Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

EU-dom kräver åtgärder av företagen

EU-domstolens ogiltigförklarande av dataöverföringsavtalet Safe Harbor i går innebär att mängder av svenska företag genast måste vidta åtgärder för att inte bryta mot PUL och EU:s dataskyddsregler. Men domen kan också ge skjuts i förhandlingarna mellan EU och USA om ett nytt avtal.
Gabriella Westberg Publicerad
Johan Sundberg, advokat och ansvarig för personuppgiftsfrågor på advokatfirman DLA Nordic, till vänster, och Hans-Olof Lindblom, chefsjurist på Datainspektionen, till höger.

I går rapporterade Kollega.se om att EU-domstolen ogiltigförklarat det så kallade Safe Harbor-avtalet som gör det möjligt för europeiska företag att skicka  personuppgifter till amerikanska företag, trots att dataskyddsreglerna är betydligt striktare i EU än i USA.

Domen innebär att överföring av europeiska personuppgifter, till exempel kunddata via en molnbaserad betaltjänst, till ett företag i USA kan ha blivit olaglig, från en dag till nästa.

Nu brådskar det för mängder av svenska företag att vidta åtgärder, för att inte riskera att bryta mot den svenska personuppgiftslagen, PUL, och de europeiska dataskyddsreglerna. Det menar Johan Sundberg, advokat och ansvarig för personuppgiftsfrågor på advokatfirman DLA Nordic.

- Först och främst behöver man göra en inventering av vilka avtal man har med leverantörer och samarbetspartners där man kan ha förlitat sig på Safe Harbor som legal grund för överföring av personuppgifter. Bara det kan vara ett ganska omfattande arbete för en större organisation.

För större koncerner med verksamhet på olika håll i världen rekommenderar Johan Sundberg att man ser om det kan vara lämpligt att gå över till EU-kommissionens standardavtalsklausuler och i andra hand, på längre sikt, kan så kallade ”binding corporate rules”, företagsinterna dataskyddsregler vara ett alternativ.

- Det är också en ganska komplex process och kräver godkännande från en dataskyddsmyndighet.

Mindre och medelstora företag med amerikanska tjänsteleverantörer bör så snart som möjligt omförhandla sina avtal, menar han.

- Det bör också ligga i tjänsteleverantörens intresse att hitta en lösning. De kanske kan se till att data stannar på servrar i EU, till exempel genom att styra över till datahallar här. Eller hitta samarbeten med europeiska leverantörer.

Vad händer om man inte vidtar några åtgärder, utan tänker att det här löser sig nog?

- Berörda personer kan kräva skadestånd förstås. För brott mot personuppgiftslagens förbud mot tredjelandsöverföring ligger straffskalan på böter eller fängelse.  Jag tror inte att Datainspektionen kommer att börja jaga folk med blåslampa men vill man vara ”compliant” (lagenlig) bör man se till att se över detta så snart som möjligt, säger Johan Sundberg.

Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom håller med om att svenska företag bör se över sina avtal, men vill samtidigt poängtera att allt som omfattas av PUL inte innebär känsliga personuppgifter och att det också kan hända att vissa uppgifter måste kunna överföras för att ett svenskt företag ska kunna fullfölja avtal med sina kunder. Alla måste tänka efter ordentligt nu, säger han.

- Det kanske låter lite hopplöst. Det var ju det som var bra med det generella avtalet, där man bara behövde se till att leverantören var ansluten till Safe Harbor.

EU-dom ger skjuts i dataskyddsförhandlingar

Redan 2013 lyfte EU-kommissionären Viviane Reeding (bilden) frågan om Safe Harbor-avtalets integritetsskydd, som hon menade inte höll tillräcklig nivå. Hon sa då att avtalet fungerar som ett kryphål för amerikanska företag, som bör täppas till. Sedan dess har det pågått förhandlingar om ett nytt avtal mellan EU och USA. 

Efter Edward Snowdens avslöjanden om hur den amerikanska underrättelsemyndigheten NSA fått tillgång till stora mängder data från företag, uppmanade EU-parlamentet i en resolution medlemsländerna att överväga vidare överföring av data till USA. Man menade att de lagar som tillät NSA tillgång till uppgifterna slog undan benen på dataskyddet i Safe Harbor.

Ändå är det Safe Harbor som varit det generella avtal som funnits för handel av datatjänster över Atlanten i över ett decennium. Tusentals företag har förlitat sig på det.

Att EU-domstolen i går ogiltigförklarade Safe Harbor kan innebära att amerikanska IT-jättar som Google, Microsoft, Apple, Facebook och Twitter nu sätter eld i baken på sina förhandlare.

- Det sätter förstås press på amerikanerna. Det är i grunden bra för förhandlingarna att man satt ner foten från EU:s sida. Det kan leda till att man når en lösning snabbare, säger advokat Johan Sundberg.

EU-domstolens ogiltigförklarande av avtalet välkomnades också av EU-kommissionärerna Vera Jourová och Frans Timmermans vid en presskonferens i går


Hans-Olof Lindblom, chefsjurist på Datainspektionen, tycker att det är intressant att domstolen var så snabb att leverera dom i målet – något som brukar ta mycket längre tid.

- När generaladvokatens yttrande kom för ett par veckor sedan var det lite som en blixt från klar himmel. Att domstolen också var så snabb är ovanligt. Så det kom lite plötsligt för oss.

På Datainspektionen har man ännu inte hunnit utfärda några praktiska råd till svenska företag och organisationer, men Hans-Olof Lindblom säger att det kommer mer information på myndighetens hemsida inom kort. 

 

Vad är Safe Harbor?

Safe Harbour är en samling regler om personlig integritet och dataskydd som tagits fram och beslutats av USA:s handelsdepartement för att uppnå vad som avses tillräcklig datasäkerhet i EU:s dataskyddsregler. Det är frivilligt för företag att ansluta sig till Safe Harbour. Med en sådan anslutning till Safe Harbour-reglerna blir det tillåtet att föra över personuppgifter från EU/EES till organisationer och företag i USA.

Även många svenska och europeiska företag och företagskoncerner använder sig av Safe Harbour-avtal för att kunna föra personuppgifter och annan data kors och tvärs över Atlanten, särskilt de som arbetar med olika molntjänster.

När EU-domstolen nu ogiltigförklarat Safe Harbor-principerna som tillräckliga för att överföringen av europeiska data ska anses adekvat skyddad – innebär det ett potentiellt stopp av tusentals verksamheter.

Läs hela domen (på svenska) här. 

Är din amerikanska tjänsteleverantör ansluten? Se listan på företag som är anslutna till Safe Harbor här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.