Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Förlängt uppdrag för digitaliseringskommission

I nästa vecka ska Digitaliseringskommissionen överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Men det tar inte slut för det - i dag meddelar regeringen att kommissionen får ett år förlängt, med ett nytt tilläggsdirektiv.
Gabriella Westberg Publicerad
Jan Guliksen får sitt uppdrag förlängt som ordförande för Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringskommissionen tillsattes 2012 med uppdrag att verka för att det IT-politiska målet – att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – uppnås.

Ett antal delbetänkanden har lämnats sedan starten, bland annat antologin ”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” som presenterades i somras. I nästa vecka överlämnas slutbetänkandet (för uppdraget 2012-2015) till regeringen.

- Jag är jätteglad att regeringen valt att förlänga vårt uppdrag. Det visar väl att de tycker att vi har gjort ett bra jobb. Det normala är annars att en utredning jobbar i 3-4 år, varpå en ny utredning tillsätts med ett nytt fokus. Och en ny ledning, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, som nu får ett år förlängt som kommissionens ordförande.

I det nya uppdraget poängteras att kommissionen ska ”stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor”, får ni mer inflytande i politikens utformande nu?

- Nja, vi lägger fram förslag. Men IT-minister Mehmet Kaplan aviserade tidigare i år att man behöver ta fram en ny digital agenda, eftersom den tidigare agendan redan är genomförd. Nu behövs nya mål och vi får vara med i det arbetet och forma vägen fram.

Digitaliseringskommissionen har även under den gångna utredningsperioden lagt fram flera förslag som regeringen följt upp med politiska beslut, påpekar Jan Guliksen.

I mars föreslog kommissionen att underlätta för IT-tjänster i hemmet, som sedan blev en del av migrationsuppgörelsen under hösten. Digitaliseringskommissionen har också påtalat behovet av en strategi för IT i skolan - vilket utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen gett i uppdrag åt Skolverket att ta fram.

- Jag är nöjd över att ha lyckats komma fram med flera beslutbara förslag, säger Jan Gulliksen. 

Läs mer: RIT-avdrag ska ge fler IT-jobb

Är det några frågor som ni inte gått i mål med?

- Utvecklingen på IT-området är så snabb, mängden nya frågor växer snabbare än vi hinner besvara. När vi drog igång 2012 anade vi till exempel inte vilken jättestor fråga delningsekonomin skulle bli tre år senare, vikten av att utveckla metoder och rutiner och ta fram regelverk som stöttar en god utveckling där.

Läs mer: Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Vilka blir de hetaste frågorna för Digitaliseringskommissionen 2016?

- Två frågor, den ena är att tillse digital kompetens, och då menar jag från grundskolan till högre utbildning och livslångt lärande. Att underlätta karriärväxling när digitaliseringen tar vissa jobb och nya arbetsuppgifter kommer till.

- Det andra är behovet av IT-arbetskraft. I dag råder negativ arbetslöshet på IT-området. När regeringen har som högsta mål att minska arbetslösheten borde man börja med att förse den sektor där det råder brist på arbetskraft.

Digital arbetsmiljö är ett annat område som är under uppsegling, menar Jan Gulliksen. I dag är man beroende av digital teknik i nästan varenda typ av arbete.

- Vem ser efter den digitala arbetsmiljön, att den är sund och utvecklande för oss och hur den står i relation till arbetsmiljölagstiftningen? Det vill vi titta mer på, säger han.

Digitaliserings-kommissionen

Ordförande för Digitaliseringskommissionen är Jan Gulliksen, professor i maskin-människa interaktion vid KTH.
Under 2015 har även Unionens utredare Fredrik Söderqvist tillkommit som en av ledamöterna i kommissionen, liksom Swedbanks digitaliserings- och framtidsekonom Anna Fällender och konsulten Paulina Modlitba Söderlund. 

Uppdraget:
2016:

  • Redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen.
  • Stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor.

2015:

  • Genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige
  • Identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken
  • Utreda hur främjande av digitaliseringen bör bedrivas på nationell nivå

Se Digitaliseringskommissionens ursprungliga direktiv här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.