Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Digitaliseringskommissionen tillsattes 2012 med uppdrag att verka för att det IT-politiska målet – att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – uppnås.
Ett antal delbetänkanden har lämnats sedan starten, bland annat antologin ”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” som presenterades i somras. I nästa vecka överlämnas slutbetänkandet (för uppdraget 2012-2015) till regeringen.
- Jag är jätteglad att regeringen valt att förlänga vårt uppdrag. Det visar väl att de tycker att vi har gjort ett bra jobb. Det normala är annars att en utredning jobbar i 3-4 år, varpå en ny utredning tillsätts med ett nytt fokus. Och en ny ledning, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, som nu får ett år förlängt som kommissionens ordförande.
I det nya uppdraget poängteras att kommissionen ska ”stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor”, får ni mer inflytande i politikens utformande nu?
- Nja, vi lägger fram förslag. Men IT-minister Mehmet Kaplan aviserade tidigare i år att man behöver ta fram en ny digital agenda, eftersom den tidigare agendan redan är genomförd. Nu behövs nya mål och vi får vara med i det arbetet och forma vägen fram.
Digitaliseringskommissionen har även under den gångna utredningsperioden lagt fram flera förslag som regeringen följt upp med politiska beslut, påpekar Jan Guliksen.
I mars föreslog kommissionen att underlätta för IT-tjänster i hemmet, som sedan blev en del av migrationsuppgörelsen under hösten. Digitaliseringskommissionen har också påtalat behovet av en strategi för IT i skolan - vilket utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen gett i uppdrag åt Skolverket att ta fram.
- Jag är nöjd över att ha lyckats komma fram med flera beslutbara förslag, säger Jan Gulliksen.
Läs mer: RIT-avdrag ska ge fler IT-jobb
Är det några frågor som ni inte gått i mål med?
- Utvecklingen på IT-området är så snabb, mängden nya frågor växer snabbare än vi hinner besvara. När vi drog igång 2012 anade vi till exempel inte vilken jättestor fråga delningsekonomin skulle bli tre år senare, vikten av att utveckla metoder och rutiner och ta fram regelverk som stöttar en god utveckling där.
Läs mer: Delningsekonomin behöver svensk partsmodell
Vilka blir de hetaste frågorna för Digitaliseringskommissionen 2016?
- Två frågor, den ena är att tillse digital kompetens, och då menar jag från grundskolan till högre utbildning och livslångt lärande. Att underlätta karriärväxling när digitaliseringen tar vissa jobb och nya arbetsuppgifter kommer till.
- Det andra är behovet av IT-arbetskraft. I dag råder negativ arbetslöshet på IT-området. När regeringen har som högsta mål att minska arbetslösheten borde man börja med att förse den sektor där det råder brist på arbetskraft.
Digital arbetsmiljö är ett annat område som är under uppsegling, menar Jan Gulliksen. I dag är man beroende av digital teknik i nästan varenda typ av arbete.
- Vem ser efter den digitala arbetsmiljön, att den är sund och utvecklande för oss och hur den står i relation till arbetsmiljölagstiftningen? Det vill vi titta mer på, säger han.
Ordförande för Digitaliseringskommissionen är Jan Gulliksen, professor i maskin-människa interaktion vid KTH.
Under 2015 har även Unionens utredare Fredrik Söderqvist tillkommit som en av ledamöterna i kommissionen, liksom Swedbanks digitaliserings- och framtidsekonom Anna Fällender och konsulten Paulina Modlitba Söderlund.
Uppdraget:
2016:
2015:
Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.
Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.
I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.
Djävulen sitter i detaljerna
Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.
– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.
Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.
– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.
För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:
Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.
Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.
– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.
Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.
För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.
– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.
Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.
– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.
Text: Teres Hallman
1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.
2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.
3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.