därför pratat om att permanenta hemarbete för en del av personalstyrkan. Därtill gör hemarbetet att avstånd utmanas då det inte spelar någon roll om du jobbar i Silicon Valley eller Skellefteå, vilket kastar om kartan och bidrar till att du kan ha väldigt kvalificerade yrken på platser där det tidigare var omöjligt, säger Anders Ygeman (S), energi- och digitaliseringsminster.

Enligt Stiftelsen för strategisk forskning kommer vartannat jobb att automatiseras inom 20 år. Det kommer att innebära att jobb försvinner, men också att nya arbetstillfällen skapas.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

– Det är inte den nya tekniken som hotar jobben utan den gamla. Hittills har digitaliseringen lett till att fler jobb skapats än försvunnit. Om vi inte utvecklas kommer andra att använda den nya tekniken och springa ifrån oss, säger Anders Ygeman.

"Lyssna på de anställda"

I internationella rankingar ligger Sverige högt i hur långt man kommit i digitaliseringen. Men det finns stora utmaningar, inte minst på arbetsmarknaden där det inom många företag råder kompetensbrist kring de tekniska lösningarna. De företag som jobbar aktivt med digitalisering kommer att klara sig bra, men de företag som inte hängt med i utvecklingen kommer att få det svårt, särskilt då coronapandemin har bedarrat och de har blivit frånkörda av dem som satsat på den nya tekniken anser Anders Ygeman.

För de företag som ska påbörja sin digitalisering stavas lösningen de anställda.

– De anställdas perspektiv ska vara drivande. Och att lyssna på dem kommer att ha en helt avgörande roll för om företaget kommer att lyckas med digitalisering eller inte.

Han är den högst ansvariga politikern för digitaliseringen men ser gärna att både den anställda och arbetsgivaren tar ett ansvar i utvecklingen.

– Statens roll är att se till att det finns ett gott utbildningsutbud på högskola och universitet och bra former för vidareutbildning för den arbetskraften som måste höja sin kompetens. Sedan har vi så klart också ett bredare ansvar, att se till att det finns bra uppkoppling i hela landet så att det över huvud taget finns förutsättningar att jobba digitalt, säger Anders Ygeman.

Skydda anställdas integritet

En annan aspekt på den ökade digitaliseringen är integriteten i arbetslivet. När olika typer av nya system införs i företagen kommer en stor mängd data utgöras av information om de anställda, exempelvis hur de använder arbetsredskap, när de är inloggade och personliga uppgifter för löneutbetalningar. 

– Den etiska aspekten är väldigt viktig och min bild är ändå att företagen har god kunskap om de anställdas integritet, samtidigt tror jag att det är viktigt att vara transparent om vilken information som samlas in, hur den lagras och vad den ska användas till. Här har vi ett starkt skydd i GDPR och vi ska fortsätta ha ett skydd, annars kommer ingen att vilja lämna ifrån sig data. I dag kan man koppla upp nästan varenda hushållsartikel, och jag struntar i om någon vet hur ofta jag tänder och släcker lamporna, men om det samtidigt betyder att någon kan lista ut när jag är hemma eller borta så kan det bli ett bekymmer.

Ökade resurser till Datainspektionen

Datainspektionen kommer att vara en av de myndigheterna som ska kontrollera att de anställdas rättigheter skyddas i samband med att deras personuppgifter lagras. Regeringen kommer att tillföra mer resurser för att de ska kunna möta den utveckling som skett under våren.

Är datainspektionen tillräckligt stora att möta den digitaliseringsvåg som sker nu?
– Jag kan inte säga exakt hur mycket resurser vi kommer att tillföra, men vår bedömning är att de har de förutsättningarna som behövs.

Digitaliserignsrådet

Digitaliseringsrådet kom till 2017 på uppdrag av regeringen. Bland de tio ledamötena i rådet som leds av Anders Ygeman hittas bland annat Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Syftet är att samordna det strategiska arbetet kring fem delmål:

  • Digital ledning
  • Digital kompetens
  • Digital trygghet
  • Digital infrastruktur
  • Digital innovasion  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.