Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Förlängt uppdrag för digitaliseringskommission

I nästa vecka ska Digitaliseringskommissionen överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Men det tar inte slut för det - i dag meddelar regeringen att kommissionen får ett år förlängt, med ett nytt tilläggsdirektiv.
Gabriella Westberg Publicerad
Jan Guliksen får sitt uppdrag förlängt som ordförande för Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringskommissionen tillsattes 2012 med uppdrag att verka för att det IT-politiska målet – att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – uppnås.

Ett antal delbetänkanden har lämnats sedan starten, bland annat antologin ”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” som presenterades i somras. I nästa vecka överlämnas slutbetänkandet (för uppdraget 2012-2015) till regeringen.

- Jag är jätteglad att regeringen valt att förlänga vårt uppdrag. Det visar väl att de tycker att vi har gjort ett bra jobb. Det normala är annars att en utredning jobbar i 3-4 år, varpå en ny utredning tillsätts med ett nytt fokus. Och en ny ledning, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, som nu får ett år förlängt som kommissionens ordförande.

I det nya uppdraget poängteras att kommissionen ska ”stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor”, får ni mer inflytande i politikens utformande nu?

- Nja, vi lägger fram förslag. Men IT-minister Mehmet Kaplan aviserade tidigare i år att man behöver ta fram en ny digital agenda, eftersom den tidigare agendan redan är genomförd. Nu behövs nya mål och vi får vara med i det arbetet och forma vägen fram.

Digitaliseringskommissionen har även under den gångna utredningsperioden lagt fram flera förslag som regeringen följt upp med politiska beslut, påpekar Jan Guliksen.

I mars föreslog kommissionen att underlätta för IT-tjänster i hemmet, som sedan blev en del av migrationsuppgörelsen under hösten. Digitaliseringskommissionen har också påtalat behovet av en strategi för IT i skolan - vilket utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen gett i uppdrag åt Skolverket att ta fram.

- Jag är nöjd över att ha lyckats komma fram med flera beslutbara förslag, säger Jan Gulliksen. 

Läs mer: RIT-avdrag ska ge fler IT-jobb

Är det några frågor som ni inte gått i mål med?

- Utvecklingen på IT-området är så snabb, mängden nya frågor växer snabbare än vi hinner besvara. När vi drog igång 2012 anade vi till exempel inte vilken jättestor fråga delningsekonomin skulle bli tre år senare, vikten av att utveckla metoder och rutiner och ta fram regelverk som stöttar en god utveckling där.

Läs mer: Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Vilka blir de hetaste frågorna för Digitaliseringskommissionen 2016?

- Två frågor, den ena är att tillse digital kompetens, och då menar jag från grundskolan till högre utbildning och livslångt lärande. Att underlätta karriärväxling när digitaliseringen tar vissa jobb och nya arbetsuppgifter kommer till.

- Det andra är behovet av IT-arbetskraft. I dag råder negativ arbetslöshet på IT-området. När regeringen har som högsta mål att minska arbetslösheten borde man börja med att förse den sektor där det råder brist på arbetskraft.

Digital arbetsmiljö är ett annat område som är under uppsegling, menar Jan Gulliksen. I dag är man beroende av digital teknik i nästan varenda typ av arbete.

- Vem ser efter den digitala arbetsmiljön, att den är sund och utvecklande för oss och hur den står i relation till arbetsmiljölagstiftningen? Det vill vi titta mer på, säger han.

Digitaliserings-kommissionen

Ordförande för Digitaliseringskommissionen är Jan Gulliksen, professor i maskin-människa interaktion vid KTH.
Under 2015 har även Unionens utredare Fredrik Söderqvist tillkommit som en av ledamöterna i kommissionen, liksom Swedbanks digitaliserings- och framtidsekonom Anna Fällender och konsulten Paulina Modlitba Söderlund. 

Uppdraget:
2016:

  • Redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen.
  • Stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor.

2015:

  • Genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige
  • Identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken
  • Utreda hur främjande av digitaliseringen bör bedrivas på nationell nivå

Se Digitaliseringskommissionens ursprungliga direktiv här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.