Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Miljardsatsning på bredband backas upp av EU

EU ställer sig bakom regeringens IT-satsning ­– 3,25 miljarder läggs på bredbandsutbyggnad fram till 2020. Beskedet välkomnas av Unionen.
Anton Andersson Publicerad
HENRIK MONTGOMERY / TT
It-minister Mehmet Kaplan tror att det finns stora möjligheter att nå målet om att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till 2020. HENRIK MONTGOMERY / TT

Satsningen är en del i det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. De öronmärkta pengarna ges till utbyggnad i områden där marknaden inte anser det är lönsamt att bygga ut. För notan står både regeringen, som pytsar in 1,93 miljarder kronor, och EU som nu lovat att lägga 1,32 miljarder.

EU-kommissionen har tidigare godkänt Sveriges regionalfondsprogram, som innehåller ytterligare 1,2 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i norra Sverige.

Enligt it-minister Mehmet Kaplan finns det nu stora möjligheter att nå målet att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till minst 100 megabit år 2020.

– En bra internet-anslutning är idag en nödvändighet för att människor fullt ut ska kunna vara delaktiga i samhället. Med de här pengarna ökar vi takten i bredbandsutbyggnaden, säger it-ministern i ett pressmeddelande.

Unionens samhällspolitiske chef Cecilia Beskow applåderar bredbandssatsningen och hoppas på att utbyggnaden ska kunna ge näringsidkare utanför tätorterna bättre förutsättningar att driva  verksamhet.

 – Vi har ju sett på nyheterna den senaste tiden hur oerhört svårt det är  bedriva företag utan en ordentlig uppkoppling. Det här är en viktig satsning för hela arbetsmarknaden och för Unionens medlemmar, säger Cecilia Beskow till Kollega.

Pengarna kommer att fördelas av länsstyrelserna och är möjliga att söka fram till programperiodens slut år 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.