Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Förlängt uppdrag för digitaliseringskommission

I nästa vecka ska Digitaliseringskommissionen överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Men det tar inte slut för det - i dag meddelar regeringen att kommissionen får ett år förlängt, med ett nytt tilläggsdirektiv.
Gabriella Westberg Publicerad
Jan Guliksen får sitt uppdrag förlängt som ordförande för Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringskommissionen tillsattes 2012 med uppdrag att verka för att det IT-politiska målet – att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – uppnås.

Ett antal delbetänkanden har lämnats sedan starten, bland annat antologin ”Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter” som presenterades i somras. I nästa vecka överlämnas slutbetänkandet (för uppdraget 2012-2015) till regeringen.

- Jag är jätteglad att regeringen valt att förlänga vårt uppdrag. Det visar väl att de tycker att vi har gjort ett bra jobb. Det normala är annars att en utredning jobbar i 3-4 år, varpå en ny utredning tillsätts med ett nytt fokus. Och en ny ledning, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, som nu får ett år förlängt som kommissionens ordförande.

I det nya uppdraget poängteras att kommissionen ska ”stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor”, får ni mer inflytande i politikens utformande nu?

- Nja, vi lägger fram förslag. Men IT-minister Mehmet Kaplan aviserade tidigare i år att man behöver ta fram en ny digital agenda, eftersom den tidigare agendan redan är genomförd. Nu behövs nya mål och vi får vara med i det arbetet och forma vägen fram.

Digitaliseringskommissionen har även under den gångna utredningsperioden lagt fram flera förslag som regeringen följt upp med politiska beslut, påpekar Jan Guliksen.

I mars föreslog kommissionen att underlätta för IT-tjänster i hemmet, som sedan blev en del av migrationsuppgörelsen under hösten. Digitaliseringskommissionen har också påtalat behovet av en strategi för IT i skolan - vilket utbildningsminister Gustav Fridolin nyligen gett i uppdrag åt Skolverket att ta fram.

- Jag är nöjd över att ha lyckats komma fram med flera beslutbara förslag, säger Jan Gulliksen. 

Läs mer: RIT-avdrag ska ge fler IT-jobb

Är det några frågor som ni inte gått i mål med?

- Utvecklingen på IT-området är så snabb, mängden nya frågor växer snabbare än vi hinner besvara. När vi drog igång 2012 anade vi till exempel inte vilken jättestor fråga delningsekonomin skulle bli tre år senare, vikten av att utveckla metoder och rutiner och ta fram regelverk som stöttar en god utveckling där.

Läs mer: Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Vilka blir de hetaste frågorna för Digitaliseringskommissionen 2016?

- Två frågor, den ena är att tillse digital kompetens, och då menar jag från grundskolan till högre utbildning och livslångt lärande. Att underlätta karriärväxling när digitaliseringen tar vissa jobb och nya arbetsuppgifter kommer till.

- Det andra är behovet av IT-arbetskraft. I dag råder negativ arbetslöshet på IT-området. När regeringen har som högsta mål att minska arbetslösheten borde man börja med att förse den sektor där det råder brist på arbetskraft.

Digital arbetsmiljö är ett annat område som är under uppsegling, menar Jan Gulliksen. I dag är man beroende av digital teknik i nästan varenda typ av arbete.

- Vem ser efter den digitala arbetsmiljön, att den är sund och utvecklande för oss och hur den står i relation till arbetsmiljölagstiftningen? Det vill vi titta mer på, säger han.

Digitaliserings-kommissionen

Ordförande för Digitaliseringskommissionen är Jan Gulliksen, professor i maskin-människa interaktion vid KTH.
Under 2015 har även Unionens utredare Fredrik Söderqvist tillkommit som en av ledamöterna i kommissionen, liksom Swedbanks digitaliserings- och framtidsekonom Anna Fällender och konsulten Paulina Modlitba Söderlund. 

Uppdraget:
2016:

  • Redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen.
  • Stödja regeringens arbete i digitaliseringsfrämjande frågor.

2015:

  • Genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige
  • Identifiera strategiska områden som bör beaktas i utvecklingen av den framtida digitaliseringspolitiken
  • Utreda hur främjande av digitaliseringen bör bedrivas på nationell nivå

Se Digitaliseringskommissionens ursprungliga direktiv här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.