Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så kan Sverige bli bäst på digitalisering

Digital teknik måste bli tillgänglig för alla – annars kommer Sverige aldrig att bli världsbäst på digitalisering.
– Det är synd om vi nöjer oss med att sitta i passagerarsätet, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi.
David Österberg Publicerad
Shutterstock, Örebro universitet
Amy Loutfi tycker att Sveriges mål med digitalisering ska vara att ska livskvalitet och välstånd. Shutterstock, Örebro universitet

Under coronakrisen blev många tjänstemän mer digitala. När vi inte längre kunde träffas började vi använda digital teknik för att sköta våra jobb. Tjänsteresor, konferenser och fikaraster ersattes av videomöten och chattar.

Men att vi är bra på att använda oss av digital teknik är inte tillräckligt, enligt Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver hon att Sveriges mål att vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter inte är tillräckligt ambitiöst. Amy Loutfi anser att vi måste utveckla egen digital teknik. På så vis kan vi själva bestämma hur den utformas och anpassa den efter våra behov.

– Det vore synd om vi nöjer oss med att bara använda teknologi som andra skapar. Målet med digitalisering skiljer sig åt mellan länder. Vårt mål tycker jag ska vara att skapa livskvalitet, välstånd, att bidra till det demokratiska samtalet. Om vi fokuserar på det kommer andra länder att titta på Sverige och följa efter, säger hon till Kollega.

Öka den digitala delaktigheten

Men om Sverige ska bli världsledande på digitalisering måste hela befolkningen involveras, enligt Amy Loutfi. Så är det inte i dag. Enligt en rapport från Internetstiftelsen känner sig en av tio inte delaktiga i det digitala samhället. En femtedel av svenskarna över 76 år anser till och med att digitala samhällstjänster försvårar deras liv. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter när det gäller användandet av digitala samhällstjänster. Rapporten visar också att en miljon människor använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls.

Amy Loutfi ser flera möjliga lösningar på bristen på delaktighet. Hon anser att flera samhällsaktörer måste ta större ansvar och att biblioteken borde få ett delvis annorlunda uppdrag för att förbättra människors kunskap om digital teknik.

Hon tycker också att de tekniska team som utvecklar ny teknik måste bli mer heterogena. I dag är teknikutvecklare i huvudsak män, med liknande bakgrund: ”Idén om att ’få tjejer intresserade av teknik’ borde försvinna och i stället vändas upp och ned. Vi behöver fråga oss hur vi gör teknik intressant, för tjejer och för alla. Huvudansvaret bör ligga hos utbildningsanordnare och arbetsgivare, som behöver erbjuda attraktiva karriärmöjligheter”, skriver hon i Omstartskommissionens rapport.

Kompetensutveckling i arbetslivet och mer digitalisering i skolan

Men även den del av befolkningen som i dag använder digital teknik behöver djupare förståelse för hur digitaliseringen påverkar oss. Artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden och arbetsuppgifter förändras. Amy Loutfi anser därför att kompetensutvecklingen måste bli tillgänglig för fler och att utbildning i digitalisering måste bli en integrerad del i fler ämnen i grundskolan.

Läs mer Ygeman: Lyssna på de anställda om digitalisering

Amy Loutfi är övertygad om att vi kommer att ha stor glädje av digitaliseringen. Rätt använd kan nya digitala tekniker hjälpa oss med svåra samhällsproblem som klimatkrisen och underlätta för vården och skolan. Förutsättningen är politiska beslut och tydligt ledarskap.

Kan du ha förståelse för att människor oroar sig för att robotarna blir smartare än oss och tar över?
– De är redan mycket smartare. Men deras intelligens bygger på beräkningsförmåga. Och det är precis det vi behöver hjälp med. Vår intelligens är av ett annat slag och den intelligensen är vi inte intresserade av att duplicera. Mitt råd är att försöka balansera oron med nyfikenhet. I Sverige finns goda möjligheter att gå kurser och vidareutbilda sig. Sveriges lärosäten har stort ansvar för att bidra med kunskap och information. Det finns många organisationer som arbetar febrilt med att nå ut till alla. Med kunskap får man en mer nyanserad bild av vad digitaliseringen innebär. Jag tror också att vi behöver platser för att diskutera digitalisering. Om man får dela oron för en dystopisk framtid med andra tror jag att oron minskar.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

SKA STÄRKA SVERIGE EFTER KRISEN

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

För två veckor sedan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.