Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så kan Sverige bli bäst på digitalisering

Digital teknik måste bli tillgänglig för alla – annars kommer Sverige aldrig att bli världsbäst på digitalisering.
– Det är synd om vi nöjer oss med att sitta i passagerarsätet, säger Amy Loutfi, professor i informationsteknologi.
David Österberg Publicerad
Shutterstock, Örebro universitet
Amy Loutfi tycker att Sveriges mål med digitalisering ska vara att ska livskvalitet och välstånd. Shutterstock, Örebro universitet

Under coronakrisen blev många tjänstemän mer digitala. När vi inte längre kunde träffas började vi använda digital teknik för att sköta våra jobb. Tjänsteresor, konferenser och fikaraster ersattes av videomöten och chattar.

Men att vi är bra på att använda oss av digital teknik är inte tillräckligt, enligt Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver hon att Sveriges mål att vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter inte är tillräckligt ambitiöst. Amy Loutfi anser att vi måste utveckla egen digital teknik. På så vis kan vi själva bestämma hur den utformas och anpassa den efter våra behov.

– Det vore synd om vi nöjer oss med att bara använda teknologi som andra skapar. Målet med digitalisering skiljer sig åt mellan länder. Vårt mål tycker jag ska vara att skapa livskvalitet, välstånd, att bidra till det demokratiska samtalet. Om vi fokuserar på det kommer andra länder att titta på Sverige och följa efter, säger hon till Kollega.

Öka den digitala delaktigheten

Men om Sverige ska bli världsledande på digitalisering måste hela befolkningen involveras, enligt Amy Loutfi. Så är det inte i dag. Enligt en rapport från Internetstiftelsen känner sig en av tio inte delaktiga i det digitala samhället. En femtedel av svenskarna över 76 år anser till och med att digitala samhällstjänster försvårar deras liv. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter när det gäller användandet av digitala samhällstjänster. Rapporten visar också att en miljon människor använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls.

Amy Loutfi ser flera möjliga lösningar på bristen på delaktighet. Hon anser att flera samhällsaktörer måste ta större ansvar och att biblioteken borde få ett delvis annorlunda uppdrag för att förbättra människors kunskap om digital teknik.

Hon tycker också att de tekniska team som utvecklar ny teknik måste bli mer heterogena. I dag är teknikutvecklare i huvudsak män, med liknande bakgrund: ”Idén om att ’få tjejer intresserade av teknik’ borde försvinna och i stället vändas upp och ned. Vi behöver fråga oss hur vi gör teknik intressant, för tjejer och för alla. Huvudansvaret bör ligga hos utbildningsanordnare och arbetsgivare, som behöver erbjuda attraktiva karriärmöjligheter”, skriver hon i Omstartskommissionens rapport.

Kompetensutveckling i arbetslivet och mer digitalisering i skolan

Men även den del av befolkningen som i dag använder digital teknik behöver djupare förståelse för hur digitaliseringen påverkar oss. Artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden och arbetsuppgifter förändras. Amy Loutfi anser därför att kompetensutvecklingen måste bli tillgänglig för fler och att utbildning i digitalisering måste bli en integrerad del i fler ämnen i grundskolan.

Läs mer Ygeman: Lyssna på de anställda om digitalisering

Amy Loutfi är övertygad om att vi kommer att ha stor glädje av digitaliseringen. Rätt använd kan nya digitala tekniker hjälpa oss med svåra samhällsproblem som klimatkrisen och underlätta för vården och skolan. Förutsättningen är politiska beslut och tydligt ledarskap.

Kan du ha förståelse för att människor oroar sig för att robotarna blir smartare än oss och tar över?
– De är redan mycket smartare. Men deras intelligens bygger på beräkningsförmåga. Och det är precis det vi behöver hjälp med. Vår intelligens är av ett annat slag och den intelligensen är vi inte intresserade av att duplicera. Mitt råd är att försöka balansera oron med nyfikenhet. I Sverige finns goda möjligheter att gå kurser och vidareutbilda sig. Sveriges lärosäten har stort ansvar för att bidra med kunskap och information. Det finns många organisationer som arbetar febrilt med att nå ut till alla. Med kunskap får man en mer nyanserad bild av vad digitaliseringen innebär. Jag tror också att vi behöver platser för att diskutera digitalisering. Om man får dela oron för en dystopisk framtid med andra tror jag att oron minskar.

Läs mer: 5 yrken som är på väg bort

SKA STÄRKA SVERIGE EFTER KRISEN

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

För två veckor sedan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.